Dela

Finland: Matchningsproblemet begränsar redan tillväxten

Teman: Finland
Heidi Schauman Chefsekonom
Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 3 % 2018 och 2,2 % 2019.
Den ekonomiska tillväxten har fortsatt god under första halvan av 2018. Efter en tillväxt på 2,8 % under 2017 och 2,5 % under 2016 går vi mot det tredje goda tillväxtåret i rad. Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 3 % 2018 och 2,2 % 2019.

Enligt den uppdaterade statistik vi fått under sommaren uppnådde vi redan under årets första kvartal den BNP-topp som rådde just före finanskrisen, så nu kan man med säkerhet konstatera att vi är ur den 10-åriga ekonomiska gropen finanskrisen och allt därtill relaterat ledde till.

Vi har gjort små revideringar till vårens prognos och ser att utsikterna fortsättningsvis är goda men vi förväntar oss en tillväxt som långsamt konvergerar mot den potentiella tillväxttakten. 2018 blir enligt vår prognos det bästa tillväxtåret drivet av både konsumtion, export och investeringar.

Enligt statistikcentralens första bedömning var tillväxten under årets andra kvartal 0,5 % från föregående kvartal, 2,9 % från samma period föregående år. Det här är en betydligt långsammare tillväxt än under årets första kvartal då tillväxten var hela 1,3 % från föregående kvartal, men helhetsbilden för årets första halva är ändå mycket god. I Finland är tillväxtskillnaderna mellan kvartalen ofta stora och revideringarna av statistiken bakåt omfattande, vilket gör det svårare att tolka enskilda statistikpubliceringar.

Tillväxten i Finland omges av både inhemska och utländska risker. Här hemma rapporterar allt fler företag om rekryteringsproblem, vilket statistiken återspeglar väl. Den allt svårare rekryteringssituationen kan bli en kännbar broms för tillväxten ifall de lediga jobben inte kan fyllas. Antalet vakanser har under 2018 varit historiskt högt, och många människor har hittat sysselsättning, men arbetslösheten har inte sjunkit på motsvarande vis. Sysselsättningen har vuxit med ca 100 000 personer under det senaste året återspeglande att många sökt sig tillbaka till arbetskraften då den ekonomiska situationen förbättrats. Sysselsättningsgraden har stigit till just under 72 %.

Även om de inhemska bromsarna oroar är den största omedelbara risken kopplad till omvärlden och det faktum att Finland är mycket beroende av hur den internationella handeln utvecklar sig, med speciell betoning på hur resten av världen investerar. Finlands varuexport har utvecklat sig svagare än ifjol under 2018 och de inkommande industriella beställningarna har sjunkit med 4,5 % under det första halvåret 2018 jämfört med samma period föregående år, medan den industriella produktionen vuxit ungefär lika fort. Handelskrigsretoriken syns alltså redan i industrins beställningsstock.

Trots att det just nu ser ut som om EU kommer att klara av att hålla sig utanför det blodigaste slagfältet i det handelskrig som pågår mellan främst USA och Kina, kan vi inte ta för givet att den oro som sprider sig i världsekonomin kommer att låta oss vara i fred.

Ur finländsk synvinkel är EU och resten av euroområdet den viktigaste handelspartnern. Början av 2018 har varit svag i Europa. Euroområdets tillväxttakt sjunker under 2 % i vår nya prognos, vilket redan i sig understryker Finlands känslighet för vad som händer i våra närregioner men också längre bort.
Enligt den uppdaterade statistik vi fått under sommaren uppnådde vi redan under årets första kvartal den BNP-topp som rådde just före finanskrisen, så nu kan man med säkerhet konstatera att vi är ur den 10-åriga ekonomiska gropen finanskrisen och allt därtill relaterat ledde till.

BNP-tillväxt

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Här hemma rapporterar allt fler företag om rekryteringsproblem, vilket statistiken återspeglar väl. Den allt svårare rekryteringssituationen kan bli en kännbar broms för tillväxten ifall de lediga jobben inte kan fyllas. Antalet vakanser har under 2018 varit historiskt högt, och många människor har hittat sysselsättning, men arbetslösheten har inte sjunkit på motsvarande vis.

