Dela

Hur mycket skakar USA om världsekonomin?

Teman: Europa
Heidi Schauman Chefsekonom

Blir det ändå ett handelskrig?

Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera. På kort sikt finns det både kännbara uppåt- och nedåtrisker.

Världens inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Efter ett lugnt och gott tillväxtår 2017 har början på 2018 visat sig vara betydligt oroligare och volatilare. Penningpolitikens normalisering samt rädslan för ett kraftigare inflationstryck främst i USA i kombination med en allt aggressivare handelskrigsretorik har fått marknaderna, men också förtroendeindikatorerna, att avvika från den uppåtgående bana vi hann vänja oss vid under 2017.

Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera. På kort sikt finns det både kännbara uppåt- och nedåtrisker. Skattelättnaderna i USA ledde till att vi redan i mars lyfte vår USA-prognos återspeglande bättre konsumtions- och investeringsutsikter under de kommande två åren, men det är möjligt att skattelättnaderna i kombination med en arbetsmarknad som är allt närmare full kapacitet kommer att spä på tillväxten ännu mera än vad vi prognosticerar. Samtidigt ökar risken för en överhettning och en därpå följande nedgång.

Utsikterna för den amerikanska ekonomin är fortsättningsvis konfliktfyllda och t.ex. den snabba ränteuppgången i kortare räntepapper har väckt mycket oro under de senaste månaderna. Den amerikanska centralbankens balansminskningar som började i oktober 2017 har nu pågått så pass länge och de månatliga minskningar uppnår redan 30 miljarder per månad, vilket börjar vara så mycket att det har åtstramande verkan på världsekonomin.

Trots att USA går mot penningpolitiskt allt mer åtstramande tider domineras utsikterna i euroområdet fortsättningsvis av lös penningpolitik och ECB:s signaler framhäver försiktighet och noggrannhet. Inget pekar på att ECB skulle överraska med en snabbare än väntad normalisering av penningpolitiken, utan försiktighet är den främsta dygden under de kommande åren, vilket är motiverat givet situationen i USA i kombination med det fortsättningsvis mycket måttliga pristrycket. Trots denna försiktighet så är det under de kommande åren den ultralösa penningpolitiken ska gå till historien, vilket ökar riskerna i världsekonomin.

Förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har fortsatt vara gott under de fyra första månaderna av 2018, men en viss justering nedåt går att skönja, speciellt i industrins förtroende, återspeglande just den osäkerhet som omger dagens situation. Förtroendeindikatorernas nivåer är alltjämt mycket höga men pekar på att den otroligt starka tillväxten vi såg i slutet på 2017 i t.ex. euroområdet kan dämpas något under början av 2018. Bnp-siffrorna stöder just denna uppfattning. 

En viss nervositet gällande inflationsutsikterna har dominerat under de senaste månaderna, men inga stora förändringar har skett i utsikterna. Inflationstrycket ökat stegvis i USA och inflationen är redan i linje med målsättningen. I Europa är inflationsförväntningarna fortsättningsvis svaga och vare sig marknaderna eller de professionella prognosmakarna förväntar sig att inflationen kommer att återvända till 2 %, men nog mycket nära, vilket torde räcka för centralbanken. 

Utsikterna för den amerikanska ekonomin är fortsättningsvis konfliktfyllda och t.ex. den snabba ränteuppgången i kortare räntepapper har väckt mycket oro under de senaste månaderna. Den amerikanska centralbankens balansminskningar som började i oktober 2017 har nu pågått så pass länge och de månatliga minskningar uppnår redan 30 miljarder per månad, vilket börjar vara så mycket att det har åtstramande verkan på världsekonomin.

Världens export

6 månaders glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen

Världens tillväxt

% från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,8 % under 2018, en liten justering uppåt från vinterns, 3,7 %, vilket främst återspeglar en litet kraftigare tillväxt under vintern. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,7 %.

Världsekonomins tillväxt har fortsatt god under början av 2018, men speciellt inköpschefsindexen pekar på att den vassaste tillväxttoppen, åtminstone temporärt, inträffade under slutet på 2017. Trots detta ser vi det som mest sannolikt att världsekonomins tillväxt fortsätter vara god under de kommande åren. Riskerna för både överhettning och abrupt nedgång har ökat speciellt i USA. Det generösa skattepaketet som på kort sikt stimulerar ekonomin i kombination med handelskrigssnacket som skakat om världsmarknaderna samt penningpolitikens normalisering sätter speciellt USA:s ekonomi på prov, men också euroområdets tillväxt är för tillfället ifrågasatt så de stora byggblocken rubbas.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,8 % under 2018, en liten justering uppåt från vinterns, 3,7 %, vilket främst återspeglar en litet kraftigare tillväxt under vintern. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,7 %. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärks framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten i de utvecklade ekonomierna gör en försiktig vändning neråt återspeglande en återgång mot den potentiella tillväxttakten i euroområdet och Japan.  

