Dela

Finland -Tillväxten bromsar in

Den avtagande tillväxttakten fortsätter under 2019 och 2020 och enligt Aktias nya prognos kommer BNP-tillväxten att vara 1,7 % 2019 och 1,3 % 2020.

BNP-prognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Året 2018 var ett år som globalt dominerades av osäkerhet, och denna osäkerhet i kombination med sämre export- och investeringsutsikter bidrog till att vrida ner den finländska BNP-tillväxten till 2,2 % under 2018, från 2,7 % 2017. Den högsta konjunkturtoppen ser nu ut att mätt i BNP ha infallit redan år 2016, enligt den senast tillgängliga statistiken, och 2017 blev ett nästan lika gott år.

Trots att tillväxten dämpades redan ifjol finns det många goda aspekter av den ekonomiska tillväxten. Hushållens konsumtionsefterfrågan hölls god liksom investeringstillväxten, även om denna försvagades från tidigare år. Sysselsättningsutvecklingen var förträfflig under 2018, men avigsidan är att produktivitetsutvecklingen var desto sämre. En annan väntad, men problematisk, aspekt av utvecklingen var att exportens tillväxt dämpades under 2018, vilket passar bra ihop med vad vi sett i resten av världen, men som trots det är ytterst bekymmersam från ett finländskt perspektiv.

Den avtagande tillväxttakten fortsätter under 2019 och 2020 och enligt Aktias nya prognos kommer BNP-tillväxten att vara 1,7 % 2019 och 1,3 % 2020. Vi gör alltså en liten nedåtrevidering av året 2019s tillväxt från 1,8 % till 1,7 %, men i det stora hela ser helhetsbilden rätt så likadan ut som för ett halvt år sedan. Än så länge har Finland klarat sig bra i den turbulens som bl.a. handelskriget mellan USA och Kina fått till stånd. Om den utbredda osäkerheten fortsätter och om det där till kommer nya chocker finns det dock en risk för en ännu kraftigare inbromsning. Vi ser att utsikterna är tudelade och betydligt svagare än för ett halvt år sedan. Vi förväntar oss en tillväxt som konvergerar mot den potentiella tillväxttakten.

Även om de utländska riskerna är mest på ytan så omges tillväxten i Finland av både inhemska och utländska risker. Den goda sysselsättningsutvecklingen har bidragit till att öka rekryteringsproblemen, vilket statistiken återspeglar väl. Å andra sidan har produktivitetsutvecklingen varit mycket svag under se senaste åren vilket pekar på större strukturella utmaningar som är relaterade till den rätt så anspråkslösa investeringsgraden (uteslutande byggnadsinvesteringar). Byggandet och bostadsmarknaden ser dessutom ut att gå mot en allt lugnare konjunktur, vilket också kan föra med sig oväntade negativa chocker mot resten av ekonomin.

Den största omedelbara risken för Finlands tillväxtutsikter finns dock utanför Finlands gränser. Brexitprocessen, Italienosäkerheten, den politiskt instabila situationen i många europeiska länder, all osäkerhet kopplad till USA och Kina är några av de främsta riskerna. Också penningpolitikens normalisering i kombination med en svalnande konjunktur utgör en mycket svår helhet som ökar riskerna för abrupta kast.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag under se senaste åren vilket pekar på större strukturella utmaningar som är relaterade till den rätt så anspråkslösa investeringsgraden.

Prognosen: Finlands tillväxttakt sjunker under 2 %

Prognosen för Finland

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Aktias vårprognos fortsätter ekonomin att bromsa in under våren och sommaren och tillväxten landar i år på 1,7 %, betydligt under fjolårets tillväxt på 2,2 %. Nästa år avtar tillväxttakten ytterligare till 1,3 % återspeglande en fortsatt svår internationell ekonomisk miljö, låg investeringsvilja, en något svagare konsumtionstillväxt samt en hostande utrikeshandel. Trots att helhetsbilden ser utmanande ut ser vi det som mest sannolikt att tillväxten fortsätter, men konjunkturen mattas av.