Prognosen: Finlands ekonomi växer med 3 %

Finland: Prognosen

% Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Aktias höstprognos fortsätter tillväxten god under 2018 och vi uppnår en 3 procents tillväxttakt i år. Nästa år avtar tillväxttakten återspeglande en svagare byggkonjunktur samt en sämre utveckling i exporten som en följd av den osäkerhet vi ser i den internationella handeln.

Exportens tillväxttakt avtar kännbart från förra årets tillväxt på 7,5 % och vi prognosticerar att exporttillväxten i år och nästa år stannar under 5 %.  Den privata konsumtionens utsikter har fortsatt att förbättras återspeglande en allt bättre arbetsmarknadssituation som spär på konsumtionsmöjligheterna. Också de låga räntorna bidrar till att sporra till konsumtion. Den privata konsumtionen växer i vår prognos med 2 % både 2018 och 2019.

Investeringarnas tillväxttakt var mycket god under årets första kvartal, 3,9 % från föregående kvartal, vilket ser till att investeringstillväxten är god i år ifall vi inte får se stora statistikrevideringar. Vi prognosticerar att investeringarna i år växer med 6 %, men vi förväntar oss att takten avtar under året återspeglande främst byggnadssektorns något svagare utsikter.

Ekonomins drivkraft kommer fortsättningsvis både från utlandet och från den inhemska efterfrågan. Den goda konjunkturen i omvärlden-trots rädslorna kring handelskrig och åtstramande penningpolitik-stöder fortsättningsvis de finländska företagen och den svagare euron ger ett visst stöd i annars osäkra tider. I Finland har de måttliga löneuppgörelserna i kombination med kraftigare löneökningar i våra främsta konkurrentländer, samt den mycket gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen som återspeglar företagens rekryteringsbehov i en situation då efterfrågan stigit, stött utvecklingen.
Ekonomins drivkraft kommer fortsättningsvis både från utlandet och från den inhemska efterfrågan. Den goda konjunkturen i omvärlden-trots rädslorna kring handelskrig och åtstramande penningpolitik-stöder fortsättningsvis de finländska företagen och den svagare euron ger ett visst stöd i annars osäkra tider.

Övriga centrala prognossiffror

Prognoser för åren 2018 och 2019 Källor: Aktia och Macrobond

Arbetslöshetens hårda kärna svår att komma åt

Vi har för tillfället rekordmycket lediga jobb i Finland, vilket antalet vakanser belyser med all tydlighet. Vi har jämförbart data från slutet på 80-talet och liknande nivåer har aldrig setts tidigare. Under 2018 har antalet lediga jobb i snitt varit över 60 000 per månad.
Sysselsättningssituationen har förbättrats kännbart under det senaste året och ca 100 000 fler människor är sysselsatta än för ett år sedan. Sysselsättningsgraden har stigit och snuddar nästan vid regeringens sysselsättningsmål på 72 %. Samtidigt har vi sett en betydligt långsammare sänkning i arbetslöshetsgraden, som nu är 7,2 %, vilket återspeglar att merparten av de som hittar anställning kommer från utanför arbetskraften, t.ex. studerande eller är individer som byter ett jobb till ett annat.

Det här är inte alls en ovanlig utveckling – Sverige har sett en mycket liknande utveckling under åren sen finanskrisen då sysselsättningsgraden stigit till toppnivåer. Det finns orsak att åtgärda de problem som upprätthåller den hårda kärnan av arbetslösheten, dvs. långtidsarbetslösheten.

I Aktias höstprognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 7,7 % 2018 på årsnivå och till 7,2 % under 2019. Vi har alltså reviderat ner vår prognos en aning efter de senaste månadernas positivare utveckling.

Vi har för tillfället rekordmycket lediga jobb i Finland, vilket antalet vakanser belyser med all tydlighet. Vi har jämförbart data från slutet på 80-talet och liknande nivåer har aldrig setts tidigare. Under 2018 har antalet lediga jobb i snitt varit över 60 000 per månad.

Ett intressant sätt att granska vakanser och arbetslösa är att jämföra dessa via den så kallade Beveridgekurvan som visuellt belyser hur god matchningen är för arbetslösa. I Finland har den stora mängden lediga jobb inte lett till motsvarande sänkning i arbetslöshetsgraden utan vi har under de senaste åren sett en Beveridgekurva som skiftat uppåt vilket brukar vara ett gott tecken på försämrad matchning i ekonomin. En omfattande strukturell omvandling kan orsaka försämrad matchning då de arbetslösas kunskaper inte behövs i samma utsträckning som tidigare. Också geografisk så kallad mismatch kan ligga bakom fenomenen då de nya jobben delvis föds på ställen som är långt borta från de arbetssökande.

