Handelskriget prövar Finlands ekonomiska tillväxt

Ekonomisk översikt 3/2018

27.08.2018

Heidi Schauman
Dela

Sammanfattning

Den ekonomiska tillväxten har fortsatt god under första halvan av 2018. Efter en tillväxt på 2,8 % under 2017 och 2,5 % under 2016 går vi mot det tredje goda tillväxtåret i rad. Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 3 % 2018 och 2,2 % 2019.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,9 % under 2018, en liten justering uppåt från vårens 3,8 %, vilket främst återspeglar ett mycket gott andra kvartal i USA. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,8 %, också det en USA-driven justering uppåt

A.Sektion

Finland

Dela

Finland: Matchningsproblemet begränsar redan tillväxten

Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 3 % 2018 och 2,2 % 2019.
Den ekonomiska tillväxten har fortsatt god under första halvan av 2018. Efter en tillväxt på 2,8 % under 2017 och 2,5 % under 2016 går vi mot det tredje goda tillväxtåret i rad. Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 3 % 2018 och 2,2 % 2019.

Enligt den uppdaterade statistik vi fått under sommaren uppnådde vi redan under årets första kvartal den BNP-topp som rådde just före finanskrisen, så nu kan man med säkerhet konstatera att vi är ur den 10-åriga ekonomiska gropen finanskrisen och allt därtill relaterat ledde till.

Vi har gjort små revideringar till vårens prognos och ser att utsikterna fortsättningsvis är goda men vi förväntar oss en tillväxt som långsamt konvergerar mot den potentiella tillväxttakten. 2018 blir enligt vår prognos det bästa tillväxtåret drivet av både konsumtion, export och investeringar.

Enligt statistikcentralens första bedömning var tillväxten under årets andra kvartal 0,5 % från föregående kvartal, 2,9 % från samma period föregående år. Det här är en betydligt långsammare tillväxt än under årets första kvartal då tillväxten var hela 1,3 % från föregående kvartal, men helhetsbilden för årets första halva är ändå mycket god. I Finland är tillväxtskillnaderna mellan kvartalen ofta stora och revideringarna av statistiken bakåt omfattande, vilket gör det svårare att tolka enskilda statistikpubliceringar.

Tillväxten i Finland omges av både inhemska och utländska risker. Här hemma rapporterar allt fler företag om rekryteringsproblem, vilket statistiken återspeglar väl. Den allt svårare rekryteringssituationen kan bli en kännbar broms för tillväxten ifall de lediga jobben inte kan fyllas. Antalet vakanser har under 2018 varit historiskt högt, och många människor har hittat sysselsättning, men arbetslösheten har inte sjunkit på motsvarande vis. Sysselsättningen har vuxit med ca 100 000 personer under det senaste året återspeglande att många sökt sig tillbaka till arbetskraften då den ekonomiska situationen förbättrats. Sysselsättningsgraden har stigit till just under 72 %.

Även om de inhemska bromsarna oroar är den största omedelbara risken kopplad till omvärlden och det faktum att Finland är mycket beroende av hur den internationella handeln utvecklar sig, med speciell betoning på hur resten av världen investerar. Finlands varuexport har utvecklat sig svagare än ifjol under 2018 och de inkommande industriella beställningarna har sjunkit med 4,5 % under det första halvåret 2018 jämfört med samma period föregående år, medan den industriella produktionen vuxit ungefär lika fort. Handelskrigsretoriken syns alltså redan i industrins beställningsstock.

Trots att det just nu ser ut som om EU kommer att klara av att hålla sig utanför det blodigaste slagfältet i det handelskrig som pågår mellan främst USA och Kina, kan vi inte ta för givet att den oro som sprider sig i världsekonomin kommer att låta oss vara i fred.

Ur finländsk synvinkel är EU och resten av euroområdet den viktigaste handelspartnern. Början av 2018 har varit svag i Europa. Euroområdets tillväxttakt sjunker under 2 % i vår nya prognos, vilket redan i sig understryker Finlands känslighet för vad som händer i våra närregioner men också längre bort.
Enligt den uppdaterade statistik vi fått under sommaren uppnådde vi redan under årets första kvartal den BNP-topp som rådde just före finanskrisen, så nu kan man med säkerhet konstatera att vi är ur den 10-åriga ekonomiska gropen finanskrisen och allt därtill relaterat ledde till.

BNP-tillväxt

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Här hemma rapporterar allt fler företag om rekryteringsproblem, vilket statistiken återspeglar väl. Den allt svårare rekryteringssituationen kan bli en kännbar broms för tillväxten ifall de lediga jobben inte kan fyllas. Antalet vakanser har under 2018 varit historiskt högt, och många människor har hittat sysselsättning, men arbetslösheten har inte sjunkit på motsvarande vis.

Prognosen: Finlands ekonomi växer med 3 %

Finland: Prognosen

% Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Aktias höstprognos fortsätter tillväxten god under 2018 och vi uppnår en 3 procents tillväxttakt i år. Nästa år avtar tillväxttakten återspeglande en svagare byggkonjunktur samt en sämre utveckling i exporten som en följd av den osäkerhet vi ser i den internationella handeln.

Exportens tillväxttakt avtar kännbart från förra årets tillväxt på 7,5 % och vi prognosticerar att exporttillväxten i år och nästa år stannar under 5 %.  Den privata konsumtionens utsikter har fortsatt att förbättras återspeglande en allt bättre arbetsmarknadssituation som spär på konsumtionsmöjligheterna. Också de låga räntorna bidrar till att sporra till konsumtion. Den privata konsumtionen växer i vår prognos med 2 % både 2018 och 2019.

