2018 -året då mycket förändras

Ekonomisk översikt 1/2018

12.03.2018

Heidi Schauman
Dela

Sammanfattning

Efter en god tillväxt på 3 % under 2017 fortsätter ekonomin att utveckla sig väl. Enligt Aktias nya prognos växer bnp med 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Prognosen är den samma som i november. Den information som flödat in under vintern har således stött den uppfattning vi hade under hösten. Industrin och exporten har inte visat upp lika starka siffror som under början på 2017, men å andra sidan har förbättringen i sysselsättningen på många sätt varit imponerande under andra halvan av 2017 och många arbetstillfällen har skapats. Även om vi prognosticerar en liten dämpning i tillväxttakten så förväntar vi oss en liknande bredd i tillväxten som vi såg under 2017.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,7 % under 2018, en liten justering uppåt från höstens 3,6 % och tillväxten förblir under 2019 på samma nivå. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärkts framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten inte mera tilltar i de utvecklade ekonomierna.  

Den penningpolitiska normaliseringsprocess som pågår kommer troligtvis att leda till ytterligare turbulens framöver. 2018 kommer att vara ett mycket intressant år; ECB:s stödköp närmar sig sitt slut och FED fortsätter att minska på sina balanser. Ytterligare förändringar i förväntningar gällande räntehöjningar kan bidra till att skapa perioder av osäkerhet.

A.Sektion

Finlands ekonomi

bild
Dela

Ut ur den 10-åriga gropen -Finlands tillväxt fortsätter god

Enligt Aktias nya prognos växer bnp med 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Prognosen är den samma som i november.

bnp-tillväxt

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Bilden av Finlands ekonomis välmående och utveckling har inte ändrats märkbart under vinterhalvåret. Den goda konjunkturen i omvärlden har förstärkts, och Finlands tillväxtutsikter ser fortsatt goda ut. Samtidigt har riskerna som omger penningpolitikens normalisering ökat, vilket också innebär att riskerna som omger Finlands tillväxt har vuxit.

Efter en god tillväxt på 3 % under 2017 fortsätter ekonomin att utveckla sig väl. Enligt Aktias nya prognos växer bnp med 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Prognosen är den samma som i november. Den information som flödat in under vintern har således stött den uppfattning vi hade under hösten. Industrin och exporten har inte visat upp lika starka siffror som under början på 2017, men å andra sidan har förbättringen i sysselsättningen på många sätt varit imponerande under andra halvan av 2017 och många arbetstillfällen har skapats. Även om vi prognosticerar en liten dämpning i tillväxttakten så förväntar vi oss en liknande bredd i tillväxten som vi såg under 2017.

Enligt vår prognos uppnår Finland samma bnp-nivå som 2008 i år. Vi har äntligen kommit upp ur den nästan 10-årig grop som fick sin början med finanskrisen, men som fördjupades och förlängdes av de snabba förändringarna inom ict-branschen som slog speciellt hårt mot Finland, Rysslandproblemen samt det faktum att vår ekonomi är rätt så trögrörlig och inte hade den förmåga som skulle ha krävts för att snabbt återhämta sig från de negativa chocker som slog ekonomin.

De långsiktiga utmaningarna som härrör sig till sysselsättningen, åldersstrukturen och den offentliga ekonomin är påtagbara och diskussionerna kring aktiveringsmodellen och föräldraledighetsmodellen visar hur svårt det är att få till stånd fungerande reformer med brett stöd.
De långsiktiga utmaningarna som härrör sig till sysselsättningen, åldersstrukturen och den offentliga ekonomin är påtagbara och diskussionerna kring aktiveringsmodellen och föräldraledighetsmodellen visar hur svårt det är att få till stånd fungerande reformer med brett stöd.

Förtroendet

Salotal Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen

bnp-prognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Enligt den nya prognosen avtar tillväxttakten 2018 en aning från 3 % till 2,6 %, vilket återspeglar en liten avmattning i alla tillväxtkomponenter. Vi ser att den goda konjunkturen fortsätter under 2018 och 2019 stödd av den goda sysselsättningsutveckling vi sett under slutet på 2017.

Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 2,6 % 2018 och med 2,2 % 2019. Vi har hållit prognosen oförändrad från november då vi gjorde en större revidering uppåt återspeglande bättre utsikter för investeringar, en fortsatt god utveckling i konsumtionen och även om utrikeshandeln inte växer lika fort som 2017 fortsätter även exporten framåt i god fart.

Enligt den nya prognosen avtar tillväxttakten 2018 en aning från 3 % till 2,6 %, vilket återspeglar en liten avmattning i alla tillväxtkomponenter. Vi ser att den goda konjunkturen fortsätter under 2018 och 2019 stödd av den goda sysselsättningsutveckling vi sett under slutet på 2017.

Måttliga löneuppgörelser i kombination med kraftigare löneökningar i våra främsta konkurrentländer, en bättre konjunktur i världen överlag samt en uppgång i världshandeln fortsätter att stöda uppgången i ekonomin.

Av yttersta vikt är nu att hålla de faktorer vi kan styra, t.ex. konkurrenskraften, stödande för den exporterade industrin. Snabb och flexibel omskolning av arbetskraften vore också viktigt inom många branscher för att minska på riskerna som härrör sig till arbetskraftsbristen och den ställvis svaga matchningen på arbetsmarknaden.

Trots att vi prognosticerar en första räntehöjning 2019 kommer räntorna att förblir mycket låga under hela prognosperioden, vilket stöder konsumtionen, men samtidigt också den privata skuldsättningen som ökat snabbt under de senaste åren.

Övriga centrala prognossiffror

Prognoser för åren 2018 och 2019 Källor: Aktia och Macrobond

Utrikeshandeln det stora osäkerhetsmomentet

Under 2017 har vi sett en snudd på spektakulär tillväxt i exporten jämfört med de många mycket svaga åren vi har bakom oss. Exporten växte 8,3 % under 2017, då den var +1 % 2016, +0,8 % under 2015 och -2,7 % 2014.

Den goda utvecklingen i alla Finlands viktiga exportparterns pekar på en god tillväxt i den externa efterfrågan även under 2018. Men exporten växte kraftigast under början på 2017, vilket föranleder en liten oro gällande exportens utveckling framöver. I Aktias nya prognos växer exporten med xx under 2018, vilket innebär en litet långsammare tillväxt än under 2017, men fortfarande en god utveckling.