För att få en uppfattning om den geografiska spridningen kan man titta på vakanserna i olika delar av landet och för att skapa en uppfattning om hur vakanserna jämförs med antalet arbetslösa kan man räkna ut vakansgraden. Denna vakansgrad varierar mycket mellan regionerna. Vakansgraden för hela landet ligger kring 22 %, vilket innebär att för varje lediga jobb finns det ca 5 arbetslösa. Åland är den region som har överlägset mest lediga jobb i relation till arbetslösa, vakansgraden är 65 %. Andra regioner där det finns relativt sett mycket lediga jobb är Södra Österbotten, Nyland, Svenska Österbotten och Birkaland. Sämst ser situationen ut i Norra Karelen och Sydöstra Finland där vakansgraden bara är 12 %.

Konsumtionspotentialen är god

Efter ett par år med spektakulärt gott förtroende bland med konsumenterna har vi under sommaren sett en liten nedgång hushållens ekonomiska förtroende. Fortsättningsvis bedömer hushållen att den egna ekonomiska situationen är mycket god, men tilltron till Finlands ekonomis utsikter har sviktat en aning.

Konsumtionen växte under 2017 med 1,3 % och fortsatte i början av 201[SL1] 8 att växa med god fart, 0,4 % från föregående kvartal. Vi förväntar oss att konsumtionen skall växa snabbare i år än ifjol återspeglande den positiva uppfattning hushållen har gällande de egna ekonomiska utsikterna, de måttliga löneökningarna i kombination med fortfarande låg inflation samt den goda sysselsättningsutvecklingen. Enligt vår prognos växer konsumtionen med 2 % både 2018 och 2019.

Byggandets topp är nådd

Den något svagare byggkonjunkturen är förväntad men kan ändå orsaka störningar för vändningar tenderar ändå alltid att vara kraftigare än vad man föreställer sig på förhand. Risken för överutbud har varit påtagligt under det senaste året på vissa orter, vilket kan bidra till att sätta sordin på byggstarterna. Detta gäller både huvudstadsregionen och många medelstora städer.

Förtroendet

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond
Investeringarna har i Finland vuxit i god takt både 2016 och 2017 och 2018 kommer enligt vår prognos att fortfarande vara ett mycket gott år ur investeringssynvinkel.  Enligt vår prognos växer investeringarna med 6 % i år och 3,1 % nästa år återspeglande av avmattning i främst byggandets investeringar.  Tyngdpunkten har stegvis flyttas bort från byggande mot produktionsrelaterade investeringar under de senaste åren och den processen fortsätter framöver. Fortfarande utgör byggandet en betydligt större andel av alla investeringar än i t.ex. Sverige.
Trots att investeringarna återhämtat sig har vi inte mätt i investeringskvoten hängt med t.ex. Sverige som tidigare var ett land som hade en mycket liknande investeringskvot, d.v.s. andel investeringar av BNP, som Finland, vilket kan vara problematiskt med tanke på framtidens produktionskapacitet.
 
Under sommaren har vi fått in flera indikationer på att byggandet håller på att gå in i en litet lugnare fas än vad vi sett de senaste åren. Byggnadsloven har sett en nedgång, liksom också byggnadssektorns förtroende medan siffrorna på färdigblivna byggen förblivit höga. Den något svagare byggkonjunkturen är förväntad men kan ändå orsaka störningar för vändningar tenderar ändå alltid att vara kraftigare än vad man föreställer sig på förhand. Risken för överutbud har varit påtagligt under det senaste året på vissa orter, vilket kan bidra till att sätta sordin på byggstarterna. Detta gäller både huvudstadsregionen och många medelstora städer.

Trots att en viss osäkerhet råder på bostadsmarknaden och antalet bostadsaffärer minskat åtminstone temporärt har inga större förändringar skett i prisutvecklingen. Bostadspriserna har fortsatt att uppvisa väldigt olika mönster beroende på ort.  Priserna på gamla höghuslägenheter har under första halvan av 2018 jämfört med samma period föregående år stigit med knappa 3 % i huvudstadsregionen och i övriga Finland har vi sett en rätt så oförändrad prisbild. Snitten för hela landet var +1,4 %.