Investeringarnas tillväxttakt var mycket god under årets första kvartal, 3,9 % från föregående kvartal, vilket ser till att investeringstillväxten är god i år ifall vi inte får se stora statistikrevideringar. Vi prognosticerar att investeringarna i år växer med 6 %, men vi förväntar oss att takten avtar under året återspeglande främst byggnadssektorns något svagare utsikter.

Ekonomins drivkraft kommer fortsättningsvis både från utlandet och från den inhemska efterfrågan. Den goda konjunkturen i omvärlden-trots rädslorna kring handelskrig och åtstramande penningpolitik-stöder fortsättningsvis de finländska företagen och den svagare euron ger ett visst stöd i annars osäkra tider. I Finland har de måttliga löneuppgörelserna i kombination med kraftigare löneökningar i våra främsta konkurrentländer, samt den mycket gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen som återspeglar företagens rekryteringsbehov i en situation då efterfrågan stigit, stött utvecklingen.
Ekonomins drivkraft kommer fortsättningsvis både från utlandet och från den inhemska efterfrågan. Den goda konjunkturen i omvärlden-trots rädslorna kring handelskrig och åtstramande penningpolitik-stöder fortsättningsvis de finländska företagen och den svagare euron ger ett visst stöd i annars osäkra tider.

Övriga centrala prognossiffror

Prognoser för åren 2018 och 2019 Källor: Aktia och Macrobond

Arbetslöshetens hårda kärna svår att komma åt

Vi har för tillfället rekordmycket lediga jobb i Finland, vilket antalet vakanser belyser med all tydlighet. Vi har jämförbart data från slutet på 80-talet och liknande nivåer har aldrig setts tidigare. Under 2018 har antalet lediga jobb i snitt varit över 60 000 per månad.
Sysselsättningssituationen har förbättrats kännbart under det senaste året och ca 100 000 fler människor är sysselsatta än för ett år sedan. Sysselsättningsgraden har stigit och snuddar nästan vid regeringens sysselsättningsmål på 72 %. Samtidigt har vi sett en betydligt långsammare sänkning i arbetslöshetsgraden, som nu är 7,2 %, vilket återspeglar att merparten av de som hittar anställning kommer från utanför arbetskraften, t.ex. studerande eller är individer som byter ett jobb till ett annat.

Det här är inte alls en ovanlig utveckling – Sverige har sett en mycket liknande utveckling under åren sen finanskrisen då sysselsättningsgraden stigit till toppnivåer. Det finns orsak att åtgärda de problem som upprätthåller den hårda kärnan av arbetslösheten, dvs. långtidsarbetslösheten.

I Aktias höstprognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 7,7 % 2018 på årsnivå och till 7,2 % under 2019. Vi har alltså reviderat ner vår prognos en aning efter de senaste månadernas positivare utveckling.

Vi har för tillfället rekordmycket lediga jobb i Finland, vilket antalet vakanser belyser med all tydlighet. Vi har jämförbart data från slutet på 80-talet och liknande nivåer har aldrig setts tidigare. Under 2018 har antalet lediga jobb i snitt varit över 60 000 per månad.

Ett intressant sätt att granska vakanser och arbetslösa är att jämföra dessa via den så kallade Beveridgekurvan som visuellt belyser hur god matchningen är för arbetslösa. I Finland har den stora mängden lediga jobb inte lett till motsvarande sänkning i arbetslöshetsgraden utan vi har under de senaste åren sett en Beveridgekurva som skiftat uppåt vilket brukar vara ett gott tecken på försämrad matchning i ekonomin. En omfattande strukturell omvandling kan orsaka försämrad matchning då de arbetslösas kunskaper inte behövs i samma utsträckning som tidigare. Också geografisk så kallad mismatch kan ligga bakom fenomenen då de nya jobben delvis föds på ställen som är långt borta från de arbetssökande.

För att få en uppfattning om den geografiska spridningen kan man titta på vakanserna i olika delar av landet och för att skapa en uppfattning om hur vakanserna jämförs med antalet arbetslösa kan man räkna ut vakansgraden. Denna vakansgrad varierar mycket mellan regionerna. Vakansgraden för hela landet ligger kring 22 %, vilket innebär att för varje lediga jobb finns det ca 5 arbetslösa. Åland är den region som har överlägset mest lediga jobb i relation till arbetslösa, vakansgraden är 65 %. Andra regioner där det finns relativt sett mycket lediga jobb är Södra Österbotten, Nyland, Svenska Österbotten och Birkaland. Sämst ser situationen ut i Norra Karelen och Sydöstra Finland där vakansgraden bara är 12 %.

Konsumtionspotentialen är god

Efter ett par år med spektakulärt gott förtroende bland med konsumenterna har vi under sommaren sett en liten nedgång hushållens ekonomiska förtroende. Fortsättningsvis bedömer hushållen att den egna ekonomiska situationen är mycket god, men tilltron till Finlands ekonomis utsikter har sviktat en aning.

Konsumtionen växte under 2017 med 1,3 % och fortsatte i början av 201[SL1] 8 att växa med god fart, 0,4 % från föregående kvartal. Vi förväntar oss att konsumtionen skall växa snabbare i år än ifjol återspeglande den positiva uppfattning hushållen har gällande de egna ekonomiska utsikterna, de måttliga löneökningarna i kombination med fortfarande låg inflation samt den goda sysselsättningsutvecklingen. Enligt vår prognos växer konsumtionen med 2 % både 2018 och 2019.

Byggandets topp är nådd

Den något svagare byggkonjunkturen är förväntad men kan ändå orsaka störningar för vändningar tenderar ändå alltid att vara kraftigare än vad man föreställer sig på förhand. Risken för överutbud har varit påtagligt under det senaste året på vissa orter, vilket kan bidra till att sätta sordin på byggstarterna. Detta gäller både huvudstadsregionen och många medelstora städer.