Varuexporten har fortsatt att utveckla sig relativt jämnt och den externa efterfrågan främjar Finlands traditionella exportindustri relativt balanserat. Speciellt exporten av fordon samt exporten av maskiner och anläggningar har utvecklat sig väl under slutet på 2017. Under andra halvan av 2017 har varuexporttillväxten varit måttligare än i början av året och risken är att såväl maskinkapaciteten som bristen på kunnig arbetskraft dämpar exporttillväxten åtminstone på kortare sikt.

Då man granskar exporten enligt destinationsland skiljer euroområdet som helhet, men speciellt Tyskland, sig från mängden, men också exporten till Sverige, Ryssland och USA har fått ny fart. Med så här kraftig exporttillväxt upphör Finland att mista exportandelar emedan Finlands export kommer att växa snabbare än världshandeln under de kommande åren.

Exportens värde

Varuexporten, säsongsjusterat, 1 års glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

60 000 fler sysselsatta än för ett år sedan

Cirka 60 000 fler sysselsätta fanns under sista kvartalet av 2017 jämfört med sista kvartalet 2016, vilket motsvarar en ökning på 2,4 %. Vi talar alltså om en avsevärd ökning i antalet sysselsatta. Också arbetstimmarna ökade under året med 1,8 %.

Sysselsättningen

Säsongsjusterat, sysselsatta 1-års glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond
Sysselsättningsstatistiken har sett en kännbar uppgång under senhösten 2017. Den säsongsjusterade sysselsättningsgraden som var 69,6 % i augusti hade i december stigit till 70,7 %. Cirka 60 000 fler sysselsätta fanns under sista kvartalet av 2017 jämfört med sista kvartalet 2016, vilket motsvarar en ökning på 2,4 %. Vi talar alltså om en avsevärd ökning i antalet sysselsatta. Också arbetstimmarna ökade under året med 1,8 %.

Det här innebär att regeringens sysselsättningsmål inte mera ser ouppnåeligt ut. Tillväxten var under 2016 och början 2017 mera produktivitetsdriven, men så som det ofta går så kommer sysselsättningseffekterna med en fördröjning på ca ett år, så ser det ut att ha gått i det här fallet också, vilket är väldigt positivt både med tanke på den offentliga ekonomin och konsumtionspotentialen. Vi förväntar oss att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka.

Då man granskar ökningen i sysselsättningen blir det uppenbart att ökningen främst kommit från att sådana som tidigare inte letat efter jobb sökt sig tillbaka till arbetsmarknaden, vilket är typiskt i uppsving. Trots att sysselsättningen ökat med 60 000 har arbetslösheten sjunkit bara med 7000 personer. Det här innebär inte att inte många arbetslösa skulle ha hittat sysselsättningen, tvärtom, statistiken pekar på att antalet avslutade arbetslöshetsperioden har svängt uppåt från år 2016:s bottennivåer och allt fler kommer ut ur arbetslösheten men samtidigt finns det många som också blir arbetslösa. Arbetskraften har alltså ökat med över 50 000 personer samtidigt som den arbetsföra befolkningen fortsatt att krympa. I december 2017 fanns det 27 000 färre individer i arbetsför ålder än ett år tidigare. I Aktias nya prognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 8,4 % 2018 och 8,2 % 2019.

Konsumtionen fortsätter att stöda tillväxten

Den goda sysselsättningsutvecklingen i kombination med de måttliga löneökningarna och den svaga inflationen fortsätter att stöda den privata konsumtionen. Hushållens disponibla inkomster fortsätter att öka och hushållens tilltro till framtiden mätt via olika konsumentförtroendeindikatorer är på historiskt höga nivåer, vilket indikerar att vi kommer att se ivrigt konsumerande även framöver.

Speciellt tilltron till den egna ekonomins situation om ett år har fortsatt att förbättras liksom uppfattningen om antalet arbetslösa om ett år, vilket stöder tanken att hushållen inte kommer att strama åt sitt konsumtionsbeteende framöver.


Snitträntorna på nya bostadslån sjönk under 1 % under 2017 men samtidigt såg vi en uppgång i mängden bostadslån hushållen tog och speciellt i längden på bostadslånen. Snittlängden på ett nytt bostadslån är nu 19,5 år, en ökning på ett halvt år under ett år tid.

Investeringarna ökar fort

Under 2017 växte investeringarna i Finland med 6,3 % jämfört med föregående år, en mycket imponerande siffra för vilket land som helst. Speciellt investeringarna i maskiner och apparater ökade mycket fort.

Industriell produktion och nya beställningar

Index, säsongsjusterat Källor: Aktia och Macrobond
Under  2017 växte investeringarna i Finland med 6,3 % jämfört med föregående år, en mycket imponerande siffra för vilket land som helst. Speciellt investeringarna i maskiner och apparater ökade mycket fort.

Däremot har byggnadsinvesteringarnas tillväxttakt avtagit under 2017. Byggnadsinvesteringarna växer fortfarande men i långsammare takt än tidigare återspeglande att den kraftigaste tillväxtfasen troligtvis är över inom byggandet. Byggnadsinvesteringarna vände uppåt redan under 2015 och de övriga investeringarna i början av 2016. Byggnadsinvesteringarnas tillväxt var som starkast under 2016 då de växte med 10 %. Därefter har byggnadsinvesteringarnas tillväxt blivit något svagare. Enligt vår prognos växer investeringarna med 4,6 % 2018 och 4,0 % 2019.

Byggnadssektorns aktivitet har fortsatt att överraska under 2017 och antalet nybyggen och byggnadslov har stigit till mycket höga nivåer. Fortsättningsvis har vi en situation där nybyggnationen mätt i areal inte visar likadana styrketecken, återspeglande fokuset på byggandet av relativt sett små bostäder.

Under 2017 blev mycket nya bostäder färdiga, vilket åtminstone temporärt kan sätta litet press neråt på hyrorna eftersom en stor andel av bostäderna som nu byggs kommer att hyras ut. Hyrorna har stigit med ca 2,5 % under 2017, vilket är en kännbart långsammare tillväxt än t.ex. 2015 då hyrorna steg med 3,5 %.

Vi förväntar oss att den vassaste byggtoppen sker under vårvintern varefter vi ser en litet lugnare byggkonjunktur även om vi kommer att hålla oss på höga nivåer. Inga dramatiska förändringar är att vänta sig.

Gällande bostadspriserna fortsätter vi att se många väldigt olika bostadsmarknader i Finland. Huvudstadsregionen är till och med svår att behandla som en marknad då urbaniseringen är stark och efterfrågan på boende i kärncentrum större än i många områden längre bort.

