Långsammare tillväxt i Finland och i världen

Ekonomisk översikt 1.2019

18.03.2019

Heidi Schauman
Dela

Sammanfattning

Enligt Aktias vårprognos fortsätter ekonomin att bromsa in under våren och sommaren och tillväxten landar i år på 1,7 %, betydligt under fjolårets tillväxt på 2,2 %. Nästa år avtar tillväxttakten ytterligare till 1,3 % återspeglande en fortsatt svår internationell ekonomisk miljö, låg investeringsvilja, en något svagare konsumtionstillväxt samt en hostande utrikeshandel. Trots att helhetsbilden ser utmanande ut ser vi det som mest sannolikt att tillväxten fortsätter, men konjunkturen mattas av.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,3 % under både 2019 och 2020. Detta återspeglar en kännbar avmattningen i den globala tillväxten och speciellt i de utvecklade ekonomierna. De utvecklade ekonomiernas tillväxt sjunker i år under 2 % medan tillväxtekonomierna, trots Kinas allt långsammare tillväxt ser ut att hålla sträck rätt så bra och vi prognosticerar en tillväxt på 4,4 % 2019 och 4,6 % 2020. 

Vi prognosticerar att ECB höjer räntan första gången under det första halvåret av 2020, men riskerna kring räntehöjningen är stora.

A.Sektion

Finlands ekonomi

Dela

Finland -Tillväxten bromsar in

Den avtagande tillväxttakten fortsätter under 2019 och 2020 och enligt Aktias nya prognos kommer BNP-tillväxten att vara 1,7 % 2019 och 1,3 % 2020.

BNP-prognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Året 2018 var ett år som globalt dominerades av osäkerhet, och denna osäkerhet i kombination med sämre export- och investeringsutsikter bidrog till att vrida ner den finländska BNP-tillväxten till 2,2 % under 2018, från 2,7 % 2017. Den högsta konjunkturtoppen ser nu ut att mätt i BNP ha infallit redan år 2016, enligt den senast tillgängliga statistiken, och 2017 blev ett nästan lika gott år.

Trots att tillväxten dämpades redan ifjol finns det många goda aspekter av den ekonomiska tillväxten. Hushållens konsumtionsefterfrågan hölls god liksom investeringstillväxten, även om denna försvagades från tidigare år. Sysselsättningsutvecklingen var förträfflig under 2018, men avigsidan är att produktivitetsutvecklingen var desto sämre. En annan väntad, men problematisk, aspekt av utvecklingen var att exportens tillväxt dämpades under 2018, vilket passar bra ihop med vad vi sett i resten av världen, men som trots det är ytterst bekymmersam från ett finländskt perspektiv.

Den avtagande tillväxttakten fortsätter under 2019 och 2020 och enligt Aktias nya prognos kommer BNP-tillväxten att vara 1,7 % 2019 och 1,3 % 2020. Vi gör alltså en liten nedåtrevidering av året 2019s tillväxt från 1,8 % till 1,7 %, men i det stora hela ser helhetsbilden rätt så likadan ut som för ett halvt år sedan. Än så länge har Finland klarat sig bra i den turbulens som bl.a. handelskriget mellan USA och Kina fått till stånd. Om den utbredda osäkerheten fortsätter och om det där till kommer nya chocker finns det dock en risk för en ännu kraftigare inbromsning. Vi ser att utsikterna är tudelade och betydligt svagare än för ett halvt år sedan. Vi förväntar oss en tillväxt som konvergerar mot den potentiella tillväxttakten.

Även om de utländska riskerna är mest på ytan så omges tillväxten i Finland av både inhemska och utländska risker. Den goda sysselsättningsutvecklingen har bidragit till att öka rekryteringsproblemen, vilket statistiken återspeglar väl. Å andra sidan har produktivitetsutvecklingen varit mycket svag under se senaste åren vilket pekar på större strukturella utmaningar som är relaterade till den rätt så anspråkslösa investeringsgraden (uteslutande byggnadsinvesteringar). Byggandet och bostadsmarknaden ser dessutom ut att gå mot en allt lugnare konjunktur, vilket också kan föra med sig oväntade negativa chocker mot resten av ekonomin.

Den största omedelbara risken för Finlands tillväxtutsikter finns dock utanför Finlands gränser. Brexitprocessen, Italienosäkerheten, den politiskt instabila situationen i många europeiska länder, all osäkerhet kopplad till USA och Kina är några av de främsta riskerna. Också penningpolitikens normalisering i kombination med en svalnande konjunktur utgör en mycket svår helhet som ökar riskerna för abrupta kast.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag under se senaste åren vilket pekar på större strukturella utmaningar som är relaterade till den rätt så anspråkslösa investeringsgraden.