Förtroendet

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond
Investeringarna har i Finland vuxit i god takt både 2016 och 2017 och 2018 kommer enligt vår prognos att fortfarande vara ett mycket gott år ur investeringssynvinkel.  Enligt vår prognos växer investeringarna med 6 % i år och 3,1 % nästa år återspeglande av avmattning i främst byggandets investeringar.  Tyngdpunkten har stegvis flyttas bort från byggande mot produktionsrelaterade investeringar under de senaste åren och den processen fortsätter framöver. Fortfarande utgör byggandet en betydligt större andel av alla investeringar än i t.ex. Sverige.
Trots att investeringarna återhämtat sig har vi inte mätt i investeringskvoten hängt med t.ex. Sverige som tidigare var ett land som hade en mycket liknande investeringskvot, d.v.s. andel investeringar av BNP, som Finland, vilket kan vara problematiskt med tanke på framtidens produktionskapacitet.
 
Under sommaren har vi fått in flera indikationer på att byggandet håller på att gå in i en litet lugnare fas än vad vi sett de senaste åren. Byggnadsloven har sett en nedgång, liksom också byggnadssektorns förtroende medan siffrorna på färdigblivna byggen förblivit höga. Den något svagare byggkonjunkturen är förväntad men kan ändå orsaka störningar för vändningar tenderar ändå alltid att vara kraftigare än vad man föreställer sig på förhand. Risken för överutbud har varit påtagligt under det senaste året på vissa orter, vilket kan bidra till att sätta sordin på byggstarterna. Detta gäller både huvudstadsregionen och många medelstora städer.

Trots att en viss osäkerhet råder på bostadsmarknaden och antalet bostadsaffärer minskat åtminstone temporärt har inga större förändringar skett i prisutvecklingen. Bostadspriserna har fortsatt att uppvisa väldigt olika mönster beroende på ort.  Priserna på gamla höghuslägenheter har under första halvan av 2018 jämfört med samma period föregående år stigit med knappa 3 % i huvudstadsregionen och i övriga Finland har vi sett en rätt så oförändrad prisbild. Snitten för hela landet var +1,4 %.

Bostadspriser

Index, 1.1.2005=100 Källor: Aktia och Macrobond

Hur påverkar handelskriget Finlands export

Finlands export växte med 7,5 % 2017 men minskade under årets första kvartal med 1,2 % enligt nationalräkenskaperna. Oron gällande Finlands exportutsikter är befogade i en omgivning där världshandelns utsikter omges av osedvanlig osäkerhet. Finlands export är fortfarande mycket driven av resten av världens investeringsiver och en utdragen osäkerhet kan snabbt sätta sordin på Finlands exportutveckling.

Vi har sett en något svagare utveckling av varuhandeln under årets första halvår jämfört med 2017, kvartalstillväxten är i snitt under 7 % under årets två första kvartal. Industrins nya beställningar har sjunkit med 4,5 % jämfört med samma period föregående år. Vi befinner oss i en situation där vi måste vänta och avvakta; å ena sidan kämpar många företag med kapacitetsutmaningar på personalsidan, å andra sidan finns det en risk att beställningarna minskar.

Tyskland fortsätter att vara i toppen då man tittar på Finlands varuexport enligt destinationsland. Skillnaden mellan t.ex. Sverige och Tyskland har fortsatt att växa under 2018. Exporttillväxten till Ryssland ser ut att ha dämpats under 2018.

Varuexportens värde

12 mån glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

Inflationen fortsätter vara måttlig

Den låga inflationen har under de senaste åren stött köpkraften i Finland. Inflationen har varit lägre i Finland än i resten av euroområdet, vilket har gjort Finland relativt sett billigare. I juli var inflationen i Finland 1,4 % medan den i euroområdet var 2,1 %.

Ifjol var konsumentprisinflationen 0,7 % och vi förväntar oss en inflation på 1,1% i år, dvs. en något högre inflation, men fortsättningsvis är vi långt borta från 2-procentsnivån. Under sommaren 2018 har pristrycket ökat något, främst reflekterande högre energipriser samt kostnader som härrör sig till reparationskostnader för boende, cigaretter samt hotellrumskostnader. Fortfarande pressar de låga och sjunkande bolåneräntorna ner inflationen. Vi prognosticerar att inflation stiger till 1,6 % 2019.

Offentliga skuldsättningen ökar fortfarande

Enligt vår prognos sjunker den offentliga skuldsättningen i relation till BNP under 60 % under 2019. Underskottet har minskat och närmar sig noll men ännu är vi inte där. För att uppnå en god fiskal situation på längre sikt borde vi nu bygga upp buffertar för sämre tider, men det ser tyvärr ut som en för svår politisk ekvation för tillfället, vilket väcker farhågor gällande den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt.
Finlands offentliga skuldsättning fortsätter att vara ett av landets största problem. Trots att högkonjunkturen fortsatt i flera år fortsätter den offentliga skuldsättning att öka, vilket är mycket oroväckande ur ett längre perspektiv. Åldrandet kommer att sätta mycket press på de offentliga finanserna under de kommande decennierna, vilket skulle kräva en osedvanligt god offentlig hushållning just nu, men istället befinner vi oss i en situation där den offentliga skuldsättningen bara ökar.

