Dela

Den offentliga skulden är enorm, men vad betyder det?

I de utvecklade länderna har den offentliga skuldsättningen stigit till ca 100 % av BNP från under 70 % i början av 2000-talet.

Den offentliga skulden 2017, % av BNP

Källor: IMF
Den offentliga skulden har globalt vuxit snabbt under de senaste decennierna. I de utvecklade länderna har den offentliga skuldsättningen stigit till ca 100 % av BNP från under 70 % i början av 2000-talet. Kinas offentliga skuldsättning har på bara 10 år stigit från 27 till 47 %. Finland är inte märkbart bättre, rent ut sagt tvärtom; från en nivå på 32 % 2008 har den offentliga skulden stigit till över 60 %.

Total skuld eller skuld i relation till BNP?

Om man granskar i relation till BNP är Japan i en klass för sig själv med en skuldsättning på ca 240 % av BNP enligt statistik från IMF. Grekland har ca 180 % och Italien dryga 130 %. Också USA har en offentlig skuld som är över 100 % av BNP.

EU-ländernas offentliga skuld, % av BNP

Källor: IMF
För att granska den offentliga skuldsättningen kan man närma sig från ur absolut eller relativ synvinkel. Vem har mest offentlig skuld i världen, eller vem har mest skuld i relation till BNP? Om man granskar i relation till BNP är Japan i en klass för sig själv med en skuldsättning på ca 240 % av BNP enligt statistik från IMF. Grekland har ca 180 % och Italien dryga 130 %. Också USA har en offentlig skuld som är över 100 % av BNP. I denna jämförelse ter sig Finlands siffror på dryga 60 % som modesta, men Finlands offentliga skuld har vuxit mycket snabbt under de senaste 10 åren och gapet till övriga norden har vuxit sig stort.

De flesta av Finlands grannländer har en avundsvärt god situation när det kommer till den offentliga skuldsättningen. De relativt unga länderna i Baltikum, och speciellt Estland, har en mycket låg skuldsättning, liksom också Sverige, Danmark och Norge som rör sig mellan 30 och 40 % av BNP. Också Ryssland har en väldigt liten offentlig skuld återspeglande den omstrukturering som skedde efter krisen i slutet på 90-talet i kombination med en stark strävan att minska den offentliga skuldsättningen. Finland är i denna närområdesanalys ett stort undantag.

En granskning av den totala mängden skuld, utan att anpassa den till landets storlek i övrigt, visar att USA fortsättningsvis har överlägset mest skuld, Japan är en god två och Kina kommer på tredje plats. Av de europeiska länderna är det föga överraskande Italien som har den största skulden, även om ekonomin inte är den största. Frankrike, Tyskland och Storbritannien har ganska lika mycket offentlig skuld.

Tillväxtekonomiernas statistik ser väldigt olika ut beroende på ifall det är relaterat till bnp eller inte eftersom en del ekonomier ännu är små jämfört med de utvecklade länderna. Men jämfört med bnp finns det många länder som lyckats ackumulera en väldigt stor offentlig skuld. T.ex. länder som Ghana och Egypten har en hög offentlig skuldsättning. Egyptens siffror för 2017 var över 100 % av bnp och Ghanas motsvarande nära 80 %. Också länder som Brasilien och Indien har en relativt stor offentlig skuldsättning.

Den offentliga skulden som % av bnp, i dollar samt per capita 2017

Källor: IMF, OECD, Världsbanken

De flesta av Finlands grannländer har en avundsvärt god situation när det kommer till den offentliga skuldsättningen.

Vem är innehavaren av skulden eller har investerat i skulden?

Merparten av den offentliga sektorns skuld består i dagsläge av masskuldebrevslån som emitterats. Men vem är det som investerar i offentlig skuld? Det finns enorma landsvisa skillnader som spelar en stor roll, speciellt då man funderar på den offentliga skuldsättningens hållbarhet.

Finlands offentliga skuld innehas till största delen av internationella placerare. 73 % av Finlands offentliga skuld innehas av instanser utanför Finlands gränser. Centralbanken har som en följd av sina enorma stödköpsprogram under de senaste åren blivit den andra största innehavaren med en andel på 24 %, medan inhemska banker innehar bara1 % och andra inhemska instanser bara 2 %. För Finlands del kan man alltså konstatera att vi inte har en stark koppling mellan den inhemska banksektorn och den offentliga sektorn liksom i Italien och Tyskland där inhemska banker, men också andra inhemska aktörer innehar verkligt stora delar av den offentliga skulden. 34 % av Tysklands offentliga skuld ägs av inhemska aktörer, främst banker, medan situationen i Italien är den att bankerna har ca 20 % av den offentliga skulden men övriga placerare i landet har knappa 30 %, så den totala siffran är nästan 50 % i Italien.

Italiens situation är speciellt problematisk emedan den offentliga skulden är så enorm. Om Italien inte klarar av att sköta återbetalningen av sin skuld, leder detta pga innehavarstrukturen till att också den inhemska banksektorn samt övriga placerare, bland dem vanliga hushåll, blir de stora förlorarna. Jämfört med i fall Finland inte skulle klara av att sköta sin offentliga så är situationen mycket svårare eftersom en så stor del av innehaven är inhemska. Å andra sidan så kan ett land med stor skuldsättning delvis skyddas av stort inhemskt ägande, eftersom dessa ägare ofta är lojalare och det är i deras intresse att den offentliga sektorn klarar sig. Det här är också en viktig faktor i Japans enorma offentliga skuldsättning. Brytandet av denna ödesdigra koppling mellan den inhemska banksektorn och den offentliga sektorn har länge varit på agendan, men har visat sig vara svårt i praktiken.

Innehav av statsskulden, %, 2018 Q2

Källor: Bruegel database of sovereign bond holdings