Vi har justerat ner vår prognos för euroområdet en aning och prognosen ligger nu på 2,1 % för 2018 och 1,9 % 2019. Början på 2018 har varit svagare än slutet på 2017, vilket talar för en liten dämpning i tillväxttakten. På längre sikt ser vi att euroområdets tillväxtpotential fortsättningsvis är svag. Åldrandet, bristen på strukturella reformer samt den svaga produktivitetstillväxten skapar en situation där tillväxtpotentialen inte är så värst bra.

I tillväxtekonomierna med Kina i spetsen är utsikterna fortsättningsvis goda. Tillväxttakten stiger enligt prognosen till 4,9 % 2018 och 4,9 % 2019. Det är främst Asien som fungerar som tillväxtmotorn i de utvecklade länderna men också i Sydamerika och i Ryssland ser utsikterna nu ljusare ut. 

Bnp-tillväxten i tillväxtländerna och de utvecklade ekonomierna

% Källor: Aktia och Macrobond

Euroområdets tillväxt dämpas en aning

Trots att helhetsbilden fortfarande ser rätt så god ut har riskerna ökat under det senaste halvåret. De största orosbona finns i USA, men också i euroområdet är riskerna större som en följd av den normalisering av penningpolitiken som ser ut att verkställas under de kommande åren.

Tillväxten inom euroområdet var under första kvartalet 0,4 %. Det här var litet långsammare än vad vi såg i slutet på 2017 och den rådande uppfattningen är att det är rätt så sannolikt att den vassaste tillväxttoppen är bakom oss. Euroområdets ekonomi växte under 2017 med 2,3 %, vilket är den snabbaste tillväxttakten sedan före finanskrisen, då tillväxten under ett par års tid var högre än 3 %. Vi förväntar oss att tillväxten ännu under 2018 stannar på över 2 % men att tillväxttakten dämpas under de kommande åren.

Vi har reviderat ner vår prognos för euroområdets tillväxt för 2018 till 2,1 % från vinterns 2,3 % återspeglande en litet svagare början på året. Vi förväntar oss att tillväxten fortsätter på god nivå också under 2019 och prognosticerar en tillväxt på 1,9 %.  De senaste årens tillväxt bygger på en mycket stark sysselsättningsutveckling medan produktivitetsutvecklingen fortsatt vara bekymmersam. De regionala skillnaderna är stora också gällande sysselsättningen och speciellt i Sydeuropa är situationen fortsättningsvis bekymmersam.

Trots tecken på en inte lika hög konjunktur är situationen fortsättningsvis god och förtroendet för den europeiska ekonomin är starkt, det gäller både industrin och servicesektorn. Alla länder inom euroområdet växer och investeringarnas andel av BNP har vänt uppåt i flertalet euroländer medan konsumtionens utveckling fortsatt vara god. Fortfarande mycket fördelaktiga finansieringsmöjligheter i kombination med stark extern efterfrågan från resten av världen fortsätter att stöda tillväxten framöver.

Trots att helhetsbilden fortfarande ser rätt så god ut har riskerna ökat under det senaste halvåret. De största orosbona finns i USA, men också i euroområdet är riskerna större som en följd av den normalisering av penningpolitiken som ser ut att verkställas under de kommande åren. ECB har signalerat att köpprogrammen kan ta slut redan i september 2018, men att det kan förlängas vid behov. För tillfället pekar mycket på att programmet faktiskt kan ta slut i september, men mycket hinner hända före det, så man bör vara förberedd på många olika händelseutvecklingar. 

Om avvecklandet av köpprogrammet går enligt nuvarande förväntningar förväntar vi oss en första räntehöjning i medlet av 2019, möjligtvis ännu senare ifall nedkörningen av köpprogrammet blir långsammare än vad vi nu anser vara det mest sannolika. Normaliseringsprocessen kommer att vara långsam och kontrollerad återspeglande ett mycket försiktigt pristryck. Penningpolitiken fortsätter att stöda realekonomin länge ännu. Ett större än förväntat inflationstryck, vilket vi ser som rätt så osannolikt, kunde dock leda till en snabbare nedkörning av stimulansprogrammet än vad som nu förväntas. Den starka euron bidrar under 2018 till att dämpa framtidsutsikterna en aning liksom det högre oljepriset.

Normaliseringen av penningpolitiken är på många sätt önskvärd men samtidigt är det viktigt att processen tar i beaktande realekonomin på ett lämpligt sätt. I euroområdet utgör bristen på strukturella förändringar en kännbar risk, eftersom de realekonomiska fundamenten i många länder inte är så goda som vore önskvärt. Mycket pekar på att ekonomin klarar av en litet stramare penningpolitik, men trots det bör normaliseringen vara försiktig givet att inflationstrycket än så länge är litet.