I Aktias nya prognos ökar den offentliga sektorns skuldsättning under 2018 och 2019 men i relation till BNP minskar skuldsättningen. Enligt vår prognos sjunker den offentliga skuldsättningen i relation till BNP under 60 % under 2019. Underskottet har minskat och närmar sig noll men ännu är vi inte där. För att uppnå en god fiskal situation på längre sikt borde vi nu bygga upp buffertar för sämre tider, men det ser tyvärr ut som en för svår politisk ekvation för tillfället, vilket väcker farhågor gällande den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt.

Den goda tillväxten och den goda sysselsättningsutvecklingen har bidragit till att förbättra den offentliga ekonomins situation, men fortsättningsvis behövs det mera intäkter eller mindre utgifter för att den offentliga ekonomin ska vara hållbar. Allt pekar på att vi måste vänta till nästa regering för att se större omkalibreringar i den offentliga ekonomin. Faran är att vi fortsätter att öka den offentliga skuldsättningen genom hela den pågående högkonjunkturen, vilket skulle vara ett startskott för en fortsatt ohållbar utveckling i den offentliga ekonomin.

Offentlig skuld

% av bnp Källor: Aktia och Macrobond

B.Sektion

Världen

Dela

Världsekonomins utsikter osäkra

Med nästan åtta månader av 2018 bakom oss kan man tryggt konstatera att världsekonomin haft ett tillväxtmässigt gott år, men ett i övrigt mycket oroligt år.
Med nästan åtta månader av 2018 bakom oss kan man tryggt konstatera att världsekonomin haft ett tillväxtmässigt gott år, men ett i övrigt mycket oroligt år. Mycket av den nya osäkerhet som setts har orsakats av USA:s oberäkneliga och snabbt föränderliga ekonomiska politik. Detta i kombination med många andra osäkerhetselement har skapat en ovanligt svårtolkad ekonomisk helhet.

Handelskrig och risken gällande den internationella handelns utsikter har varit mest på ytan under sommaren återspeglande USA:s nya tullar både på kinesiska varor men också på varor från andra länder. Någon form av ekonomiskt vapenstillestånd har nåtts mellan USA och EU efter mötet mellan president Trump samt EU:s Juncker, men en nedrustning av den nuvarande tull- och handelshinderstrukturen är inte något som sköts med ett beslut utan är resultatet av långa förhandlingsprocesser, vilket i och för sig kan skapa ett längre lugn, eftersom sådana förhandlingar inte sköts av presidenten.

Utöver farhågorna som härrör sig till USA:s politik börjar Brexit-oron igen bubbla upp till ytan då det är ca 7 månader kvar till utträde och vi fortfarande inte har någon klar information gällande det framtida samarbetet. Kommer det en övergångsperiod under vilken Storbritannien fortsätter att följa EU-regler trots utträde eller kommer Storbritannien att vara hårda och i värsta fall utträda utan avtal? I så fall övergår handelssamarbetet till WTO-regler, vilket kan försvåra och fördyra många företags produktionsprocesser. Osäkerheten är det enda säkra i den mycket röriga processen.

Även om hoten om en förändrad handelsregim är mest på ytan fortsätter penningpolitikens normalisering att vara den största kraften i världsekonomin. Den goda tillväxten i USA, påspädd av expansiv finanspolitik, i kombination med en stigande inflation skapar ingredienser för en allt mer åtstramande penningpolitik i USA. Utöver de regelrätta räntehöjningarna som vi förväntar oss att ska fortsätta under de kommande åren, minskar den amerikanska centralbanken på sina balanser med 40 mrd per månad, vilket också har en åtstramande effekt på ekonomin. Den amerikanska centralbankens balansminskningar som började i oktober 2017 har nu pågått så pass länge och börjar vara så stora att det har en kännbar åtstramande effekt på världsekonomin. Denna åtstramning i kombination med den nya handelspolitiken sätter än en gång utvecklingsländerna som har starkt dollarberoende samt stora skulder i dollar på prov.

De korta räntorna har under de senaste månaderna stigit snabbare än de långa i USA vilket har lett till en allt vågrätare räntekurva, vilket under flera perioder i historien varit en tidig signal på nedåtvändande konjunktur. Många sakkunniga argumenterar dock nu att räntekurvan inte kan analyseras som vanligt givet den extraordinära penningpolitiken i t.ex. euroområdet, vilken snedvrider ränteplacerarnas beteende. Denna typ av s.k. tidiga signaler bör dock inte ignoreras, även om det globala penningpolitiska läget naturligtvis bör tas i beaktande.

 
Mycket snurrar kring USA för tillfället, men samtidigt går vi också inom euroområdet mot ett regimskifte. Konjunkturen i euroområdet har i år varit positiv, men betydligt sämre än för ett år sedan. Tillväxtsiffrorna och förtroendeindikatorerna pekar på att tillväxten i år landar under 2 % och utöver detta förväntas centralbankens stimulans stegvis trappas ner, vilket inte heller stöder tillväxttakten och i övrigt också ökar osäkerheten kring tillväxtens robusthet.

Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera och vi håller vår prognos rätt så oförändrad. Vi justerar ner utsikterna för euroområdet en aning och upp utsikterna för USA för det pågående året, men understryker samtidigt att risken för en abrupt förändring i utsikterna ökat. Arbetsmarknaden tar varje månad ett steg närmare full kapacitet och högre pristryck. Samtidigt ökar risken för en överhettning och en därpå följande nedgång.

De korta räntorna har under de senaste månaderna stigit snabbare än de långa i USA vilket har lett till en allt vågrätare räntekurva, vilket under flera perioder i historien varit en tidig signal på nedåtvändande konjunktur. Denna typ av s.k. tidiga signaler bör dock inte ignoreras, även om det globala penningpolitiska läget naturligtvis bör tas i beaktande.