Prognosen: Finlands tillväxttakt sjunker under 2 %

Prognosen för Finland

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Aktias vårprognos fortsätter ekonomin att bromsa in under våren och sommaren och tillväxten landar i år på 1,7 %, betydligt under fjolårets tillväxt på 2,2 %. Nästa år avtar tillväxttakten ytterligare till 1,3 % återspeglande en fortsatt svår internationell ekonomisk miljö, låg investeringsvilja, en något svagare konsumtionstillväxt samt en hostande utrikeshandel. Trots att helhetsbilden ser utmanande ut ser vi det som mest sannolikt att tillväxten fortsätter, men konjunkturen mattas av.

Exportens tillväxttakt ökar i vår prognos en aning efter den mycket svaga tillväxten på 1,5 % under 2018. Vi förväntar oss en tillväxt på ca 3 % i exporten både under 2019 och 2020. Detta återspeglar en situation där de värsta handelskrigsspänningarna lättar en aning och investeringsviljan tilltar speciellt i tillväxtekonomierna.

Trots den utmanande ekonomiska situationen på det globala planet har situationen förbättrats för många finländska hushåll återspeglande den goda arbetsmarknadsutvecklingen. Denna tillsammans med de fortsatt låga räntorna fortsätter att stöda den privata konsumtionens under prognosperioden. Vi förväntar oss dock att arbetsmarknadsutvecklingen inte kommer att vara lika positiv under prognosperioden som under de två senaste åren, vilket pressar ner konsumtionstillväxten en aning. Den privata konsumtionen växer i vår prognos med 1,7 % 2019 och 1,3 % 2020.

Investeringarnas tillväxttakt var 3,2 % under 2018, en fortsättning på den försämring som redan skedde under 2017, och i Aktias nya prognos sjunker investeringarnas tillväxttakt ytterligare under 2019 och 2020. Bakom detta finns både en svagare byggkonjunktur och en svagare investeringsvilja överlag.

Den finländska ekonomins drivkrafter kommer framöver att finns mera i hemlandet än under de senaste årens högkonjunktur då utrikeshandeln spelat en större roll. Om handelskriget och dess medförda osäkerhet inte snabbt ger vika, kan man dock inte förlita sig på en lika stark exportefterfrågan som tidigare.
Trots att helhetsbilden ser utmanande ut ser vi det som mest sannolikt att tillväxten fortsätter, men konjunkturen mattas av.

Finlands övriga centrala prognossiffror

Prognos för 2019 och 2020, delvis också 2018 Källor: Aktia och Macrobond

Sysselsättningsgraden stiger långsammare

Finlands sysselsättningsgrads trend steg i januari till 72,6 % och arbetslöshetsgradens trend sjönk till 6,4 %. Ett år tidigare var sysselsättningsgraden 70,9 % och arbetslöshetsgraden var 8,2 %. Vi har alltså under 2018 sett en mycket snabb förbättring i både sysselsättningsgraden och arbetslöshetsgraden. Nivåmässigt börjar vi också befinna oss på internationellt acceptabla nivåer, men givet Finlands åldrande befolkningsstruktur och den ansträngda offentliga ekonomin, speciellt på litet längre sikt, räcker inte dessa nivåer utan målsättningen måste ligga på betydligt ambitiösare nivåer.

En granskning av Beveridgekurvan pekar också på en något förbättrad matchning som ett resultat av den snabbt sjunkande arbetslöshetsgraden. Vakansernas nivå är fortsättningsvis på rekordnivåer så för tillfället har vi en Beveridgekurva som klättrar inåt och uppåt. En historisk jämförelse visar dock att det fortfarande finns mycket att önska gällande matchningen, och bakom ytan gömmer sig både regionala och yrkesmässiga matchningsproblem som tilltar i allvarlighetsgrad an efter att rekryteringssvårigheterna ökar. Främjandet av matchningen av den arbetskraft vi har torde vara en av de målsättningar alla parter kan enas om. Hur detta skall göras är dock en politisk fråga som förutsätter politiska värdeval. Rätt insatt utbildning, mera och effektivare arbetsförmedling, mera byggande på de orter som upplever inflyttning, försvagat arbetslöshetsskydd och lättare arbetskraftsrelaterad invandring är några åtgärder som kan hjälpa till att främja matchningen, alla verkar på olika sätt.

I Aktias prognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 6,5 % 2019 på årsnivå och till 6,3 % under 2020. Vi har alltså reviderat ner vår prognos för 2019 från 7 till 6,5 % återspeglande den överraskande snabba nedgången under 2018.

Sysselsättningsgraden

% Källor: Aktia och Macrobond

Konsumtionstillväxten avtar när sysselsättningsökningen avtar

Hushållen i Finland förhåller sig fortsättningsvis mycket positivt till framtiden, trots att helhetsförtroendet kommit ner under i princip hela 2018.

Konsumtionen

Index, 2008=100 Källor: Aktia och Macrobond
Hushållen i Finland förhåller sig fortsättningsvis mycket positivt till framtiden, trots att helhetsförtroendet kommit ner under i princip hela 2018. Finländarnas förtroende för den egna ekonomin har hållits på mycket goda nivåer medan förtroende för Finlands ekonomiska utsikter försvagats kännbart. Historiskt har också förtroendet för den egna ekonomin varit mycket stabilare, medan förtroendet för hela landets ekonomi ställvis varit till och med mycket volatilt.