Exportens tillväxttakt ökar i vår prognos en aning efter den mycket svaga tillväxten på 1,5 % under 2018. Vi förväntar oss en tillväxt på ca 3 % i exporten både under 2019 och 2020. Detta återspeglar en situation där de värsta handelskrigsspänningarna lättar en aning och investeringsviljan tilltar speciellt i tillväxtekonomierna.

Trots den utmanande ekonomiska situationen på det globala planet har situationen förbättrats för många finländska hushåll återspeglande den goda arbetsmarknadsutvecklingen. Denna tillsammans med de fortsatt låga räntorna fortsätter att stöda den privata konsumtionens under prognosperioden. Vi förväntar oss dock att arbetsmarknadsutvecklingen inte kommer att vara lika positiv under prognosperioden som under de två senaste åren, vilket pressar ner konsumtionstillväxten en aning. Den privata konsumtionen växer i vår prognos med 1,7 % 2019 och 1,3 % 2020.

Investeringarnas tillväxttakt var 3,2 % under 2018, en fortsättning på den försämring som redan skedde under 2017, och i Aktias nya prognos sjunker investeringarnas tillväxttakt ytterligare under 2019 och 2020. Bakom detta finns både en svagare byggkonjunktur och en svagare investeringsvilja överlag.

Den finländska ekonomins drivkrafter kommer framöver att finns mera i hemlandet än under de senaste årens högkonjunktur då utrikeshandeln spelat en större roll. Om handelskriget och dess medförda osäkerhet inte snabbt ger vika, kan man dock inte förlita sig på en lika stark exportefterfrågan som tidigare.
Trots att helhetsbilden ser utmanande ut ser vi det som mest sannolikt att tillväxten fortsätter, men konjunkturen mattas av.

Finlands övriga centrala prognossiffror

Prognos för 2019 och 2020, delvis också 2018 Källor: Aktia och Macrobond

Sysselsättningsgraden stiger långsammare

Finlands sysselsättningsgrads trend steg i januari till 72,6 % och arbetslöshetsgradens trend sjönk till 6,4 %. Ett år tidigare var sysselsättningsgraden 70,9 % och arbetslöshetsgraden var 8,2 %. Vi har alltså under 2018 sett en mycket snabb förbättring i både sysselsättningsgraden och arbetslöshetsgraden. Nivåmässigt börjar vi också befinna oss på internationellt acceptabla nivåer, men givet Finlands åldrande befolkningsstruktur och den ansträngda offentliga ekonomin, speciellt på litet längre sikt, räcker inte dessa nivåer utan målsättningen måste ligga på betydligt ambitiösare nivåer.

En granskning av Beveridgekurvan pekar också på en något förbättrad matchning som ett resultat av den snabbt sjunkande arbetslöshetsgraden. Vakansernas nivå är fortsättningsvis på rekordnivåer så för tillfället har vi en Beveridgekurva som klättrar inåt och uppåt. En historisk jämförelse visar dock att det fortfarande finns mycket att önska gällande matchningen, och bakom ytan gömmer sig både regionala och yrkesmässiga matchningsproblem som tilltar i allvarlighetsgrad an efter att rekryteringssvårigheterna ökar. Främjandet av matchningen av den arbetskraft vi har torde vara en av de målsättningar alla parter kan enas om. Hur detta skall göras är dock en politisk fråga som förutsätter politiska värdeval. Rätt insatt utbildning, mera och effektivare arbetsförmedling, mera byggande på de orter som upplever inflyttning, försvagat arbetslöshetsskydd och lättare arbetskraftsrelaterad invandring är några åtgärder som kan hjälpa till att främja matchningen, alla verkar på olika sätt.

I Aktias prognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 6,5 % 2019 på årsnivå och till 6,3 % under 2020. Vi har alltså reviderat ner vår prognos för 2019 från 7 till 6,5 % återspeglande den överraskande snabba nedgången under 2018.