Inga kraftiga prishöjningar går att identifiera på större områden, men ställvis finns det områden som av olika orsaker kan ha sett stora prishöjningar. Huvudstadsregionens reala prisökningar har i ett par år nu legat kring 2,5 % medan övriga landet fortfarande i snitt ser sjunkande priser. Men resten av Finland är svårt att bunta ihop till en fungerande helhet.

Inflationen fortfarande under euroområdets inflation

I vår nya prognos fortsätter inflationen att utvecklas mycket försiktigt. Konsumentprisinflationen var 0,8 % 2017, i linje med vår senaste prognos, och vi förväntar oss ett endast försiktigt tryck uppåt i priserna framöver. Inflationen kommer enligt vår prognos att vara 1,2 % 2018 och 1,6 % 2019.
Inflationen i Finland var i slutet av 2017 0,5 %, vilket är betydligt lägre än inflationen i euroområdet i snitt där inflationen var 1,3 %. Pristrycket är alltså fortsättningsvis mycket måttligt i Finland, men inga tecken på deflation finns heller. Inflationen pressas upp av stigande energipriser och servicekostnader, men fortfarande pressar bostadslånens räntor ner priserna precis som priserna på använda bilar och mobiltelefoner.

Finland blir relativt sett billigare än euroområdet då inflationen stiger något snabbare i euroområdet i snitt. En orsak till skillnaden mellan Finland och resten av euroområdet härrör sig till konkurrenskraftsavtalet och löneuppgörelserna, vilket fortsätter att sätta sordin på inflationstrycket under 2018.

Matprisdynamiken, eller dess avsaknad, har under de senaste åren bidragit till att pressa ner priserna. Priset på mat i konsumentpriskorgen har sjunkit utan paus sedan augusti 2016. Nedgången var -0,25 % under 2017, vilket var en mindre nedgång än under åren 2014-2016. En del av nedgången förklaras med avskaffandet av sötsaksskatten i början av 2017 men också priset på t.ex. kött har sjunkit under en längre tid. I början på 2018 har vi sett en liten korrigering i matpriserna.

I vår nya prognos fortsätter inflationen att utvecklas mycket försiktigt. Konsumentprisinflationen var 0,8 % 2017, i linje med vår senaste prognos, och vi förväntar oss ett endast försiktigt tryck uppåt i priserna framöver. Inflationen kommer enligt vår prognos att vara 1,2 % 2018 och 1,6 % 2019.

Inflationen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Den offentliga ekonomin går inte ihop

Vi har en snabbt åldrande befolkningsstruktur och en obalanserad offentlig ekonomi. Denna kombination kräver kraftiga åtgärder.
Även om utsikterna för den offentliga ekonomin har förbättrats under 2016 och 2017 då tillväxten har överraskat med sin styrka befinner vi oss fortfarande i en situation då de offentliga utgifterna är större än de offentliga intäkterna, vilket innebär att den offentliga skuldsättningen ökar, även om skuldsättningen i relation till bnp har svängt neråt återspeglande den kraftiga bnp-tillväxten. Men skuldspiralen bryts inte.

Den goda tillväxten och den bättre sysselsättningssituationen ökar skatteintäkterna och förstärkte den offentliga ekonomin under 2017 och förväntas göra så även under 2018 och 2019. Under 2017 förvärrade de inkomstskattelättnader samt minskningar i arbetsgivarens hälsoförsäkringsavgifter som genomfördes i samband konkurrenskraftsfördraget den offentliga sektorns ekonomi.

Den offentliga skuldsättningen nådde enligt den nya prognosen sin topp under 2015 då den var 63,6 % av bnp och är därefter i en sjunkande bana. Den kommer att sjunka under 62 % under 2018. Oberoende hur svårt det är att få igenom svåra strukturreformer är det här den bästa möjliga tiden att göra förändringar i arbetsmarknadsstrukturen och i samhällsstrukturen i övrigt. Vi har en snabbt åldrande befolkningsstruktur och en obalanserad offentlig ekonomi. Denna kombination kräver kraftiga åtgärder.

För att kunna upprätthålla den nuvarande tjänstestrukturen behöver vi fler sysselsatta, en större andel av den arbetsföra befolkningen måste jobba.  Regeringens hårt kritiserade aktiveringsmodell bör följas upp noggrant samt kompletteras med skolning och möjligheter att aktivera sig om man verkligen vill det. Aktiveringsmodellen bör följas upp med vidare reformer som skapar incitament och möjligheter att sysselsätta och sysselsätta sig själv. Även arbetsgivarens situation bör ses över grundligt.

Mycket viktig är också föräldraledighetsreformen, som redan hann stranda. Situationen är svår för man eftersträvar så många saker i samma reform; jämställdheten skall förbättras, sysselsättningen skall höjas och samtidigt skall fertiliteten ökas. En sådan här förändring är möjlig, en den kräver märkbart mera flexibilitet för familjerna samt högre kostnader för den offentliga ekonomin. Utan en bra föräldraledighetsreform riskerar vi dock att dämpa den långsiktiga tillväxten.

Offentlig skuld

% av bnp Källor: Aktia och Macrobond

B.Sektion

Världsekonomin

bild
Dela

2018 -året då många saker förändras

Världsekonomin växer med 3,7 %

Den goda utvecklingen ser ut att fortsätta också under 2018 och 2019, men det är också nu den ultralösa penningpolitiken skall gå till historien, vilket ökar riskerna i världsekonomin. En återgång till det normala finns på agendan, men denna återgång kan visa sig vara svårare än vad många förväntar sig.

Inköpschefsindex, världen

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

2017 går till historien som ett mycket gått år tillväxtmässigt. Både euroområdets ekonomi och USA:s ekonomi växte med 2,3 %. Tillväxtekonomierna var ändå världens riktiga tillväxtmotorer och stod för merparten av världen ekonomiska tillväxt. Kinas ekonomi var något startare än förväntat, återspeglande kraftig stimulans, medan Indien hade vissa problem med t.ex. en stor sedelreform som inte lyckades, vilket drog ner tillväxten något från vad som prognosticerats. Överlag ser dock tillväxtekonomiernas utsikter goda ut, och det är att förvänta sig att världsekonomins dynamik kommer att styras från Asien också under de kommande åren.

Den goda utvecklingen ser ut att fortsätta också under 2018 och 2019, men det är också nu den ultralösa penningpolitiken skall gå till historien, vilket ökar riskerna i världsekonomin. I många år har vi levt i en värld som dopats på billiga pengar som centralbankerna pumpat ut. En återgång till det normala finns på agendan, men denna återgång kan visa sig vara svårare än vad många förväntar sig.