Den goda sysselsättningsutvecklingen har bidragit till att stöda förtroendet liksom också själva konsumtionen. Konsumtionen växte under 2018 med 1,4 % från föregående år, vilket var i linje med vad vi såg under 2017 och Aktias prognos för 2019 är 1,7 % och för 2020 1,3 %. Vi förväntar oss alltså att den inhemska efterfrågan med de vanliga konsumenterna kommer att fortsätta fundera som tillväxten ryggrad, men att tillväxttakten avtar hand i hand med en något svagare sysselsättningsutveckling i slutet av prognosperioden då matchningsproblemen troligtvis tilltar ytterligare.

Förtroendet

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Inflationstrycket fortsätter vara svagt

Vi prognosticerar att konsumentpriserna i år stiger med 1,5 % och med 1,6 % 2020.
Inflationen har i Finland varit under 2 % sedan 2013. Under en lång tid var inflationen högre i Finland än i euroområdet i snitt, men under de senaste 2 åren har situationen varit omvänd och Finland har haft lägre inflation, vilket har bidragit till att förbättra både köpkraften och konkurrenskraften jämfört med euroområdet.

Inflationen var under 2018 i snitt 1,1 %, men variationen var stor inom året, och inflationstakten ökade mot slutet av året så att den i december var 1,2 % och sjönk i januari till 1,1 %. Euroområdets inflation var 1,5 % i december. Mycket återspeglande temporära energirelaterade aspekter steg inflationen under sommaren 2018 bara för att igen sjunka under slutet av året. Basinflationen har i Finland varit på en stigande trend under 2018, men ligger ännu under 1 %. Vi prognosticerar att konsumentpriserna i år stiger med 1,5 % och med 1,6 % 2020. Inflationstakten blir med andra ord måttlig även framöver. Fortfarande pressar de låga och sjunkande bolåneräntorna ner inflationen.

Vikten av boende, vatten, el, gas och övrig energi i totalkonsumtionen har under de senaste åren stigit kännbart, medan bl.a. livsmedlens, kommunikationens och kultur- och fritidskonsumtionen roll har minskat i konsumtionskorgen.

Inflationen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Nybyggnationen bromsar

De stora drivkrafterna bakom det uppsving vi sett inom byggnadssektorn, dvs den låga räntenivån samt urbanisering, ser inte ut att vara på väg någonstans, vilket fortsätter att peka på en robust efterfrågan på litet längre sikt.

Byggandet

kpl Källor: Aktia och Macrobond
Efter många svåra år upplevde investeringarna i Finland ett stort uppsving 2017 varefter vi har sett en försiktigare, men fortsättningsvis en positiv, utveckling. Under 2018 växte totalinvesteringarna med 3,2 %. Då man spjälker upp investeringarna i bygginvesteringar och övriga så framgår det att bygginvesteringarna växte med 4,2 % under 2018 och övriga investeringar växte med 2 %. Enligt vår prognos fortsätter investeringarna att växa under 2019 och 2020, men tillväxttakten avtar till dryga 2 %. Speciellt bygginvesteringarna förväntar vi oss att bromsa in.

Bakom antagandet att bygginvesteringarnas kommer att bromsa in i år finns den nedgång i byggnadslov som registrerats under hela 2018 och i år kommer byggstarterna som det nu ser ut att följa samma utveckling. Vi prognostiserar ingen dramatisk vändning, men ser att byggnadssektorns tillväxt kommer att vara nära noll i år. De stora drivkrafterna bakom det uppsving vi sett inom byggnadssektorn, dvs den låga räntenivån samt urbanisering, ser inte ut att vara på väg någonstans, vilket fortsätter att peka på en robust efterfrågan på litet längre sikt.

Exportens tillväxt svag

Den inbromsning som skett i världen under 2018 har också i mångt och mycket varit industrins nedgång just som en följd av rädslor gällande framtiden värdekedjor och exportmönster.
Handelskriget mellan USA och Kina och den osäkerhet det fört med sig var mycket synligt i Finlands utrikeshandelsstatistik under 2018. Den totala exporten växte med 1,5 %, en kraftig försämring från 2017 då exporten växte med 7,7 %. Varuhandeln var den som tog den största smällen och växte bara med 0,9 %, medan serviceexporten växte med 2,9 %. Motsvarande siffror för 2017 var 8 % för varuexporten och 6,9 % för serviceexporten, så visst syns den sämre utvecklingen också i serviceexporten, men den är inte lika tydlig. Den inbromsning som skett i världen under 2018 har också i mångt och mycket varit industrins nedgång just som en följd av rädslor gällande framtiden värdekedjor och exportmönster. Också Brexit bidrar till att göra utrikeshandelns och de industriella investeringarnas utsikter speciellt osäkra just nu.