Sysselsättningsgraden

% Källor: Aktia och Macrobond

Konsumtionstillväxten avtar när sysselsättningsökningen avtar

Hushållen i Finland förhåller sig fortsättningsvis mycket positivt till framtiden, trots att helhetsförtroendet kommit ner under i princip hela 2018.

Konsumtionen

Index, 2008=100 Källor: Aktia och Macrobond
Hushållen i Finland förhåller sig fortsättningsvis mycket positivt till framtiden, trots att helhetsförtroendet kommit ner under i princip hela 2018. Finländarnas förtroende för den egna ekonomin har hållits på mycket goda nivåer medan förtroende för Finlands ekonomiska utsikter försvagats kännbart. Historiskt har också förtroendet för den egna ekonomin varit mycket stabilare, medan förtroendet för hela landets ekonomi ställvis varit till och med mycket volatilt.

Den goda sysselsättningsutvecklingen har bidragit till att stöda förtroendet liksom också själva konsumtionen. Konsumtionen växte under 2018 med 1,4 % från föregående år, vilket var i linje med vad vi såg under 2017 och Aktias prognos för 2019 är 1,7 % och för 2020 1,3 %. Vi förväntar oss alltså att den inhemska efterfrågan med de vanliga konsumenterna kommer att fortsätta fundera som tillväxten ryggrad, men att tillväxttakten avtar hand i hand med en något svagare sysselsättningsutveckling i slutet av prognosperioden då matchningsproblemen troligtvis tilltar ytterligare.

Förtroendet

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Inflationstrycket fortsätter vara svagt

Vi prognosticerar att konsumentpriserna i år stiger med 1,5 % och med 1,6 % 2020.
Inflationen har i Finland varit under 2 % sedan 2013. Under en lång tid var inflationen högre i Finland än i euroområdet i snitt, men under de senaste 2 åren har situationen varit omvänd och Finland har haft lägre inflation, vilket har bidragit till att förbättra både köpkraften och konkurrenskraften jämfört med euroområdet.

Inflationen var under 2018 i snitt 1,1 %, men variationen var stor inom året, och inflationstakten ökade mot slutet av året så att den i december var 1,2 % och sjönk i januari till 1,1 %. Euroområdets inflation var 1,5 % i december. Mycket återspeglande temporära energirelaterade aspekter steg inflationen under sommaren 2018 bara för att igen sjunka under slutet av året. Basinflationen har i Finland varit på en stigande trend under 2018, men ligger ännu under 1 %. Vi prognosticerar att konsumentpriserna i år stiger med 1,5 % och med 1,6 % 2020. Inflationstakten blir med andra ord måttlig även framöver. Fortfarande pressar de låga och sjunkande bolåneräntorna ner inflationen.

Vikten av boende, vatten, el, gas och övrig energi i totalkonsumtionen har under de senaste åren stigit kännbart, medan bl.a. livsmedlens, kommunikationens och kultur- och fritidskonsumtionen roll har minskat i konsumtionskorgen.

Inflationen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Nybyggnationen bromsar

De stora drivkrafterna bakom det uppsving vi sett inom byggnadssektorn, dvs den låga räntenivån samt urbanisering, ser inte ut att vara på väg någonstans, vilket fortsätter att peka på en robust efterfrågan på litet längre sikt.

Byggandet

kpl Källor: Aktia och Macrobond
Efter många svåra år upplevde investeringarna i Finland ett stort uppsving 2017 varefter vi har sett en försiktigare, men fortsättningsvis en positiv, utveckling. Under 2018 växte totalinvesteringarna med 3,2 %. Då man spjälker upp investeringarna i bygginvesteringar och övriga så framgår det att bygginvesteringarna växte med 4,2 % under 2018 och övriga investeringar växte med 2 %. Enligt vår prognos fortsätter investeringarna att växa under 2019 och 2020, men tillväxttakten avtar till dryga 2 %. Speciellt bygginvesteringarna förväntar vi oss att bromsa in.