Bostadspriser

Index, 1.1.2005=100 Källor: Aktia och Macrobond

Hur påverkar handelskriget Finlands export

Finlands export växte med 7,5 % 2017 men minskade under årets första kvartal med 1,2 % enligt nationalräkenskaperna. Oron gällande Finlands exportutsikter är befogade i en omgivning där världshandelns utsikter omges av osedvanlig osäkerhet. Finlands export är fortfarande mycket driven av resten av världens investeringsiver och en utdragen osäkerhet kan snabbt sätta sordin på Finlands exportutveckling.

Vi har sett en något svagare utveckling av varuhandeln under årets första halvår jämfört med 2017, kvartalstillväxten är i snitt under 7 % under årets två första kvartal. Industrins nya beställningar har sjunkit med 4,5 % jämfört med samma period föregående år. Vi befinner oss i en situation där vi måste vänta och avvakta; å ena sidan kämpar många företag med kapacitetsutmaningar på personalsidan, å andra sidan finns det en risk att beställningarna minskar.

Tyskland fortsätter att vara i toppen då man tittar på Finlands varuexport enligt destinationsland. Skillnaden mellan t.ex. Sverige och Tyskland har fortsatt att växa under 2018. Exporttillväxten till Ryssland ser ut att ha dämpats under 2018.

Varuexportens värde

12 mån glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

Inflationen fortsätter vara måttlig

Den låga inflationen har under de senaste åren stött köpkraften i Finland. Inflationen har varit lägre i Finland än i resten av euroområdet, vilket har gjort Finland relativt sett billigare. I juli var inflationen i Finland 1,4 % medan den i euroområdet var 2,1 %.

Ifjol var konsumentprisinflationen 0,7 % och vi förväntar oss en inflation på 1,1% i år, dvs. en något högre inflation, men fortsättningsvis är vi långt borta från 2-procentsnivån. Under sommaren 2018 har pristrycket ökat något, främst reflekterande högre energipriser samt kostnader som härrör sig till reparationskostnader för boende, cigaretter samt hotellrumskostnader. Fortfarande pressar de låga och sjunkande bolåneräntorna ner inflationen. Vi prognosticerar att inflation stiger till 1,6 % 2019.

Offentliga skuldsättningen ökar fortfarande

Enligt vår prognos sjunker den offentliga skuldsättningen i relation till BNP under 60 % under 2019. Underskottet har minskat och närmar sig noll men ännu är vi inte där. För att uppnå en god fiskal situation på längre sikt borde vi nu bygga upp buffertar för sämre tider, men det ser tyvärr ut som en för svår politisk ekvation för tillfället, vilket väcker farhågor gällande den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt.
Finlands offentliga skuldsättning fortsätter att vara ett av landets största problem. Trots att högkonjunkturen fortsatt i flera år fortsätter den offentliga skuldsättning att öka, vilket är mycket oroväckande ur ett längre perspektiv. Åldrandet kommer att sätta mycket press på de offentliga finanserna under de kommande decennierna, vilket skulle kräva en osedvanligt god offentlig hushållning just nu, men istället befinner vi oss i en situation där den offentliga skuldsättningen bara ökar.

I Aktias nya prognos ökar den offentliga sektorns skuldsättning under 2018 och 2019 men i relation till BNP minskar skuldsättningen. Enligt vår prognos sjunker den offentliga skuldsättningen i relation till BNP under 60 % under 2019. Underskottet har minskat och närmar sig noll men ännu är vi inte där. För att uppnå en god fiskal situation på längre sikt borde vi nu bygga upp buffertar för sämre tider, men det ser tyvärr ut som en för svår politisk ekvation för tillfället, vilket väcker farhågor gällande den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt.

Den goda tillväxten och den goda sysselsättningsutvecklingen har bidragit till att förbättra den offentliga ekonomins situation, men fortsättningsvis behövs det mera intäkter eller mindre utgifter för att den offentliga ekonomin ska vara hållbar. Allt pekar på att vi måste vänta till nästa regering för att se större omkalibreringar i den offentliga ekonomin. Faran är att vi fortsätter att öka den offentliga skuldsättningen genom hela den pågående högkonjunkturen, vilket skulle vara ett startskott för en fortsatt ohållbar utveckling i den offentliga ekonomin.

Offentlig skuld

% av bnp Källor: Aktia och Macrobond
Dela