Industrins produktion har fortsatt att växa under 2018, trots den utmanande situationen och nivån på industriproduktionen var i slutet av 2018 2,8 % högre än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också de nya industriella beställningarna pekar på en försiktigt positiv utveckling i linje med den industriella produktionens utveckling. Än så länge finns det inga tecken på en nedgång i den industriella produktionen även om tillväxten mattats av.

En landsvis granskning av varuhandeln visar att Tyskland fortsätter att vara i toppen då man tittar på Finlands export enligt destinationsland. Skillnaden mellan t.ex. Sverige och Tyskland har dock minskat något under 2018, då tillväxten i exporten till Tyskland i praktiken helt stannat upp, medan exporten till Sverige fått mera fart. Exporten till Ryssland har vänt neråt under 2018, medan exporten till Kina, USA och Nederländerna utvecklats svagt positivt.

Varuexporten

eur Källor: Aktia och Macrobond

Den offentliga skuldspiralen har inte brutits

Enligt Aktias nya prognos fortsätter den sjunkande skuldsättningen i relation till BNP så att skuldsättningsgraden 2020 är 57,6 %, men den offentliga ekonomin förblir i underskott genom uppsvinget som redan håller på att avta, vilket väcker många svåra frågor gällande Finlands offentliga sektors hållbarhet i ett längre perspektiv.
Trots glädjenyheter under hösten om att Finland inte behövde ta så mycket skuld som beräknats som en följd av den goda tillväxten samt det förbättrade sysselsättningsläget befinner vi oss fortfarande i en situation där den offentliga sektorn skuld fortsätter att öka. Jämfört med BNP har den dock redan sjunkit i några år och förväntades sjunka under 60 % under 2018. Enligt Aktias nya prognos fortsätter den sjunkande skuldsättningen i relation till BNP så att skuldsättningsgraden 2020 är 57,6 %, men den offentliga ekonomin förblir i underskott genom uppsvinget som redan håller på att avta, vilket väcker många svåra frågor gällande Finlands offentliga sektors hållbarhet i ett längre perspektiv. Vi har nu 4 år av tillväxt bakom oss, tillväxttoppen ser ut att ha skett så tidigt som 2016, varefter tillväxttakten har avtagit. Om vår prognos förverkligas har vi åtminstone 6 år av tillväxt utan att de offentliga finanserna fått ett överskott. Det här är bekymmersamt.

Offentlig skuld

% av BNP Källor: Aktia och Macrobond

B.Sektion

Världsekonomin

Dela

Världsekonomins tillväxttakt avtar, nedåtriskerna dominerar

Vi justerar ner utsikterna för euroområdet och USA, men ser samtidigt att många tillväxtekonomier har ljusa framtidsutsikter, vilket bidrar till att lyfta den globala tillväxten under 2019 och 2020.

Inköpschefsindex

Sa Källor: Aktia och Macrobond
Med facit i hand blev 2018 ett gott år ekonomiskt sett om man tittar på de aggregerade siffrorna. Med största delen av året 2018s första estimat inne, ser den globala tillväxten ut att ha landat på ca 3,6 %, trots all turbulens.

För turbulent var det. Året dominerades av osäkerhet och rädslor. Börserna sågade upp och ner och spekulationerna kring handelskriget som startades av USA i början av året, ledde till utbredd oro runt on världen. Men trots denna oro, sjunkande förtroendeindex och sämre tillväxtsiffror i många länder mot slutet av året, ser helheten hyffsad ut.

Speciellt euroområdet har haft ett tufft år med stor politisk oro i bakgrunden. Angela Merkel avgick som partiordförande vilket inledde en ny era i tysk politik och samtidigt i EU-politik. Italien-oron har tillsammans med USAs oförutsägbara politik varit de största drivkrafterna för den turbulens vi sett under 2018, men mot slutet av året minskade Italien-oron då regeringen och EU-kommissionen kom överens om kompromiss gällande de offentliga finanserna. Och parallellt med all annan osäkerhet har Brexit närmar sig utan att konkreta planer kunnat verifieras. 

Den ekonomiska politiken har trätt in i centrum av ekonomin under 2018 via handelskriget, men också via skattelättnaderna i USA. En annan viktig del av den ekonomiska politiken, penningpolitiken, har redan längre befunnit sig i centrum. Den goda tillväxten i USA, med en snittillväxt på 2,9 % under 2018, påspädd av expansiv finanspolitik, i kombination med en stigande inflation skapade ännu i början av 2018 ingredienser för en allt mer åtstramande penningpolitik i USA. Men allt efter att de ekonomiska utsikterna mattades av under 2018 och inflationsförväntningarna försvagdes, förändrades också de penningpolitiska realiteterna och förväntningarna om räntehöjningar började mattas av. Vi förväntar oss bara en räntehöjning i år och en under 2020.