Tillväxten i euroländer

% från föregående kvartal Källor: Aktia och Macrobond

USA: full kapacitet närmar sig

De senaste två kvartalens bnp-tillväxt, liksom förtroende för ekonomin, pekar på att USA:s ekonomi åtminstone temporärt kommit in i en litet bättre tillväxtfas hand i hand med resten av världsekonomins bättre utveckling.

I USA pekar allt fler saker på att ekonomin närmar sig full kapacitet; PCE-inflationen är nu 2 %, dvs. i linje med centralbankens målsättning och samtidigt är arbetslöshetsgraden ca 4 %. Lönerna stiger i rätt så god takt och den stora frågan är ifall vi kommer att få se en ordentlig överhettning innan nästa lågkonjunktur, eller ifall en lyckad penningpolitik lyckas dämpa den överhettning som kan följa på den finanspolitiska stimulans som kommer från decembers skattepaket i kombination med begränsad fri kapacitet.

Förtroendet för den amerikanska ekonomin är fortsättningsvis högt. Trots diskussionerna om handelshinder och den negativa effekten som kommer från dessa domineras ändå helhetsbilden av skattelättnaderna. Om handelshinderdiskussionen inte eskalerar handlar det ändå om marginella effekter. Skattereformen som kördes igenom i slutet på 2017 ger på kort sikt tilläggsfart åt den amerikanska ekonomin. Vi håller vår prognos för den amerikanska ekonomin oförändrad; 2,6 % för 2018 och 2,5 % för 2019. Vi förväntar oss dock att skattepaketets effekter börjar avta därefter. 

Så som vi tidigare framhävt är tajmingen av skattereformen sällsynt oläglig i och med att finanspolitisk stimulans inte är optimalt i ett läge då den stora frågan är ifall den långa högkonjunkturen håller på att mogna och pristrycket ökar. I värsta fall får vi en överraskande snabb förändring i inflationen, vilket kan leda till snabba åtstramningar i penningpolitiken. Vi förväntar oss två räntehöjningar till under 2018 och två under 2019, men situationen kan förändras snabbt ifall inflationen ökar snabbare än prognostiserat. Samtidigt skapar också finansieringen av skattereformen orolighet; den offentliga skuldsättningen ökar och det ökade finansieringsbehovet skapar ett större utbud på marknaderna i en situation då räntemarknaderna redan är rätt så oroliga som en följd av att centralbanken minskar på sina balanser.

 Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är för tillfället osedvanligt stora då både en snabbare tillväxt än prognosticerat är rätt så sannolik men också en kraftigare nedgång inte går att utesluta under prognosperioden.

USA:s tillväxt och ISM-indikator

% Källor: Aktia och Macrobond

Kina: bryts skuldspiralen?

Tillväxttakten kommer att öka i tillväxtekonomierna under 2018 och 2019 fast farten i Kina hela tiden avtar, återspeglande en bättre situation i många andra tillväxtekonomier. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under 2018.

Tillväxtekonomierna fortsätter att utveckla sig väl och fungerar fortsättningsvis som världsekonomins tillväxtmotor. Tillväxttakten kommer att öka i tillväxtekonomierna under 2018 och 2019 fast farten i Kina hela tiden avtar, återspeglande en bättre situation i många andra tillväxtekonomier. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under 2018.

Rysslands ekonomi växte med 1,5 % under 2017 och upplevde en viss avstanning i tillväxten i slutet av året, men början på 2018 pekar på att tillväxten igen kommit igång och de första bedömningarna av årets första kvartal pekat på att en till växt på 1,5 % under året ser rätt så realistisk ut.  Både handeln och industriproduktionen bidrar till tillväxten, men överlag är helhetsbilden rätt så glåmig för Rysslands del.

Förtroendeindikatorerna ger fortsättningsvis en rätt så positiv bild av den ryska konjunkturen trots att helhetsindexet kommit neråt under början av 2018. Återhämtningen i den inhemska efterfrågan kommer att vara långsam eftersom köpkraften förbättras mycket långsamt och investeringskapaciteten fortsätter att vara begränsad. Speciellt industrins förtroende är mycket nära att falla till nivåer som indikerar en åtstramning av ekonomin.

Kinas ekonomi växte med 6,9 % under 2017, vilket är snäppet bättre än vår prognos på 6,8 % från ifjol. Vi fortsätter att prognostisera en långsam nedgång i tillväxten i Kina under de kommande åren och gör en liten revidering på 0,1 neråt i vår prognos för både 2018 och 2019.; 6,5 % 2018 och 6,1 % 2019. 