Det lugn som vi fick vänja oss med under 2017 tog slut i början på 2018 då vi under några dagar såg relativt stora korrigeringar på marknaderna världen över, och därefter har marknaderna varit betydligt volatilare än under 2017. Utsikter som pekar på allt stramare penningpolitik och kanske försiktiga signaler på att ett pristryck kan hålla på att byggas upp i USA har rört om i den ekonomiska grytan, vilket på alla sätt är en hälsosam sak. Det otroliga lugn som sågs under 2017 återspeglade inte ekonomins fundament utan framför allt övertygelsen om att penningpolitiken skulle täcka över allt annat.

Under 2017 fortsatte världshandeln att växa i god takt, vilket återspeglar en ökad investeringsiver i världen. En allt större tilltro till framtiden, vilket syns t.ex. i globala inköpschefsindex, fortsätter att stöda utvecklingen. Speciellt iögonfallande är industrins bättre utsikter efter många svåra år.


Även om marknaderna hunnit reagera på att inflationstrycket kanske håller på att öka, har inflationsgraderna i både Europa och USA fortfarande hållits under 2 %. Speciellt i Europa är inflationsförväntningarna fortsättningsvis svaga och vare sig marknaderna eller de professionella prognosmakarna förväntar sig att inflationen kommer att återvända till 2 %. 

Även om marknaderna hunnit reagera på att inflationstrycket kanske håller på att öka, har inflationsgraderna i både Europa och USA fortfarande hållits under 2 %.

Världens export

halvårs glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen

Tillväxtprognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,7 % under 2018, en liten justering uppåt från höstens 3,6 % och tillväxten förblir under 2019 på samma nivå. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärkts framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten inte mera tilltar i de utvecklade ekonomierna.  

Världsekonomins tillväxt fortsätter vara god under de kommande åren enligt Aktias nya prognos. Trots att riskerna för både överhettning och abrupt nedgång har ökat speciellt i USA och penningpolitikens normalisering sätter euroområdet på prov så ser vi som mest sannolikt att den goda konjunkturen fortsätter.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,7 % under 2018, en liten justering uppåt från höstens 3,6 % och tillväxten förblir under 2019 på samma nivå. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärkts framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten inte mera tilltar i de utvecklade ekonomierna.  

Vi har justerat upp vår prognos för euroområdet och prognosen ligger nu på 2,3 % för 2018 och 2,1 % 2019. På längre sikt ser vi dock att euroområdets tillväxtpotential fortsättningsvis är svag. Den allt äldre befolkningen sätter tryck på de europeiska ekonomierna och bristen på strukturella reformer i många medlemsländer dämpar den potentiella tillväxttakten då man ser förbi den goda konjunktur vi för tillfället befinner oss i.

I tillväxtekonomierna ser utsikterna fortsättningsvis ljusa ut. Tillväxttakten stiger enligt prognosen till 4,8 % 2018 och 4,9 % 2019. Det är främst Asien som fungerar som tillväxtmotorn i de utvecklade länderna men också i Sydamerika och i Ryssland ser utsikterna nu ljusare ut.


 


Tillväxten, %

Prognoser för åren 20187 och 2019. Källor: Aktia och Macrobond

Det europeiska tåget tuffar på i god takt

Mycket pekar på att ekonomin klarar av en litet stramare penningpolitik, men situationen är så speciell att man skall försöka undvika att ta något alls för givet.

Europa är inte världens tillväxtmotor, och kommer inte att bli det heller, men för tillfället går det bättre än på mycket länge. Euroområdets ekonomi växte under 2017 med 2,5 %, vilket är den snabbaste tillväxttakten sedan före finanskrisen, då tillväxten under ett par års tid var högre än 3 %.

Förtroendet för den europeiska ekonomin är förbluffande starkt, och speciellt industrin har sett en kraftig vändning mot det bättre återspeglande världsekonomin investeringsvilja som ökat markant.

Ur europeiskt perspektiv är tillväxtens bredd välkommen. Alla länder inom euroområdet växer och investeringarnas andel av bnp har vänt uppåt i flertalet euroländer medan konsumtionens utveckling fortsatt vara god. Fortfarande mycket fördelaktiga finansieringsmöjligheter i kombination med stark extern efterfråga från resten av världen fortsätter att stöda tillväxten framöver.

Vi har reviderat upp vår prognos för euroområdets tillväxt för 2018 till 2,3 % och vi förväntar oss att tillväxten fortsätter på god nivå, 2,1 % också under 2019.  Sysselsättningssiffrorna har stadigt blivit bättre i euroområdet under det senaste året, men de regionala skillnaderna är stora. Tysklands arbetsmarknad börjar se allt stramare ut, vilket också syns i löneförhandlingarna. Det på många vis viktigaste fackförbundet i Tyskland, IG Metall, lyckades förhandla fram en kraftig löneökning på mer än 4 % och fick dessutom förhandlat att man kan om man vill bara jobba 28 timmar per vecka, vilket de flesta knappast ändå vill. Arbetstagarnas makt att diktera villkoren berättar dock om en situation då goda kunniga arbetstagare inte är lätt att hitta.

I många andra länder är situationen en helt annan. Flera länder präglas fortfarande av mycket hög ungdomsarbetslöshet, och för t.ex. Spanien har situationen fortsatt så länge att riskerna att problemen blir permanenta är stora.

Ur europeisk synvinkel är penningpolitiken i centrum under 2018 och 2019. ECB har signalerat att köpprogrammen kan ta slut redan i september 2018, men att det kan förlängas vid behov. För tillfället pekar mycket på att programmet faktiskt kan ta slut i september, men mycket hinner hända före det, så man bör vara förberedd på många olika händelseutvecklingar.

En första räntehöjning förväntar vi oss i medlet av 2019. Normaliseringsprocessen kommer att vara långsam och kontrollerad återspeglande ett mycket försiktigt pristryck och penningpolitiken fortsätter att stöda realekonomin länge ännu. Ett större än förväntat inflationstryck, vilket vi ser som rätt så osannolikt, kunde dock leda till en snabbare nedkörning av stimulansprogrammet än vad som nu förväntas. Den starka euron bidrar under 2018 till att dämpa framtidsutsikterna en aning liksom det högre oljepriset.

Nu när ECB:s stimulansnedkörning närmar sig är en viktig fråga hur robust tillväxten är och hur väl den skulle klara sig utan den penningpolitiska stimulans vi ser för tillfället. Mycket pekar på att ekonomin klarar av en litet stramare penningpolitik, men situationen är så speciell att man skall försöka undvika att ta något alls för givet.