Utöver de regelrätta räntehöjningarna minskar den amerikanska centralbanken på sina balanser med 40 mrd per månad, vilket också har en åtstramande effekt på ekonomin. Den amerikanska centralbankens balansminskningar som började i oktober 2017 har nu pågått så pass länge och är så stora att det har en kännbar åtstramande effekt på den amerikanska ekonomin och hela världsekonomin. Den amerikanska centralbanken har inte satt något slutdatum på balansminskningen och det råder stor osäkerhet kring när balansminskningen kommer att avslutas, mycket hänger på den ekonomiska utvecklingen under 2019.
 
Konjunkturen i euroområdet har försvagats under 2018 och tillväxten var i snitt 1,8 %, men tillväxtprofilen är oroväckande. Efter två verkligt goda kvartal i början av året, avtog tillväxten kraftigt under slutet på året och t.ex. både Italien och Tyskland noterade kvartal med negativ tillväxt. ECB avslutade sitt köpprogram vid årsskiftet, som förväntat, och vi förväntar oss en räntehöjning under första halvan av 2020. Vi har alltså skjutit fram räntehöjningen. Orsakerna bakom är de svagare tillväxt- och inflationsutsikterna. Räntorna förblir på mycket låga nivåer under hela prognosperioden.

Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara rätt så god, även om nedåtriskerna ökat och på litet längre sikt börjar dominera. Vi justerar ner utsikterna för euroområdet och USA, men ser samtidigt att många tillväxtekonomier har ljusa framtidsutsikter, vilket bidrar till att lyfta den globala tillväxten under 2019 och 2020.
Räntorna förblir på mycket låga nivåer under hela prognosperioden.

Världens import

6 mån glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen

Världsekonomins tillväxttakt

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,3 % under både 2019 och 2020.
Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,3 % under både 2019 och 2020. Detta återspeglar en kännbar avmattningen i den globala tillväxten och speciellt i de utvecklade ekonomierna. De utvecklade ekonomiernas tillväxt sjunker i år under 2 % medan tillväxtekonomierna, trots Kinas allt långsammare tillväxt ser ut att hålla sträck rätt så bra och vi prognosticerar en tillväxt på 4,4 % 2019 och 4,6 % 2020. Det är främst Asien som fungerar som tillväxtmotor i tillväxtekonomierna men också i Sydamerika och i Ryssland ser utsikterna nu något ljusare ut. 

Genomgående kan man konstatera att tillväxttoppen ser ut att vara bakom oss, detta gäller både USA och Euroområdet, även om toppen ser ut ha tajmats till 2017 i Europa och 2018 i USA pga den stimulerande finanspolitiken. Inköpschefsindexen samt övriga förtroendeindikatorer pekar på en synkroniserad avmattning i den globala tillväxten, men en landsvis granskning pekar dock på stora avvikelser mellan regionerna.

I Aktias nya prognos för euroområdet har året 2019:s tillväxt reviderats ner från vinterns 1,5 % till 1,2 % återspeglande de allt större problemen på kontinenten. Alla de stora ekonomierna bromsar in förutom Spanien. Tillväxten 2020 landar på 1 %. Man kan alltså inte längre prata om högkonjunktur, men ännu ser det ut som om den aggregerade tillväxten håller sig på nivåer rätt så nära den potentiella tillväxttakten även om vissa ekonomier, som Italiens, har det kämpigare.  De osäkra exportutsikterna tynger euroområdet, men också åldrandet, bristen på strukturella reformer samt den svaga produktivitetstillväxten skapar en situation där tillväxtpotentialen inte är så värst bra.

Prognosen för USA:s tillväxt håller vi oförändrad för 2019 på 2,2 %, men vi förväntar oss en kännbar avmattning 2020 då skattepaketens största effekter börjar avta och vår prognos för 2020 är 1,3 %, bara marginellt bättre än euroområdets tillväxt. Just nu ser det mest sannolikt ut att USAs ekonomi går mot en långsam avmattning istället för en så kallad boom-bust-cykel, även om en sådan inte kan uteslutas.

Euroområdet har det svårt

Tillväxten var 1,8 % 2018. Enligt Aktias nya prognos växer euroområdets ekonomi med 1,2 % under 2019 och bara 1 % 2020, vi prognosticerar alltså en kännbar inbromsning för euroområdet som helhet.  Den vassaste tillväxttoppen är bakom oss och nu går vi mot en svagare konjunktur, även om vi inte prognosticerar en lågkonjunktur.
2018 var på det stora hela ett mycket svårt år för både euroområdet och EU. Tillväxten mattades av under året och många av de stora ekonomierna hade det svårt. Politisk osäkerhet på hemmaplan, men också svagare extern efterfråga drabbade många av ekonomierna. I Tyskland såg andra halvan av året mycket svag ut, delvis som en följd av temporära faktorer, men faktum är att Tyskland är en av de ekonomier som lider mest av  de globala osäkerheten som tar sig uttryck i mindre industriella investeringar.

