Självbelåtenhetens tid är inte nu -vilka alla saker kan snabbt rubba Finlands goda tillväxt?

Ekonomisk översikt 2/2018

28.05.2018

Heidi Schauman
Dela

Sammanfattning

Enligt Aktias nya prognos växer BNP med 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Om tillväxttakten förverkligas enligt vår prognos uppnår vi samma nivå på BNP som vi hade när den var som högst 2008, under det tredje kvartalet 2018. Ännu finns det en lång väg att gå.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,8 % under 2018, en liten justering uppåt från vinterns, 3,7 %, vilket främst återspeglar en litet kraftigare tillväxt under vintern. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,7 %. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärks framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten i de utvecklade ekonomierna gör en försiktig vändning neråt återspeglande en återgång mot den potentiella tillväxttakten i euroområdet och Japan.  

Efter ett lugnt och gott tillväxtår 2017 har början på 2018 visat sig vara betydligt oroligare och volatilare. Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera. På kort sikt finns det både kännbara uppåt- och nedåtrisker. Den penningpolitiska normaliseringsprocess som pågår kommer troligtvis ändå i något stadie att leda till ytterligare turbulens. Andra halvan av 2018 kommer att vara ett mycket intressant år; ECB:s stödköp närmar sig sitt slut och FED fortsätter att minska på sina balanser. Ytterligare förändringar i förväntningar gällande räntehöjningar kan bidra till att skapa perioder av osäkerhet. Riskerna som härrör sig till den politiska osäkerheten i Italien bör inte heller uderskattas.

A.Sektion

Finland

Dela

Finland – den goda tillväxten fortsätter

Enligt Aktias nya prognos växer BNP med 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Om tillväxttakten förverkligas enligt vår prognos uppnår vi samma nivå på BNP som vi hade när den var som högst 2008, under det tredje kvartalet 2018. Ännu finns det en lång väg att gå.

BNP-tillväxt

% från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Året 2018 har fått en god ekonomisk början i Finland. Efter litet svagare tillväxt i slutet av 2017  tilltog tillväxttakten igen i början på 2018 och var enligt statistikcentralens första bedömning 1,1 % under årets första kvartal jämfört med föregående kvartal. Tillväxten jämfört med föregående års samma period var 2,8 %. Tillväxttakten på 1,1 % på kvartalsbasis var precis samma som tillväxten för ett år sedan och ger stöd för att också 2018 kan bli ett gott år tillväxtmässigt. Således har bilden av Finlands ekonomiska utvecklig inte förändrats speciellt mycket under de senaste månaderna och därför håller Aktia sin BNP-prognos oförändrad för både 2018 och 2019.

Den kännbaraste risken för den ekonomiska utvecklingen just nu kommer från resten av världen. En eskalering av handelskrigsretoriken och en spridning av handelshindren till Europa kunde lätt dämpa den goda ekonomiska utveckling vi sett under de senaste åren. Första kvartalet var litet svagare i euroområdet och oron gällande handelns framtid har redan påverkat förtroendet, även om vi redan också sett en återhämtning.

Enligt Aktias nya prognos växer BNP med 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Om tillväxttakten förverkligas enligt vår prognos uppnår vi samma nivå på BNP som vi hade när den var som högst 2008, under det tredje kvartalet 2018. Ännu finns det en lång väg att gå.

Vi kommer efter nästan 10 år upp ur den grop som fick sin början med finanskrisen, men som fördjupades och förlängdes av de snabba förändringarna inom ICT-branschen som slog speciellt hårt mot Finland, Rysslandproblemen samt det faktum att vår ekonomi är rätt så trögrörlig och inte hade den förmåga som skulle ha krävts för att snabbt återhämta sig från de negativa chocker som slog ekonomin.
 
Även om de största riskerna finns utanför Finlands gränser på kort sikt så härrör sig de största riskerna på längre sikt från vår egen politik. Trots att sysselsättningen ökat på ett imponerande sätt under 2017 och början på 2018, behövs det mera sysselsättningsfrämjande åtgärder för att garantera att den offentliga ekonomin balanseras. Enligt vår prognos förblir den offentliga ekonomin i underskott under 2018 och 2019, dvs skuldsättningsspiralen har inte ännu heller brutits trots flera år av överraskande god tillväxt och sysselsättningsutveckling. Mycket viktigt är också att vi arbetar på att göra Finland till ett ännu bättre land att vara företagare i. Samtidigt får vi inte glömma att fortsätta jobba på att bygga mekanismer som motverkar en försvagning av konkurrenskraften. 

Enligt vår prognos förblir den offentliga ekonomin i underskott under 2018 och 2019, dvs skuldsättningsspiralen har inte ännu heller brutits trots flera år av överraskande god tillväxt och sysselsättningsutveckling.

Prognosen: bara finjusteringar

Finland: Prognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Enligt vår nya prognos växer Finlands ekonomi med 2,6 % 2018 och med 2,2 % 2019. BNP-prognosen är oförändrad från november men vi har gjort smärre förändringar i tillväxtens komposition.