Kina har länge varit en region som skapat oro, mycket som en följd av den ökande skuldsättningen. Den privata sektorns skuld i relation till BNP är nu över 210 %, men en viss avstanning i skulduppgången har kunnat skönjas under slutet på 2017, vilket har väckt både hopp och oro. Hoppet som väckts har att göra med hållbarheten i den kinesiska ekonomin, som inte kan vara skulddriven i all evighet, medan oron har att göra med tillväxtutsikterna på kortare horisont. Hur snabbt kan Kinas ekonomi växa utan den skuldaccelerering vi sett de senaste åren? Det kan dock ännu vara för tidigt att deklarera att skuldspiralen är bruten för de senaste månadernas statistik pekar på att skuldsättningen i relation till BNP igen vänt uppåt.

Brytandet av skuldspiralen kunde leda till kännbart lägre tillväxtsiffror, men det är svårt att estimera hur mycket eftersom många av de mer dynamiska företagens finansiering inte är helt beroende av traditionell bankfinansiering. Den inhemska efterfrågan dominerar Kinas tillväxt och speciellt urbaniseringen stöder fortsättningsvis tillväxtutsikterna medan åldrandet kommer att fortsätta pressa ner tillväxten under en längre tid. 

Japan har, likt Finland, gynnats speciellt mycket av den investeringsdrivna tillväxtvågen som dominerade under 2017, och ekonomin växte ifjol med 1,7 %. Vi prognosticerar en tillväxt på 1,3 % 2018 och 1,0 % 2019 återspeglande en avmattning i den externa industriella efterfrågan samt en något mindre stimulerande effekt från finanspolitiken.

Vi förväntar oss ingen normalisering av penningpolitiken givet att inflationen fortfarande är långt från målsättningen och speciellt kärninflationen fortfarande är närmare noll än 2 %. Inflationsutsikterna är fortsättningsvis svaga och den stora offentliga skuldsättningen tynger Japans tillväxtutsikter. Den bättre tillväxten blir enligt vår prognos temporär.

Kinas inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Nedåtriskerna dominerar på längre sikt

Den prognos som presenteras här utgör det mest sannolika utfallet enligt vår bedömning under de kommande två åren. Riskerna som härrör sig till prognosen är omfattande men rätt så balanserade på kort sikt, men på längre sikt ser vi att nedåtriskerna dominerar, speciellt i USA där skattepaketets positiva effekter börjar avta efter 2019. 

Riskerna är i stort sett de samma som i vinterns prognos. ECB kommer att köra ner sitt köpprogram och möjligtvis signalera om den första räntehöjningen vilket ökar risken för snabba kast på marknaderna och samtidigt också utsätter realekonomin för mera risker än vad vi sett under de senaste åren då stimulansen varit osedvanligt stor.

Samtidigt kan ekonomin överraska med sin styrka under det kommande året och det kan visa sig att vår prognos är alltför negativ. Samtidigt finns det en risk att pristrycket uteblir, centralbanken inte kan genomföra sin penningpolitiska normalisering och vi blir för en lång period i en miljö med stor penningpolitisk stimulans.

I euroområdet är den politiskt känsliga situationen i både Italien och Spanien en risk. Speciellt i Italien förenas både stora ekonomiska risker och problem med en skör politisk situation. Också situationen i Grekland är även i år en risk som inte bör negligeras även om riskerna ser ut att vara rätt så begränsade.

USA:s ekonomi utgör den största enskilda risken i prognosen. Både risken för en kännbar överhettning och risken för lågkonjunktur, eller möjligtvis båda efter varann, har ökat kännbart. Stigande både korta och långa räntor, men kanske främst så kraftigt stigande korta räntorna, har skapat oro gällande högkonjunkturens hållbarhet.

I USA utgör skattepaketet som genomfördes i december en kännbar uppåtrisk på kort sikt, medan diskussionen om all mer handelshinder skapar främst nedåtrisker, men också bara ökar osäkerheten gällande framtidsutsikterna. Det här i kombination med de penningpolitiska utsikternas osäkerhet, delvis återspeglande att ledningen för centralbanken bytts, men också återspeglande att det råder osedvanlig osäkerhet kring inflationsutsikterna gör att riskerna kring vår USA-prognos är stora. 

I Kina har den snabba uppgången i skulderna avmattats, vilket är en positiv sak och inger hopp gällande framtiden, men samtidigt skapar det osäkerhet kring tillväxtutsikterna. Hur mycket dämpas företagens tillväxt av den mera begränsade finansieringen? Många av de snabbast växande mest dynamiska företagen är inte beroende av den inhemska bankfinansieringen, vilket kan leda till att åtstramningen inte har så stora effekter som i värsta fall, men situationen omges av mycket osäkerhet.
Dela