Tillväxten i de stora euroområdesländerna

Säsongsjusterat Källor: Aktia och Macrobond

I USA mognar högkonjunkturen

De senaste två kvartalens bnp-tillväxt, liksom förtroende för ekonomin, pekar på att USA:s ekonomi åtminstone temporärt kommit in i en litet bättre tillväxtfas hand i hand med resten av världsekonomins bättre utveckling.

I USA pekar allt fler saker på att ekonomin börjar närmare sig full kapacitet. Arbetslöshetsgraden är historiskt låg och pristrycket är inte längre obefintligt. Lönerna ökar och inflationsförväntningarna har skjutit upp. Centralbanken går mot nästa räntehöjning under vårvintern samtidigt som dess balanser fortsätter att stramas åt. Under ledning av den nya Fed-chefen Jerome Powell kommer centralbanken att fortsätta sin försiktigt åtstramande politik i en osäker omgivning.

Skattereformen som kördes igenom i slutet på 2017 ger på kort sikt tilläggsfart åt den amerikanska ekonomin. Som en följd av paketet har vi reviderat upp vår prognos för USA till 2,6 % 2018 och 2,5 % 2019. Vi förväntar oss dock att skattepaketets effekter börjar avta därefter.

Tajmingen av skattereformen är sällsynt oläglig i och med att finanspolitisk stimulans inte är optimalt i ett läge då den stora frågan är ifall den långa högkonjunkturen håller på att mogna och pristrycket ökar. I värsta fall får vi en överraskande snabb förändring i inflationen, vilket kan leda till överraskande snabba åtstramningar i penningpolitiken. Vi förväntar oss tre räntehöjningar under 2018 och två under 2019, men situationen kan förändras snabbt ifall inflationen ökar snabbare än prognosticerat.

Förtroendet för den amerikanska ekonomin är högt, och har ökat under de senaste månaderna återspeglande just skattepaketets kortsiktiga effekter på ekonomin. Arbetslöshetsgraden har sjunkit till exceptionellt låga nivåer kring 4 %. Risken för överhettning är dock överhängande, då högkonjunkturen späds på med stimulerande politik i en situation där mycket pekar på att ekonomin är nära full kapacitet. Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är för tillfället osedvanligt stora då både en snabbare tillväxt än prognosticerat är rätt så sannolik men också en kraftigare nedgång inte går att utesluta under prognosperioden.

Marknaderna förväntar sig att inflationen äntligen skall förankras nära centralbankens inflationsmål och det finns en risk att inflationen kan stiga kännbart över 2 % ifall centralbanken är försiktig i sin åtstramningspolitik. Fortsättningsvis kämpar den amerikanska ekonomin med många utmaningar och riskerna är rätt så balanserade trots att uppåtriskerna dominerar diskussionen. Efter en lång period med otillräckligt pristryck finns det fortsättningsvis en kännbar risk att inflationen inte tar fart. Produktivitetsutvecklingen är fortfarande ett problem; en överhettning är möjlig, men likaså kan inte en avkylning av ekonomin uteslutas. 

BNP-tillväxten samt ISM-förtroendet i USA

Säsongsjusterat Källor: Aktia och Macrobond

Tillväxtens motor finns i Asien

Uppsvinget i de utvecklade länderna har förstärkts men fortfarande är det utvecklingsekonomierna som står för merparten av tillväxten i världen.

Andel av världsekonomin, %

Utvecklade länder och tillväxtekonomier Källor: Aktia och Macrobond

För tillväxtekonomierna var 2017 ett gott år på många sätt och allt pekar på att tillväxttakten kommer att öka i tillväxtekonomierna under 2018 och 2019 fast farten i Kina hela tiden avtar.

Rysslands situation har fortsatt att förbättras under 2017 och tillväxten ser ut att landa någonstans i närheten av 1,5 %, vilket är litet sämre än vad vi prognosticerade under hösten. Vi förväntar oss att tillväxttakten tilltar en aning ännu under 2018, dock utan tecken på märkbar upphettning. Privatkonsumtionen liksom investeringarna ökade under 2017 med god fart, den inhemska efterfrågan växte med ca 3,5 %. Exporten ökade också med över 5 %, men det som drog ner tillväxten var den mycket stora ökningen i importen, efter en kraftig nedgång under de föregående åren, vilket tynger tillväxtsiffrorna.

Förtroendeindikatorerna ger fortsättningsvis en rätt så positiv bild av den ryska konjunkturen trots att helhetsindexet kommit neråt litet under början av 2018. Återhämtningen i den inhemska efterfrågan kommer att vara långsam eftersom köpkraften förbättras mycket långsamt och investeringskapaciteten fortsätter att vara begränsad.

Enligt den statistik vi fått från Kina växte landets ekonomi med 6,9 % under 2017, vilket är snäppet bättre än vår prognos på 6,8 % från ifjol. Vi fortsätter att prognosticera en långsam nedgång i tillväxten i Kina under de kommande åren och lämnar vår prognos oförändrad för både 2018 och 2019.; 6,6 % 2018 och 6,2 % 2019.

Fortfarande står investeringarna för en stor andel av tillväxten, över 43 %, och det ser ut som om andelen inte minskat, medan den privata konsumtionen stod för knappa 40 % av tillväxten. Den strukturomvandling man försöker få igenom som skulle ge en större vikt åt den inhemska konsumtionsefterfrågan ser inte ut att ha fortskridit under 2017.

Den kinesiska ekonomin omges fortsättningsvis av omfattande risker. Speciellt finanssektorn utsatthet är markant och den fortsatta skuldackumuleringen utgör för varje dag en större risk. Samtidigt skulle brytandet av skuldspiralen troligtvis leda till kännbart lägre tillväxtsiffror emedan den skulddrivna tillväxten skulle stanna av. Den inhemska efterfrågan dominerar i Kinas tillväxt och speciellt urbaniseringen stöder fortsättningsvis tillväxtutsikterna medan åldrandet kommer att fortsätta pressa ner tillväxten under en längre tid. 

Japan har, likt Finland, gynnats speciellt mycket av den investeringsdrivna tillväxtvågen som dominerar för tillfället. Vi prognosticerar en tillväxt på 1,3 % 2018 och 1,1 % 2019 efter den goda tillväxten på 1,7 % under 2017. Trots att konjunkturen i Japan ser god ut och viss strukturella förändringar skett, t.ex. kvinnornas sysselsättning har vuxit kännbart under de senaste åren, ser vi samtidigt att den fria kapaciteten i ekonomin börjar sina. Trots detta har pristrycket inte ökat utan ekonomin är fortsättningsvis på många sätt väldigt odynamisk. Inflationsutsikterna är fortfarande svaga och den stora offentliga skuldsättningen tynger Japans tillväxtutsikter. Den bättre tillväxten blir temporär. Den ålderstigna befolkningen och den tröga arbetsmarknaden begränsar i dags läge den japanska ekonomins tillväxtmöjligheter.