Tillväxten var 1,8 % 2018. Enligt Aktias nya prognos växer euroområdets ekonomi med 1,2 % under 2019 och bara 1 % 2020, vi prognosticerar alltså en kännbar inbromsning för euroområdet som helhet.  Den vassaste tillväxttoppen är bakom oss och nu går vi mot en svagare konjunktur, även om vi inte prognosticerar en lågkonjunktur. En tillväxt på dryga 1 % ligger rätt så när den potentiella tillväxttakten i euroområdet och återspeglar således en normalisering från en viss överhettning. De allt svagare exportutsikterna dämpar tillväxten framöver då det inte ser ut att finnas någon snabb lösning på den handelsrelaterade osäkerheten i världen.

Den inhemska konsumtionen spelar i en sådan här situation en allt viktigare roll för tillväxten. De fortsättningsvis mycket fördelaktiga lånetagningsförhållandena, den goda sysselsättningsutvecklingen samt den rätt så låga inflationen stöder också konsumtionen framöver. 

Utöver riskerna som härrör sig till mindre utrikeshandel så utgör Italiens svåra politiska situation en kännbar risk. Den stora offentliga skuldsättningen, omfattande oskötta lån (NPL) och i övrigt en banksektor i dåligt skick och svag ekonomisk tillväxt gör den politiska osäkerheten mera utmanande och garanterar att problemen landet kämpar med inte kommer att försvinna av sig själv.

Centralbankens normaliseringen av penningpolitiken är på god väg i och med att köpprogrammen avslutades vid årsskiftet 2018-2019. Centralbanken fortsätter att förnya de köp man redan har gjort men gör alltså inte nyförvärv. Den första räntehöjningen kommer att äga rum i slutet under första halvan av 2020 som en följd av sämre tillväxt- och inflationsutsikter.

Normaliseringen av penningpolitiken är på många sätt önskvärd men samtidigt är det viktigt att processen tar i beaktande realekonomin på ett lämpligt sätt. I euroområdet utgör bristen på strukturella förändringar en kännbar risk, eftersom de realekonomiska fundamenten i många länder inte är så goda som vore önskvärt. Mycket pekar på att ekonomin klarar av en litet stramare penningpolitik, men trots det bör normaliseringen vara försiktig givet att inflationstrycket än så länge är litet.

Euroområdets BNP-tillväxt

%-förändring frånföregående kvartal Källor: Aktia och Macrobond

Farten avtar också i USA

USA och euroområdet har haft litet olika tajming i hur konjunkturen har utvecklat sig. För euroområdets del var tillväxttoppen aningen tidigare 2017, medan allt pekar på att 2018 blev konjunkturtoppen för USA. Tillväxten i USA var 2,9 % under 2018 men mot slutet av året och i början av 2019 har det kommit in allt försiktigare signaler från den amerikanska ekonomin, vilket också fått centralbanken att se över sin syn gällande behovet att framtida räntehöjningar. Vi förväntas oss en räntehöjning i slutet av 2019 och en ytterligare 2020, men de snabba räntehöjningarnas tid är förbi återspeglande svagare tillväxt och inte lika starkt förväntat pristryck.

Den amerikanska ekonomin är nära full kapacitet med önskvärd inflation och mycket låg arbetslöshet. PCE-inflationen har stigit till 1,7 % och också basinflationen är just under 2 % återspeglande ett bredare pristryck i ekonomin dock utan tecken på att inflationen skulle stiga över 2 %. Skattepaketet har bidragit till att spä på tillväxten under 2019, men nu ser det mest sannolikt ut att kombinationen av skattepaket och handelshinder och en sämre utveckling i utrikeshandeln leder till en dämpning avb tillväxten, inte en boom-bust-cykel vilket vi tidigare såg som sannolikast.

Enligt Aktias nya prognos växer USAs ekonomi med 2,2 % 2019 och 1,3 % 2020, vi förväntar oss alltså en riktigt ordentlig inbromsning. Lågkonjunktur går inte att utesluta, men för tillfället pekar den reaktiva penningpolitiken på att det är sannolikt att man kan avvärja de snabbaste kasten. Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är för tillfället stora då både en snabbare tillväxt än prognosticerat är rätt så sannolik men också en kraftigare nedgång inte går att utesluta under prognosperioden.

USA:s BNP-tillväxt samt ISM-förtroendet

BNP: %-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Kina fortfarande en av de stora osäkerhetsfaktorerna

Skillnaderna mellan de olika tillväxtekonomierna och regionerna är dock stora. Tillväxttakten avtar förväntat i Kina medan situationen i många andra tillväxtekonomier är bättre. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under prognosperioden.
Överlag går det fortfarande bra i tillväxtekonomierna och skillnaden mellan utvecklade länder och tillväxtekonomier växer under prognosperioden då tillväxtekonomiernas tillväxttakt hålls kring 4,5 %. Tillväxtekonomiernas andel av världsekonomin fortsätter att växa i snabb takt, till och med snabbare än under de senaste åren då de utvecklade länderna också upplevt ett uppsving.

Skillnaderna mellan de olika tillväxtekonomierna och regionerna är dock stora. Tillväxttakten avtar förväntat i Kina medan situationen i många andra tillväxtekonomier är bättre. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under prognosperioden.