Inköpschefsindex, världen

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen


Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,9 % under 2018, en liten justering uppåt från vårens 3,8 %, vilket främst återspeglar ett mycket gott andra kvartal i USA. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,8 %, också det en USA-driven justering uppåt

Världens tillväxtprognos

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Trots osäkerheten som omger världsekonomin ser vi att den mest sannolika banan framåt är fortsatt god tillväxt även om sannolikheten för en lågkonjunktur under de kommande två åren har ökat, speciellt i USA.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,9 % under 2018, en liten justering uppåt från vårens 3,8 %, vilket främst återspeglar ett mycket gott andra kvartal i USA. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,8 %, också det en USA-driven justering uppåt. Trots att vi ser det som mest sannolikt att tillväxten i USA fortsätter god under de kommande kvartalen förväntar vi oss att årets andra kvartal var något av en tillväxttopp återspeglande skatteprogrammets stimulerande effekt och att tillväxten härefter är svagare.

Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier fortsätter att förstärkas då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten i de utvecklade ekonomierna gör en försiktig vändning neråt återspeglande en återgång mot den potentiella tillväxttakten i euroområdet och Japan.  

I tillväxtekonomierna är utsikterna fortsättningsvis goda trots handelshindren mellan USA och främst Kina men också i övrigt sätter förändringarna i den amerikanska ekonomiska regimen  press på dessa länder. Tillväxttakten stiger enligt prognosen till 5 % 2018 och 2019. Det är främst Asien som fungerar som tillväxtmotor i tillväxtekonomierna men också i Sydamerika och i Ryssland ser utsikterna nu ljusare ut. 

Trots att konjunkturen fortsatt god visar många förtroendeindex på att den vassaste tillväxttoppen redan är bakom oss i vissa delar av världen. Euroområdets inköpschefsindex har sjunkit ända sedan början på 2018 även om de fortfarande indikerar en god tillväxttakt.

I Aktias nya prognos för euroområdet har året 2018:s tillväxt reviderats ner från vårens 2,1 % till 1,9 % återspeglande den svagare tillväxttakt vi sett under de senaste månaderna. Tillväxten 2019 har igen sänkts till 1,6 % från 1,9 % i den förra prognosen. Revideringarna återspeglar inte att högkonjunkturen skulle hålla på att ta slut utan återspeglar främst en återgång till en något normalare tillväxttakt. Det är viktigt att komma ihåg att euroområdet inte har en så värst hög potentiell tillväxttakt och att områdets tillväxt en längre tid varit väldigt snabb givet utgångsläget. Åldrandet, bristen på strukturella reformer samt den svaga produktivitetstillväxten skapar en situation där tillväxtpotentialen inte är så värst bra.

Prognosen för USA:s tillväxt har vi däremot reviderat upp främst återspeglande mycket stark utveckling under årets andra kvartal. Vinterns skattepaket börjar bita och har en temporär stimulerande effekt på tillväxten under 2018. Vi förväntar oss en tillväxt på 2,8 % i år och en tillväxt på 2,6 % nästa år. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att trots att vi höjer USA-prognosen ökar riskerna för en abrupt nedgång som en följd på överhettning även om tajmingen av en sådan korrigering är mycket svår att få rätt.

Världshandeln, import

Säsongsjusterat, index, 2010=100 Källor: Aktia och Macrobond

Euroområdets tillväxttakt dämpats

Euroområdets tillväxttakt

%-förändring från föregående kvartal Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Aktias nya prognos växer euroområdets ekonomi med 1,9 % under 2018, ifjol var tillväxten 2,5 %, vilket enligt alla mått är exceptionellt god tillväxt.  Vi ser det som sannolikt att den vassaste tillväxttoppen är bakom oss.
Tillväxten inom euroområdet har dämpats klart under 2018 jämfört med superåret 2017 och tillväxten var under första kvartalet i år 0,4 % och under andra kvartalet 0,3 %. Utvecklingen är i linje med t.ex. förtroendeindikatorerna som varit sjunkande under 2018, men som dock ännu pekar på en positiv tillväxt. Enligt Aktias nya prognos växer euroområdets ekonomi med 1,9 % under 2018, ifjol var tillväxten 2,5 %, vilket enligt alla mått är exceptionellt god tillväxt.  Vi ser det som sannolikt att den vassaste tillväxttoppen är bakom oss. En tillväxt på knappa 2 % är fortsättningsvis en god tillväxt för euroområdet som kämpar med stora strukturella utmaningar.

Trots tecken på en inte lika hög konjunktur är situationen fortsättningsvis god och förtroendet för den europeiska ekonomin är starkt, det gäller fortsättningsvis både industrin och servicesektorn, men oron gällande framtidens handel och eventuella restriktioner tynger förtroendeindexens framåttittande komponenter. Framöver när exportens utsikter ser osäkrare ut än på länge spelar den inhemska konsumtionen en viktig roll för tillväxtens hållbarhet. De fortsättningsvis mycket fördelaktiga lånetagningsförhållandena, den goda sysselsättningsutvecklingen samt den rätt så låga inflationen stöder också konsumtionen framöver. 

Utöver riskerna som härrör sig till mindre utrikeshandel så utgör Italiens svåra politiska situation en kännbar risk. Den stora offentliga skuldsättningen, omfattande oskötta lån (NPL) och i övrigt en banksektor i dåligt skick och svag ekonomisk tillväxt gör den politiska osäkerheten mera utmanande och garanterar att problemen landet kämpar med inte kommer att försvinna av sig själv.