Risker finns både uppåt och neråt

Prognosen utgör vår bedömning av den mest sannolika utvecklingen under de kommande två åren. Riskerna som härrör sig till prognosen är omfattande men rätt så balanserade.

Riskerna under 2018 har delvis en annorlunda struktur än under tidigare år eftersom det är i år centralbanken ECB kommer att köra ner sitt köpprogram och möjligtvis signalera om den första räntehöjningen vilket ökar risken för snabba kast på marknaderna och samtidigt också utsätter realekonomin för mera risker än vad vi sett under de senaste åren då stimulansen varit osedvanligt stor.

Det finns både positiva och negativa risker i euroområdet och ekonomin kan överraska med sin styrka under det kommande året. Samtidigt finns det en risk att pristrycket uteblir, centralbanken inte kan genomföra sin penningpolitiska normalisering och vi blir för en lång period i en miljö med stor penningpolitisk stimulans.

I euroområdet är den politiskt känsliga situationen i både Italien och Spanien en risk. Speciellt i Italien förenas både stora ekonomiska risker och problem med en skör politisk situation. Stigande räntor, tecken på inflationstryck och förväntan om allt mer åtstramande penningpolitik i USA har under början av 2018 bidragit till ökad turbulens, och det är att förvänta sig att oroligheten fortsätter i någon form allt eftersom räntorna stiger.

I USA utgör skattepaketet som genomfördes i december en kännbar uppåtrisk på kort sikt. Vi har reviderat upp vår prognos för att ta den i beaktande, men det finns en risk att de dynamiska effekterna överraskar på kort sikt eftersom uppfattningen om hur nära full kapacitet ekonomin också är osäker. Samtidigt kan effekterna överraska med sin svaghet. Det här i kombination med de penningpolitiska utsikternas osäkerhet, delvis återspeglande att ledningen för centralbanken bytts, men också återspeglande att det råder osedvanlig osäkerhet kring inflationsutsikterna gör att riskerna kring vår USA-prognos är stora. 

I Asien omges Kina av stor ekonomisk osäkerhet, den största risken är en okontrollerad nedgång i tillväxten som en följd av skuldrelaterade problem, i regionen i övrigt dominerar de geopolitiska riskerna som härrör sig till Nordkorea.

Dela

Översikt om situationen i Italien

Det allmänna valet som ordnades i Italien i början av mars var ett av de mest betydande valen i Europa under innevarande år.
Det allmänna valet som ordnades i Italien i början av mars var ett av de mest betydande valen i Europa under innevarande år. Utfallet av omröstningen berättar om det ökande understödet i Europa för populistiska rörelser och extremhögern - det sammanlagda understödet för Femstjärnerörelsen, Lega Nord och Italiens bröder ökade till över 50 %. Regeringsförhandlingarna som inleds under de närmaste veckorna kommer att dra riktlinjer för den officiella ekonomin i Italien samt utvecklingen av banksektorn under de närmaste åren men även på lång sikt. Inverkningarna av valresultatet torde ses också på EU- och euroområdets nivå.

Strukturella problem anstränger den ekonomiska tillväxten

Den globala ekonomiska tillväxten har speglats i den positiva ekonomiska utvecklingen i Italien fastän tillväxtsiffrorna för bruttonationalprodukten inte har nått upp till de andra stora ekonomierna på euroområdet.

Italien har ändå strukturella problem: svag produktivitet och konkurrenskraft, stora offentliga skulder samt problemkredit i bankernas balansräkning. Italien är ett av de mest skuldsatta länderna på euroområdet, och dess offentliga skuldsättningsgrad är ca 132 % av landets bruttonationalprodukt.

Man har lyckats stoppa ökningen av de offentliga skulderna, men att minska mängden av skulder kräver förnyelser och återbetalningskostnaderna (ca 3,8 % av bruttonationalprodukten år 2017) kan bli en extra ansträngning för statens ekonomi.

Pensions- och arbetsmarknadsreformerna under de senaste åren har underlättat situationen, men en hållbar ekonomisk tillväxt kräver förnyelser även i framtiden. De stora mängderna problemkredit inom banksektorn anstränger den ekonomiska utvecklingen, och i synnerhet utlåning och finansiering av investeringar. Situationen har förbättrats under de senaste åren genom räddningsoperationer av enskilda banker. Trots detta håller mängden problemkredit fortfarande hög nivå: ca 15 % av lånestocken. Verksamhetsområdet är utsatt för t ex de krav som ställs till följd av att EU utvecklat bankunionen.
De stora mängderna problemkredit inom banksektorn anstränger den ekonomiska utvecklingen, och i synnerhet utlåning och finansiering av investeringar. Situationen har förbättrats under de senaste åren genom räddningsoperationer av enskilda banker. Trots detta håller mängden problemkredit fortfarande hög nivå: ca 15 % av lånestocken. Verksamhetsområdet är utsatt för t ex de krav som ställs till följd av att EU utvecklat bankunionen.

Endast litet nervositet på marknaden för statsobligationer innan valet

Italiens och andra s k gränsstaters prissättning på statslån visade egentligen inga tecken på nervositet när valet närmade sig, fast man kunde märka lite höjningstryck i riskpremierna. I början av mars innan valet var Italiens 10 års statsobligationsränta ca 1,95 % medan motsvarande ränta i Tyskland var ca 0,65 %.

Europeiska centralbankens (ECB) köpprogram har stöttat marknaden för statsobligationer i Italien redan en längre tid och innan valet lugnades investerarna av den minskande osäkerheten och de politiska riskerna: euron och medlemskapet i den monetära unionen blev inte valteman i Italien, fast många partier genomsyras av kritiskt förhållningsätt till EU.

I synnerhet Femstjärnerörelsens och Lega Nords linje har angående den monetära unionen varit måttligare än tidigare - möjligen till följd av Brexit och presidentvalet i Frankrike. Enligt Eurobarometern som gjordes förra hösten anser 59 % av italienarna att de vill tillhöra euroområdet.