Bakom antagandet att bygginvesteringarnas kommer att bromsa in i år finns den nedgång i byggnadslov som registrerats under hela 2018 och i år kommer byggstarterna som det nu ser ut att följa samma utveckling. Vi prognostiserar ingen dramatisk vändning, men ser att byggnadssektorns tillväxt kommer att vara nära noll i år. De stora drivkrafterna bakom det uppsving vi sett inom byggnadssektorn, dvs den låga räntenivån samt urbanisering, ser inte ut att vara på väg någonstans, vilket fortsätter att peka på en robust efterfrågan på litet längre sikt.

Exportens tillväxt svag

Den inbromsning som skett i världen under 2018 har också i mångt och mycket varit industrins nedgång just som en följd av rädslor gällande framtiden värdekedjor och exportmönster.
Handelskriget mellan USA och Kina och den osäkerhet det fört med sig var mycket synligt i Finlands utrikeshandelsstatistik under 2018. Den totala exporten växte med 1,5 %, en kraftig försämring från 2017 då exporten växte med 7,7 %. Varuhandeln var den som tog den största smällen och växte bara med 0,9 %, medan serviceexporten växte med 2,9 %. Motsvarande siffror för 2017 var 8 % för varuexporten och 6,9 % för serviceexporten, så visst syns den sämre utvecklingen också i serviceexporten, men den är inte lika tydlig. Den inbromsning som skett i världen under 2018 har också i mångt och mycket varit industrins nedgång just som en följd av rädslor gällande framtiden värdekedjor och exportmönster. Också Brexit bidrar till att göra utrikeshandelns och de industriella investeringarnas utsikter speciellt osäkra just nu.

Industrins produktion har fortsatt att växa under 2018, trots den utmanande situationen och nivån på industriproduktionen var i slutet av 2018 2,8 % högre än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också de nya industriella beställningarna pekar på en försiktigt positiv utveckling i linje med den industriella produktionens utveckling. Än så länge finns det inga tecken på en nedgång i den industriella produktionen även om tillväxten mattats av.

En landsvis granskning av varuhandeln visar att Tyskland fortsätter att vara i toppen då man tittar på Finlands export enligt destinationsland. Skillnaden mellan t.ex. Sverige och Tyskland har dock minskat något under 2018, då tillväxten i exporten till Tyskland i praktiken helt stannat upp, medan exporten till Sverige fått mera fart. Exporten till Ryssland har vänt neråt under 2018, medan exporten till Kina, USA och Nederländerna utvecklats svagt positivt.

Varuexporten

eur Källor: Aktia och Macrobond

Den offentliga skuldspiralen har inte brutits

Enligt Aktias nya prognos fortsätter den sjunkande skuldsättningen i relation till BNP så att skuldsättningsgraden 2020 är 57,6 %, men den offentliga ekonomin förblir i underskott genom uppsvinget som redan håller på att avta, vilket väcker många svåra frågor gällande Finlands offentliga sektors hållbarhet i ett längre perspektiv.
Trots glädjenyheter under hösten om att Finland inte behövde ta så mycket skuld som beräknats som en följd av den goda tillväxten samt det förbättrade sysselsättningsläget befinner vi oss fortfarande i en situation där den offentliga sektorn skuld fortsätter att öka. Jämfört med BNP har den dock redan sjunkit i några år och förväntades sjunka under 60 % under 2018. Enligt Aktias nya prognos fortsätter den sjunkande skuldsättningen i relation till BNP så att skuldsättningsgraden 2020 är 57,6 %, men den offentliga ekonomin förblir i underskott genom uppsvinget som redan håller på att avta, vilket väcker många svåra frågor gällande Finlands offentliga sektors hållbarhet i ett längre perspektiv. Vi har nu 4 år av tillväxt bakom oss, tillväxttoppen ser ut att ha skett så tidigt som 2016, varefter tillväxttakten har avtagit. Om vår prognos förverkligas har vi åtminstone 6 år av tillväxt utan att de offentliga finanserna fått ett överskott. Det här är bekymmersamt.

Offentlig skuld

% av BNP Källor: Aktia och Macrobond
Dela