Normaliseringen av penningpolitiken är på god väg och i september minskar ECB på sina månatliga stödköp till 15 miljarder för att avsluta stödköpen i årsskiftet. Den första räntehöjningen kommer att äga rum efter sommaren 2019 ifall den ekonomiska utvecklingen fortsätter vara god och inflationstrycket som ökat något på sistone, dock främst återspeglande stigande energipriser, håller i sig. Normaliseringsprocessen kommer att vara långsam och kontrollerad återspeglande ett mycket försiktigt pristryck. Penningpolitiken fortsätter att stöda realekonomin länge.

Normaliseringen av penningpolitiken är på många sätt önskvärd men samtidigt är det viktigt att processen tar i beaktande realekonomin på ett lämpligt sätt. I euroområdet utgör bristen på strukturella förändringar en kännbar risk, eftersom de realekonomiska fundamenten i många länder inte är så goda som vore önskvärt. Mycket pekar på att ekonomin klarar av en litet stramare penningpolitik, men trots det bör normaliseringen vara försiktig givet att inflationstrycket än så länge är litet.

Under hösten och vintern kan Brexitprocessen igen börja röra om i ekonomin beroende på hur utträdesförhandlingarna framskrider. Sannolikheten för en exit utan avtal ser ut att stiga hela tiden, vilket ökar riskerna ur ekonomisk synvinkel.

Arbetslöshetengraden i euroområdet

Säsongsjusterat Källor: Aktia och Macrobond

Högvarv i USA

USA, bnp och ISM-förtroendet

%-förändring och saldotal Källor: Aktia och Macrobond
USA:s ekonomi ser ut att snurra på högre och högre varv. Tillväxten var mätt på kvartalårsnivå 1% under årets andra kvartal och som helhet förväntas tillväxten vara nära 3 % under 2018 återspeglande delvis en ekonomi som är i en mogen tillväxtfas men samtidigt också skattepaketets positiva temporära effekter.

Den amerikanska ekonomin närmar sig full kapacitet; PCE-inflationen har stigit till 2,2 % och också basinflationen är just under 2 % återspeglande ett bredare pristryck i ekonomin. Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är omfattande; penningpolitikens avveckling, marknadernas skakighet, den nyckfulla ekonomiska politiken i kombination med en allt mognare tillväxtcykel pekar på en allt större sannolikhet för en korrigering i ekonomin. Enligt Aktias nya prognos kommer korrigeringen mest sannolikt inte att ske ännu under 2018 eller 2019. Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är för tillfället osedvanligt stora då både en snabbare tillväxt än prognosticerat är rätt så sannolik men också en kraftigare nedgång inte går att utesluta under prognosperioden.
Enligt Aktias nya prognos kommer korrigeringen mest sannolikt inte att ske ännu under 2018 eller 2019. Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är för tillfället osedvanligt stora då både en snabbare tillväxt än prognosticerat är rätt så sannolik men också en kraftigare nedgång inte går att utesluta under prognosperioden.

Darrig men stark tillväxt i resten av världen

Rysslands inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond
Kinas eftersträvande att skifta tillväxten till hållbarare tillväxt är goda och kommer att vara avgörande för tillväxtutsikterna på längre sikt.
Handelspolitikens nya vändningar berör främst Kina men påverkar många av utvecklingsländerna via olika kanaler. Överlag går det fortfarande mycket bra i tillväxtekonomierna och skillnaden mellan utvecklade länder och tillväxtekonomier växer under 2018 mätt i BNP-tillväxt. Tillväxtekonomierna växer i snitt med 5 % under 2018 och 2019, medan tillväxttakten i utvecklade länder avtar.

Tillväxttakten avtar förväntat i Kina medan situationen i många andra tillväxtekonomier är bättre. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under 2018.

Förtroendeindikatorerna ger fortsättningsvis en rätt så positiv bild av den ryska konjunkturen trots att helhetsindexet kommit neråt under första halvåret av 2018. Servicesektorn har klarat av att hålla sig i en rätt så god tillväxtfas medan industrin har det svårare. Återhämtningen i den inhemska efterfrågan kommer att vara långsam eftersom köpkraften förbättras mycket långsamt och investeringskapaciteten fortsätter att vara begränsad. Vi prognosticerar en tillväxt på ca 1,5 %. 
 
Kinas ekonomi befinner sig mer än vanligt mitt i händelsernas centrum då USA och Kina befinner sig i en situation som nog snart kan kallas handelskrig. Landets ekonomiska tillväxt var 6,9 % ifjol och den sjunkande tillväxttrenden fortsätter i år då tillväxten enligt vår prognos kommer att vara 6,7 % och nästa år 6,3 %. Den ökande skuldsättningen är fortsättningsvis mycket oroande i Kina och handelskriget har igen aktualiserat frågorna kring skulddriven tillväxt och dess hållbarhet. Kinas eftersträvande att skifta tillväxten till hållbarare tillväxt är goda och kommer att vara avgörande för tillväxtutsikterna på längre sikt.

Efter många svåra har Brasiliens tillväxt igen fått aningen mera fart. Den ekonomiska politiken är stödande och tillväxten drivs främst av inhemsk konsumtion och investeringar. De offentliga sektorns skuldsättning samt bristen på investeringar är oroväckande.

Japan har haft en relativt god början på 2018 efter ett mycket gott tillväxtår 2017. Världshandelns goda utveckling 2017 gynnande landets export, men oron runt handelskrig och den något sämre utvecklingen i världshandeln sätter sordin på också Japans ekonomiska utsikter. Vi prognosticerar en tillväxt på 1,3 % 2018 och 1,0 % 2019 återspeglande en avmattning i den externa industriella efterfrågan samt en något mindre stimulerande effekt från finanspolitiken. Inom penningpolitiken har man inte ännu tagit steg mot mera åtstramande politik, men under sommaren har små steg som tillåter mera flexibilitet tillåtits, vilket kan tolkas om en första öppning mot litet stramare penningpolitiska ramar.