Kina har dominerat diskussionen under det senaste året och då speciellt handelskriget med USA, men också den stora skuldbördan i landet och den allt långsammare tillväxttakten. Handelsavtalet tar steg framåt och bakåt och inga klara tecken finns på att ett slutligt avtal skulle vara nära även om framsteg görs. I Aktias nya prognos växer Kinas ekonomi med 6 % 2019 och 5,8 % 2020, avmattningen i tillväxten fortsätter trots ansträngningar att stimulera ekonomin. Tillväxtmålen och den stimulerande politiken för att uppnå dessa är mycket problematiska i kombination med den ökande skuldsättningen. På längre sikt kommer Kinas tillväxtpotential inte att avgöras av stimulanspolitiken utan av hur man klarar av att skifta tillväxten till hållbarare tillväxt utan en konstant växande skuldbörda.

Rysslands ekonomi fortsätter på en måttlig tillväxtbana. Tillväxten förutspås bli ca 1,5 % både under 2019 och 2020, vilket är en positiv utveckling från för några år sedan, men fortsättningsvis en ganska svag tillväxttakt. Den inhemska efterfrågan har återhämtat sig långsamt återspeglande långsamt stigande inkomster, trots att företagssektorn sett rätt så kännbara lönehöjningar. Fortsättningsvis saknas stora strukturreformer som skulle kunna skapa mera tillväxtpotential på längre sikt. Det något högre oljepriset är en god nyhet för Ryssland, men osäkerheten kring oljeprisets utveckling är fortsättningsvis en central risk för prognosen, trots att landets oljeberoende minskat något.
 
I Brasilien fortsätter den ekonomiska återhämtningen från lågkonjunkturen för några år sedan. I vår prognos växer Brasiliens BNP med 2,3 % både 2019 och 2020. Den ekonomiska politiken är stödande och tillväxten drivs främst av inhemsk konsumtion och investeringar.

Japans ekonomi växer med 1 % 2019 och 0,6 % 2020 enligt Aktias nya prognos. Tillväxtutsikterna är fortsättningsvis anspråkslösa och den planerade konsumtionsskattehöjningen under hösten 2019 är en sak som förväntas dämpa tillväxten ytterligare. Vissa stimulansåtgärder har vidtagits för att dämpa dessa, vilket stöder tillväxten en aning under 2019.

Kinas förtroendeindikatorer

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Nedåtriskerna dominerar

Den här prognosen utgör enligt vår bedömning det mest sannolika utfallet i den ekonomiska tillväxten under åren 2019 och 2020. Nedåtriskerna som härrör sig till prognosen   dominerar, speciellt på litet längre sikt. 

Riskerna är i stort sett de samma som under de senaste prognosrundorna. Den penningpolitiska normaliseringen i USA och euroområdet ökar risken för snabba kast på marknaderna och utsätter samtidigt också realekonomin för mera risker än vad vi sett under de senaste åren då stimulansen varit osedvanligt stor. Till skillnad från för ett år sedan finns det nu också en kännbar risk att normaliseringen inte fortsätter utan att den normalisering vi kommer att se redan skett.
Risken att pristrycket uteblir, centralbanken inte kan genomföra sin penningpolitiska normalisering och vi blir för en lång period i en miljö med stor penningpolitisk stimulans har ökat.

I euroområdet är den politiskt känsliga situationen i Italien omfattande risk. I Italien förenas både stora ekonomiska risker och problem med en skör politisk situation. Trots att sommarens största politiska storm ser ut att ha lagt sig kommer situationen att fortsätta vara instabil under en längre tid. Likaså accentueras Brexit-risken under 2019, vilket kan öka störningarna i ekonomin, men också de andra politiska riskerna i Europa är inte negligerbara.

Riskerna som härrör sig till både Kina och USA är accentuerade som en följd av handelskriget och den risk detta utgör för båda ekonomierna. Risken för en överhettning och risken för lågkonjunktur, eller möjligtvis båda efter varandra, har ökat i USA.

C.Sektion

Räntor och valuta

Dela

Räntehöjningen skjut upp

Under 2019 ser det ut som om den penningpolitiska normaliseringen får ta paus i euroområdet, och också i USA har räntehöjningsförväntningarna mattats av kännbart.

Inflationstrycket fortsatt måttligt men lönerna visar en uppåttrend

Styräntor

% Källor: Aktia och Macrobond
Inflationstrycket fortsätter att vara dämpat och konjunkturen har svalnat globalt. Handelskriget som dominerade den ekonomiska debatten under 2018 fortsätter att hänga över världsekonomin som en lång skugga och har redan lett till kraftiga störningar i utrikeshandeln mellan USA och Kina. Samtidigt har vi sett en stor förändring i centralbankernas penningpolitiska normaliseringslinje under vinterhalvåret, och förväntar oss nu endast små räntehöjningstryck under prognosperioden. Under 2019 ser det ut som om normaliseringen får ta paus i euroområdet och också i USA har räntehöjningsförväntningarna mattats av kännbart.