Partiernas valkampanjer koncentrerade sig i synnerhet på problemen med invandringen och det ekonomiska läget, men strukturreformerna som förbättrar produktivitet och konkurrenskraft lyftes inte fram. Man kan se att också andra faktorer ligger på bakgrunden till de måttliga riskpremierna, t ex den förbättrade ekonomiska situationen i Italien, samt den nya vallagen som stadgades förra året som understöder valförbund. Man kan dessutom se att både Frankrike och dess regering samt Tyskland som driver förnyelserna av EU stöder marknadens prissättning. Finansmarknaden oroades åtminstone tillfälligt av det oförväntat höga antalet röster som gick till den populistiska Femstjärnerörelsen och högerpartiet Lega Nord och fluktuation på marknaden kan förväntas också i fortsättningen medan sonderingarna fortsätter.

10-åriga masskuldebrevslåneräntor, skillnad till Tyskland

% Källor: Aktia och Macrobond

Effekterna av ECB:s köpprogram

Vi anser inte att en finanskris eller en plötslig stark höjning i kostnaderna av skuldskötseln är troliga, men fluktuationen på marknaden torde öka medan köpprogrammet avvecklas.
Marknaden för statsobligationerna har dragit avsevärd nytta av ECB:s köpprogram av statsobligationer. I årsskiftet har ECB ändå stegvis börjat minska på den stimulerande penningpolitiken - en stor köpare håller alltså på att försvinna från marknaden samtidigt som räntenivåerna är på väg att vända uppåt.

Vi anser inte att en finanskris eller en plötslig stark höjning i kostnaderna av skuldskötseln är troliga, men fluktuationen på marknaden torde öka medan köpprogrammet avvecklas. ECB minskar dock sin stimulerande penningpolitik gradvis och å andra sidan har Italien lyckats påverka sin skuldmängd under de senaste åren: medelmaturiteten av skulderna har förlängts (för närvarande med lite under sju år) och skulderna har återfinansierats på låg nivå (ca 16 - 18 % av bruttonationalinkomsten återfinansieras årligen).

Medan räntenivåerna stiger, tillväxten återhämtar sig, och valkalendern tystnar kan man märka att intresset för euroområdets skuldpapper har återväckts hos nya europeiska och utomeuropeiska investerare. Det bör även observeras att inhemska investerare är en betydande ägargrupp av italienska statslån. Medan tillväxten mattas av kan marknadens uppmärksamhet snabbt vändas tillbaka till den höga skuldsättningsgraden och budgetdisciplinen och även det oförväntat höga antalet röster till Femstjärnerörelsen och Lega Nord ökar pressen i detta hänseende.
ECB minskar dock sin stimulerande penningpolitik gradvis och å andra sidan har Italien lyckats påverka sin skuldmängd under de senaste åren: medelmaturiteten av skulderna har förlängts (för närvarande med lite under sju år) och skulderna har återfinansierats på låg nivå (ca 16 - 18 % av bruttonationalinkomsten återfinansieras årligen).

Vad härnäst?

Regeringssonderingar inleds i Italien under de närmaste veckorna. En regering sammansatt av Femstjärneregeringen och regeringen som utgörs av center-högern och extremhögern under ledning av Lega Nord skulle av alla regeringsgrunder sätta hårdast tryck på öka statsbudgeten och skuldbördan och även eurokritik kunde igen bli ett tema.

Underskottsmålet i budgetförslaget för den italienska staten under det gångna året är 1,6 % av bruttonationalinkomsten, men redan nu vållar kraven från EU problem för Italiens ekonomi.  Enligt opinionsundersökningar är den stora koalitionen det mest sannolika regeringsalternativet som kan ses tillföra landet politisk kontinuitet och stabilitet.

Att genomföra reformerna och att anpassa statsfinanserna kan dock i detta fall förbli blott ett minne, eftersom valprogrammen för koalitionspartierna kan vara väldigt olika sinsemellan. Det kan hända att regeringsförhandlingarna hamnar i en återvändsgränd och då kommer möjligen ett nytt val att hållas. Å andra sidan har det funnits tjänstemannaregeringar i Italien. De första kommentarerna om kreditdugligheten efter valet i Italien kommer vi dock att få höra redan i mitten av mars, då ratinginstituten Moody’s och Fitch Ratings publicerar sina nyaste bedömningar.

C.Sektion

Ränta och valuta

bild
Dela

Räntorna har nått botten

Vi har sett stora rörelser både på ränte- och aktiesidan och det ser rätt så sannolikt ut att volatiliteten kommit för att stanna, eller åtminstone att den mycket låga volatilitetens tid för en tid är över.

Inflationsprognosen

Årlig %-förändring Källor: Aktia och Macrobond

Inflationen i vissa euroländer

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Början på 2018 har bjudet på stora kast på marknaderna runt om i världen efter en lång osedvanligt lugn period. Vi har sett stora rörelser både på ränte- och aktiesidan och det ser rätt så sannolikt ut att volatiliteten kommit för att stanna, eller åtminstone att den mycket låga volatilitetens tid för en tid är över.

Den penningpolitiska normaliseringsprocess som pågår kommer troligtvis att leda till ytterligare turbulens framöver. 2018 kommer att vara ett mycket intressant år; ECB:s stödköp närmar sig sitt slut och FED fortsätter att minska på sina balanser. Ytterligare förändringar i förväntningar gällande räntehöjningar kan bidra till att skapa perioder av osäkerhet.

Trots den ökade volatiliteten, vilket vi ser som ett tecken på att marknaderna på riktigt håller på att förbereda sig på en normalisering av politiken, är vår syn på ränteutvecklingen rätt så oförändrad. 

Euroområdet: Första räntehöjningen 2019

Efter att ECB fått stödprogrammet avvecklat är nästa steg en räntehöjning. Vi bedömer det som mest sannolikt att den första räntehöjningen kommer att ske i medlet av 2019 och att vi bara kommer att se en räntehöjning under 2019.

Räntor och valuta

Prognoser för åren 2018 och 2019 Källor: Aktia och Macrobond

Styrräntorna

% Källor: Aktia och Macrobond

Inflationsutsikterna är fortfarande dämpade inom euroområdet. Marknaderna förväntar sig inte att inflationen varken på kort eller längre sikt kommer att stiga till 2 %. I euroområdet har inflationsförväntningarna fortsatt vara dämpade. De långsiktiga marknadsförväntningarna ligger kring 1,75 %.  På kortare sikt har marknadens inflationsförväntningar stigit en aning och ligger kring 1,3 % återspeglande svaga inflationssiffror överlag. Inflationen var i januari 1,3 % i euroområdet.

Oljepriset som i mitten av mars ligger på 65,5 dollar per tunna skapar ett litet temporärt tryck uppåt i inflationen. I mars 2017 låg oljepriset kring 54 dollar per tunna.