Chinas inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

En viss dominans i nedåtriskerna

I det stora hela utgör USA:s ekonomi och politiken den största enskilda risken för prognosen. Både risken för en kännbar överhettning och risken för lågkonjunktur, eller möjligtvis båda efter varann, har ökat kännbart. Stigande både korta och långa räntor, men kanske främst så kraftigt stigande korta räntorna, har skapat oro gällande högkonjunkturens hållbarhet.
Den här prognosen utgör enligt vår bedömning det mest sannolika utfallet i den ekonomiska tillväxten under åren 2018 och 2019. Riskerna som härrör sig till prognosen är omfattande men rätt så balanserade på kort sikt, men på längre sikt ser vi att nedåtriskerna dominerar, speciellt i USA där skattepaketets positiva effekter börjar avta efter 2019, men också i resten av världsekonomin. 

Riskerna är i stort sett de samma som under de senaste prognosrundorna. ECB kommer att köra ner sitt köpprogram under hösten och har signalerat att den första räntehöjningen tidigast kommer om ca ett år. Denna normalisering ökar risken för snabba kast på marknaderna och utsätter samtidigt också realekonomin för mera risker än vad vi sett under de senaste åren då stimulansen varit osedvanligt stor.

Samtidigt kan ekonomin överraska med sin styrka under det kommande året och det kan visa sig att vår prognos är alltför negativ. Samtidigt finns det en risk att pristrycket uteblir, centralbanken inte kan genomföra sin penningpolitiska normalisering och vi blir för en lång period i en miljö med stor penningpolitisk stimulans.

I euroområdet är den politiskt känsliga situationen i Italien omfattande risk. I Italien förenas både stora ekonomiska risker och problem med en skör politisk situation. Trots att sommarens största politiska storm ser ut att ha lagt sig kommer situationen att fortsätta vara instabil under en längre tid.

I det stora hela utgör USA:s ekonomi och politiken den största enskilda risken för prognosen. Både risken för en kännbar överhettning och risken för lågkonjunktur, eller möjligtvis båda efter varann, har ökat kännbart. Stigande både korta och långa räntor, men kanske främst så kraftigt stigande korta räntorna, har skapat oro gällande högkonjunkturens hållbarhet.

Effekter av skattereformen i USA har redan börjat synas, men trots det är det svårt att avgöra hur stora de totala effekterna kommer att vara och när effekterna slutligen kommer att komma. På kort sikt finns det en kännbar uppåtrisk, då prognosen bygger på tanken att andra kvartalet i år var tillväxttoppen i USA och att de största effekterna därefter börjar avta långsamt.

 

De eskalerande handelshindren skapar främst nedåtrisker, men en viktig aspekt är den ökade osäkerheten gällande framtidsutsikterna. Det här gäller främst EU, som eventuellt inte kommer att utsättas för mer handelshinder, men eftersom de diskussioner som gåtts inte kanske är att lita på kommer osäkerheten att dominera.

 

Den penningpolitiska åtstramningen både via räntor och balansminskning utgör också en risk eftersom effekterna är så breda och delvis svåra att greppa på ett globalt plan. 

Den amerikanska handelspolitikens negativa effekter på Kina är omfattande och ytterligare lånefinansierad tillväxt för att dämpa dessa effekter kan vända sig mot sig själv i det långa loppet.

C.Sektion

Inflation, räntor och valuta

Dela

Den första räntehöjningen närmar sig

USA befinner sig just nu i en ganska unik penningpolitisk situation där inflationen är i linje med målsättningen och arbetslösheten är under 4 %.

Inflationen

% Källor: Aktia och Macrobond
Handelskriget har dominerat den ekonomiska debatten under 2018, men bakom kulisserna pågår en stor förändring vars implikationer kanske inte är lika klara och intuitiva som ett handelskrig, men som trots det har verkligt stora ekonomiska effekter. Vi pratar alltså om penningpolitikens normaliseringsprocess.

Vi har levt i en exceptionellt lös penningpolitisk regim sedan finanskrisen. Negativa räntor och andra stimulansåtgärder har vidtagits för att stöda ekonomin och försöka skapa inflationstryck. Nu har inflationstrycket återvänt, åtminstone i USA, och normaliseringen börjar vara verklighet.

USA:s centralbank mycket nära sin målsättning: hur framåt härifrån?

Inflationsprognoser

% från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
De korta räntornas speciellt snabba uppgång jämfört med de långa räntorna har väckt diskussioner gällande hur väl de ekonomiska utsikterna kan prognosticeras av en väldigt flat eller inverterad räntekurva, som många gånger i historien varit en tidig indikation på kommande lågkonjunktur.
I USA har inflationen återvänt till att vara i linje med centralbankens målsättning på medellång sikt, vilket har möjliggjort försiktiga steg mot en normalare regim. I USA har inflationen under sommaren fortsatt att röra sig kring nivåer i närheten av 2 %. PCE-inflationen var i juni 2,2 % och kärninflationen var 1,9 %. Marknaderna förväntar sig att inflationstrycket kommer att hålla i sig. De långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit över 2,4 %, vilket indikerar att marknaderna tror att centralbanken inte längre kommer att kämpa med ett svagt pristryck under de kommande åren. 

USA befinner sig just nu i en ganska unik penningpolitisk situation där inflationen är i linje med målsättningen och arbetslösheten är under 4 %. Det är svårt att förbättra situationen från nuläget och utmaningen framöver kommer också att vara att försöka upprätthålla det nuvarande pristrycket utan alltför stora kast vare sig uppåt eller neråt.