USA:s centralbank nära cykelns topp

Inflationen i USA

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Den ekonomiska situationen är fortsatt rätt så god i USA stödd av den finanspolitiska stimulansen, men förväntningarna om en allt stramare penningpolitik har fått ge vika under vintern återspeglande allt tydligare signaler på att ekonomin går mot en långsammare tillväxtfas och inflationstrycket inte är överväldigande.

I USA har inflationen återvänt till att vara i linje med centralbankens målsättning på medellång sikt, vilket skulle möjliggöra fortsatt försiktiga steg mot en stramare regim, men de svagare signalerna som kommer från realekonomin samt de något mera dämpade inflationsförväntningarna skapar en skörare helhetsbild. 

I USA har inflationen under vintern fortsatt att röra sig kring nivåer i närheten av 2 %. PCE-inflationen var i december 1,7 % och kärninflationen var 1,9 %. Marknaderna förväntar sig att inflationstrycket kommer att hålla i sig, men förväntar sig inga stora rörelser uppåt. De långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit över 2,2 %, vilket indikerar att marknaderna har förtroende för centralbankens förmåga att hålla inflationen kring 2 %.

Under 2018 höjde centralbanken sin ränta 4 gånger. Den amerikanska centralbanken har under denna cykel höjt räntan 9 gånger, men har signalerat att man nu har en återhållsammare linje gällande åtstramningen framöver.

Vi förväntar oss en betydligt försiktigare linje av den amerikanska centralbanken under 2019. En räntehöjning och ett pragmatiskt förhållningssätt till balansminskningarna är att vänta sig. Den amerikanska centralbanken vill inte driva ekonomin in i en lågkonjunktur och kommer att föra en allt mera datadriven penningpolitik framöver. I Aktias prognos är inflationen i USA i snitt 1,9 % 2019 och 1,9 % 2020.

Inflationsprognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

ECB skjuter upp räntehöjningen

Vi prognosticerar en första räntehöjning under det första halvåret av 2020, men även denna räntehöjningen omges av stor osäkerhet givet de allt svagare tillväxtutsikterna.

Inflationen i euroområdet

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Ränte- och valutaprognos

Prognosperiod 2019-2020 Källor: Aktia och Macrobond
Europas ekonomi går mot en allt svagare tillväxt, och den räntehöjning som tidigare förväntades kommer inte att ske enligt centralbankens egna kommunikation.

Under 2018 såg vi  många steg mot mera normal penningpolitik, även inom euroområdet. ECB avslutade sina stödköp vid årsskiftet, utan några stora marknadsreaktioner. När stödköpens tid nu är över har fokus flyttats över till räntorna. ECB har starkt signalerat att man inte börjar minska balanserna ännu på länge och har liksaså indikerat att räntorna inte kommer att stiga under 2019, utan tidigast under 2020. Vi prognosticerar en första räntehöjning under det första halvåret av 2020, men även denna räntehöjningen omges av stor osäkerhet givet de allt svagare tillväxtutsikterna.

Inflationen i euroområdet var 1,5 % i februari, och kärninflationen var fortsättningsvis rätt så låg, 1,2 %, vilket understryker att inflationsutsikterna fortsatt är dämpade även om det finns tydliga tecken på ökad löneinflation i euroområdet. Det lägre oljepriset bromsade in inflationen under slutet på 2018, men den korrigering som skett under 2019 kommer igen att driva upp inflationen, men dessa svängningar i oljepriset står inte för något bestående inflationstryck. I Aktias nya prognos är inflationenför euroområdet 1,6 % 2019 och 1,8 % 2020.

Marknadsräntorna har fortsatt att vara mycket dämpade, men i de korta räntorna har vi sett en viss korrigering uppåt under 2018 och början på 2019 återspeglande en förväntan om räntehöjning 2019. 12 månaders euribor har stigit från bottennivåerna kring -0,2 % till nivåer närmare -0,1 %.  3 månaders euriborräntan har inte sett lika mycket rörelse och ligger ännu kring -0,3 %. Nu när denna förväntan inte längre finns, minskar också uppåttrycket i de korta räntorna.

De längre räntorna på masskuldebrevslån har också varit mycket dämpade efter att ECB avslutade sina stödköp. Den tyska 10-åriga räntan ligger på nivåer i närheten av 0,1 %, dvs. betydligt lägre än vad vi sett på flera år. Också de flesta andra euroområdesländerna har sett en nivåjustering nedåt. Bakom dessa nedåtrörelser finns ett fortsatt dämpat inflationstryck samt allt svagare tillväxtutsikter.

Eurodollarn har varit stabil under slutet på 2018 och början på 2019 och har rört sig inom intervallet 1,12–1,15. Vi förväntar oss att valutaparet kommer att fortsätta att befinna sig på nivåer nära denna under det kommande halvåret men ser inga kraftiga tryck uppå i valutaparet återspeglande de allt blekare utsikterna för euroområdets tillväxt.

Valutakursen, USD per EUR

. Källor: Aktia och Macrobond