I Aktias nya prognos ser vi också att inflationstrycket i snitt förblir rätt så lågt i euroområdet. Inget konkret deflationshot finns dock, vilket möjliggör det för centralbanken att påbörja nedkörningen av stimulansen.

ECB höjde styrräntan senast 2011. Efter det har vi sett en utdragen period av ökad penningpolitisk stimulans. Den amerikanska centralbanken började sin försiktiga åtstramning i slutet av 2015, och nu finns det mycket som pekar på att den europeiska centralbanken skulle vara redo att följa efter med en ca 3,5 års fördröjning.

Normaliseringen av penningpolitiken har kommit igång och innebär att det finansiella landskapet förändras. Ur marknadssynvinkel finns det en kännbar risk för att avvecklingen av köpprogrammet kommer att leda till orolighet på marknaden och spekulationer kring vem som ska fylla det tomrum som ECB lämnar. Ur realekonomisk synvinkel är den stora frågan hur väl ekonomin klarar av ett klimat utan svag valuta, billig olja och mycket löspenningpolitik. Under en förändringsprocess kan det alltid ske överraskande saker och en stor fråga är huruvida det underliggande inflationstrycket är tillräckligt stort. 

Efter 6 år av osedvanligt låga räntor och utan rörelser uppåt i de korta räntorna inom euroområdet ser vi att de korta räntorna i euroområdet kommer att röra sig uppåt under prognosperioden. Fortfarande handlar det om marginella justeringar, och först under 2019, men riktningen håller på att förändras och det ska inte underskattas. De korta räntorna har än så länge hållits rätt så oförändrade. 3 månaders euribor har en längre tid legat på nivåer strax under -0,3 %.  12 månaders euribor slutade sjunka under senhösten och har sedan dess legat på nivåer kring -0,2 %. Inga uppåtrörelser har ännu setts och kan förväntas först när det finns tecken på att åtminstone depositionsräntan skulle börja vara på väg uppåt. 

Inflationen har under hösten stigit en aning och ligger nu kring 1,5 %. På tryggt avstånd från deflationshot, men samtidigt fortsättningsvis för långt borta från 2 % för att man skulle kunna argumentera att inflationen är i linje med centralbankens målsättning.

Vår syn på ECB:s agerande har egentligen inte förändrats sedan vår senaste prognos i november. Vi förväntar oss att ECB kör ner sitt nuvarande köpprogram under 2018.Beroende på situationen i realekonomin, men också beroende på inflationstrycket, avslutar ECB programmet i september, eller förlänger och förminskar för 2-3 månader. Vi ser det som mest sannolikt att ECB helt avslutar stödköpen i september, men utsikterna är fortfarande osäkra och mycket hänger på vad händer i ekonomin under det kommande halvåret. Om den goda utvecklingen fortsätter och pristrycket fortsätter att öka försiktigt finns det ingen oro för ECB att inte avsluta programmet och rikta blickarna mot en första räntehöjning. Vi bedömer det som mest sannolikt att den första räntehöjningen kommer att ske i medlet av 2019 och att vi bara kommer att se en räntehöjning under 2019.
 


Vi ser det som mest sannolikt att ECB helt avslutar stödköpen i september, men utsikterna är fortfarande osäkra och mycket hänger på vad händer i ekonomin under det kommande halvåret.

FED stramar åt som svar på skattepaketet

10-åriga masskuldebrevslåneräntor

% Källor: Aktia och Macrobond

I USA har det skett några viktiga förändringar sedan vår senaste prognos. Republikanernas skattepaket har godkänts, vilket kommer att höja tillväxten under de kommande två åren. Vi har reviderat upp vår prognos för USA:s bnp-tillväxt och samtidigt förväntar vi oss också att inflationstrycket kommer att bli så pass mycket tydligare att centralbanken kommer att höja räntan 3 gånger i år.  

I USA har inflationen under vintern fortsatt att röra sig kring nivåer nära 2 %. CPI-inflationen var i december 2,1% medan PCE-inflationen var 1,7 %. Marknaderna förväntar sig att inflationstrycket kommer att hålla i sig. De långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit till 2,4 %, vilket indikerar att marknaderna tror att centralbanken inte längre kommer att kämpa med ett svagt pristryck.
I Aktias nya prognos är inflationen i USA i snitt 2,1 % 2018 och 2019, vilket innebär att centralbanken uppnår sin målsättning om prisstabilitet så som den har definierats.

Under början på 2018 har vi sett relativt stora rörelser i de långa räntorna, givet mycket låga nivåer under en längre tid. I länder som Finland, Tyskland och t.ex. Frankrike har 10-åriga statsobligationsräntorna stigit från bottennivåerna som vi såg i slutet på 2017 återspeglande förväntningar om att ECB:s stödköp kommer att ta slut så småningom, men också bättre tillväxt och inflationsutsikter.

Trots att ränteskillnaderna varit mindre än utan stödköpen har räntorna rört sig enligt landspecifika risker. Den tyska långa räntan som var som lägst under hösten 2016 då den var negativ, har stigit till 0,75 %. I slutet av 2017 var räntan ännu 0,3 %. Rörelserna har varit av samma storleksklass i de andra kärnländerna i euroområdet.

I länder som Italien har de långa räntorna förblivit högre än i Tyskland, men ränteskillnaderna har minskat under början på 2018. Vi ser ett litet uppåt tryck på den tyska räntan och prognosticerar att räntan kommer att stiga över 1 % under 2018 och att den kommer att fortsätta stiga, om än måttligt under 2019. I samband med stödköpens avveckling kan större kast och korrigeringar ske mellan länderna inom euroområdet. Vi förväntar oss att de lands specifika riskerna kommer att få större vikt under året och snabba kast går inte att utesluta, speciellt gällande länder med politiska och ekonomiska utmaningar, så som Italien. I USA förväntar vi oss att de långa räntorna fortsätter att klättra uppåt och gå över 3 % under 2018.

Euron såg under 2017 en kraftig förstärkning gentemot dollarn, och utvecklingen har fortsatt under 2018. Speciellt en större förväntan om att centralbanken kommer att strama åt mer än tidigare förväntats har bidragit till utvecklingen. Vi förväntar oss inga stora förändringar i valutan under 2018 men den relativa förändringen i penningpolitiken kan skapa överraskningar ifall utvecklingen inte följer marknadernas nuvarande rätt så optimistiska blid av ECB:s agerande framöver.



 

Eurons valutakurs

Prognos från 8.3.2018 framåt Källor: Aktia och Macrobond