I USA har både de långa och korta räntorna sett relativt sett stora rörelser under våren och sommaren även om de allra kortaste räntornas stegring avtagit efter vårens snabba uppgång. De korta räntornas speciellt snabba uppgång jämfört med de långa räntorna har väckt diskussioner gällande hur väl de ekonomiska utsikterna kan prognosticeras av en väldigt flat eller inverterad räntekurva, som många gånger i historien varit en tidig indikation på kommande lågkonjunktur. Den mycket lösa penningpolitiken i andra regioner, främst euroområdet, kan här spela en roll, liksom den balansnormalisering som den amerikanska centralbanken genomför.

Feds balansminskningsprocess rör om helhetsbilden kännbart och ökar den åtstramande effekten av räntepolitiken. För tillfället minskar Fed sina balanser med 40 mrd per månad och kommer ännu under hösten att öka takten till 50 mrd, vilket är den maximala minskningstakten enligt bankens kommunikation.

Vi förväntar oss att inflationstrycket kommer att vara kännbart men i linje med förväntningarna och att centralbanken kommer att höja räntan ytterligare 2 gånger i år.  I Aktias oförändrade prognos är inflationen i USA i snitt 2,1 % 2018 och 2019, vilket innebär att centralbanken uppnår sin målsättning om prisstabilitet så som den har definierats.

Euroområdets penningpolitik kalibreras om

Räntor- och valuta

Prognos för slutet på 2018 och 2019 Källor: Aktia och Macrobond
Ur marknadssynvinkel finns det en kännbar risk för att avvecklingen av köpprogrammet kommer att leda till orolighet på marknaden och spekulationer kring vem som ska fylla det tomrum som ECB lämnar.

Centralbanksräntor

% Källor: Aktia och Macrobond

Inflationen i vissa euroländer

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Under 2018 har vi sett många steg mot mera normal penningpolitik, även inom euroområdet. ECB har gradvis minskat på sina stödköp och har signalerat om en nedkörning av hela stödköpsprogrammet under hösten så att köpen minskar från 30 mrd per månad till 15 mrd per månad i september för att helt köras ner i årsskiftet.

När nu stödköpens tid är över har fokus flyttats över till räntorna. För tillfället har centralbanken signalerat att den första räntehöjningen tidigast kommer att ske efter sommaren 2019, men det bygger på antagandet att utvecklingen fortsätter god i realekonomin och att pristrycket, som nu ser lovande i, håller i sig.

Ur marknadssynvinkel finns det en kännbar risk för att avvecklingen av köpprogrammet kommer att leda till orolighet på marknaden och spekulationer kring vem som ska fylla det tomrum som ECB lämnar.

Inflationen i euroområdet var 2,1 % i juli, men kärninflationen var fortsättningsvis rätt så låg, 1,3 %, vilket understryker skillnaden i inflationsutsikterna mellan USA och euroområdet. I euroområdet är det främst energipriserna som styrt upp inflationen över 2 % och förväntningen är att inflationen under hösten igen kommer att vända neråt och marknadernas långsiktiga inflationsförväntningar fortsätter att vara kännbart under 2 %, vid 1,7 %. 

I Aktias nya prognos har vi reviderat upp vår inflationsprognos för euroområdet till 1,6 % från 1,4 % för i år återspeglande sommarens inflationsnoteringar. I övrigt håller vi prognosen oförändrad.

Oljepriset steg kraftigt under våren och har under sommaren sågat mellan 70 och 80 dollar per barrel och låg 23.8 på 74,7 dollar per barrel, vilket är kännbart högre än situationen i mars då priset var 65,5 dollar per tunna. Denna uppgång och högre nivå skapar ett temporärt tryck uppåt i inflationen, men är inte en hållbar drivande faktor. 

De korta räntorna har än så länge inte reagerat på de räntehöjningsförväntningar som finns för 2019 utan har hållits rätt så oförändrade. 3 månaders euribor har en längre tid legat på nivåer strax under -0,3 %.  12 månaders euribor slutade sjunka under senhösten och har sedan dess legat på nivåer kring -0,2 %. Under sommaren 2018 har Italien stått för största delen av showen på den europeiska räntemarknaden. Den politiska osäkerheten har lyft den tioåriga italienska räntan över 3 % från nivåer under 1,8 %. Ränteskillnaden till övriga euroområdet har vuxit sig stor emedan t.ex. Spanien och Portugals räntor reagerade på den första osäkerheten men sjunkit under sommaren då spekulationerna kring ett eventuellt italienskt euroområdesutträde minskat och det blivit klart att risken främst är Italien-specifik, åtminstone för tillfället.

Den tyska 10-åriga räntan har röra sig i närheten av 0,3 % under augusti. Vi förväntar oss en liten justering uppåt under hösten, men förväntar oss inga stora reaktioner.

Eurodollarn har uppvisat ett visst lugn efter vårens korrigering från nivåer kring 1,24 till den nuvarande nivån på 1,16. Vi förväntar oss att valutaparet kommer att fortsätta att befinna sig på nivåer nära denna under slutet av året, men risken för korrigeringar är överhängande givet de osäkra ekonomiska utsikterna, kanske speciellt med tanke på penningpolitiken i USA samt handelspolitiken.

Långa räntor

% Källor: Aktia och Macrobond
När nu stödköpens tid är över har fokus flyttats över till räntorna. För tillfället har centralbanken signalerat att den första räntehöjningen tidigast kommer att ske efter sommaren 2019, men det bygger på antagandet att utvecklingen fortsätter god i realekonomin och att pristrycket, som nu ser lovande i, håller i sig.

Valutakursen EUR/USD

Prognos för 2018 och 2019 Källor: Aktia och Macrobond