Enligt vår nya prognos växer Finlands ekonomi med 2,6 % 2018 och med 2,2 % 2019. BNP-prognosen är oförändrad från november men vi har gjort smärre förändringar i tillväxtens komposition.  Exporten växer med nästan 6 % i vår nya prognos, medan vi i den förra prognosen förväntade oss en exporttillväxt på knappa 5 %. Denna justering återspeglar utrikeshandels starka utveckling under början av året. Vi har på motsvarande sätt reviderat upp importen. Världshandeln har likaså haft en god början på året. Den privata konsumtionens utsikter har vi hållit oförändrade medan vi reviderat upp den offentliga konsumtionen en aning för 2019.

Investeringarnas styrka är en viktig sak att följa med för tillfället. Vi har dämpat investeringsutsikterna en aning för 2018 återspeglande en liten försiktighet både på företagssidan och inom byggandets konjunktur, men vi ser fortfarande investeringarna som en viktig drivkraft framöver. Måttliga löneuppgörelser i kombination med kraftigare löneökningar i våra främsta konkurrentländer, en bättre konjunktur i världen överlag samt en uppgång i världshandeln fortsätter att stöda uppgången i ekonomin. 

Utrikeshandeln fortsätter god men riskerna är påtagbara.  Finlands export växte med 7,8 % under 2017. Den goda tillväxten i varuexporten har fortsatt under början av 2018, även om vi kommit ner från de allra starkaste tillväxtmånaderna i slutet på 2017.

Om man granskar varuexporten enligt destinationsland är Tyskland alltjämt det överlägset viktigaste exportlandet även om exporten till Ryssland också har vänt uppåt efter många svåra år. Den fortsatt goda ekonomiska utvecklingen i Finlands viktiga exportparters pekar på en bra tillväxt i den externa efterfrågan även under 2018. I Aktias nya prognos växer exporten med 5,9 % under 2018, vilket innebär en litet långsammare tillväxt än under 2017, men fortfarande en god utveckling. 

Varuexporten har fortsatt att utveckla sig relativt jämnt och den externa efterfrågan främjar Finlands traditionella exportindustri relativt balanserat även om eventuell eskalering av handelshinderdiskussionen kan ha en negativ effekt även på Finlands utrikeshandel, men i det här stadiet är det för tidigt att överdramatisera de möjliga effekterna. Men det är viktigt att vara medveten om att riskerna finns och att de via förtroendet kan ha en överraskande snabb inverkan på till exempel beställningar.

Övriga prognoser för Finland

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Konsumtionen ökar, men det gör också skulderna

Konsumenternas förtroende har under början på 2018 varit på historiskt höga nivåer och speciellt förtroendet för den egna ekonomins utsikter har hållits på toppnivåer då förväntningarna gällande Finlands ekonomi litet försvagats, dock från otroligt höga nivåer.

Konsumtionen växte under 2017 med 1,6 % och vi förväntar oss att de måttliga löneuppgörelserna, den mycket låga inflationen och den goda sysselsättningsutvecklingen kommer att stöda konsumtionen ytterligare under 2018. Enligt vår prognos växer konsumtionen med 2 % 2018 och 1,4 % 2019 återspeglande att de disponibla inkomsterna fortsätter att öka.

Hushållens ökande skuldbörda är ett orosmoment på längre sikt, och för tillfället spär skuldsättningen också på konsumtionen. Hushållens sparkvot fortsatte under 2017 att utveckla sig negativt. De låga räntorna och de allt längre lånetiderna skapar en miljö där skuldsättning ökar och ökar, vilket börjar vara allt mer problematiskt. Snittlängden på ett nytt bostadslån är nu 19,5 år och ökar kontinuerligt. Vi har i Finland euroområdets förmånligaste bostadslåneräntor, vilket bidrar till skuldsättningsrallyt.

Förtroendet

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Sysselsättningsutvecklingen fortsatt stark

Det senaste året har varit mycket gott ur sysselsättningssynvinkel i Finland. Den säsongsjusterade sysselsättningsgraden har stigit till 71 % och arbetslöshetsgradens trend har sjunkit till 8 %.

Det senaste året har varit mycket gott ur sysselsättningssynvinkel i Finland. Den säsongsjusterade sysselsättningsgraden har stigit till 71,1 % och arbetslöshetsgradens trend har sjunkit till 8,2 %. Merparten av ökningen i sysselsättningen har kommit från att sådana som befunnit sig utanför arbetskraften sökt sig tillbaka till sysselsättning, medan nedgången i arbetslösheten varit långsammare. I mars 2018 fanns det ca 20 000 färre arbetslösa än ett år tidigare.

I Aktias nya prognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 8,2 % 2018 på årsnivå och till 8,0 % under 2019. Vi har alltså reviderat ner vår prognos en aning efter de senaste månadernas något positivare utveckling.

Sysselsättning och arbetslöshet

% och 1000 pers. Källor: Aktia och Macrobond

Investeringarna ökar men investeringskvoten fortsatt låg

Investeringarna har vuxit i imponerande takt under de senaste två åren och vi förväntar oss en liten dämpning i investeringarnas tillväxttakt i år och nästa år återspeglande en litet svagare konjunktur inom byggbranschen.

Trots att investeringarna återhämtat sig har vi inte mätt i investeringskvoten hängt med t.ex. Sverige som tidigare var ett land som hade en mycket liknande investeringskvot, d.v.s. andel investeringar av BNP, som Finland, vilket på många vis är en aning oroväckande. Detta speciellt med tanke på att en avsevärt större andel av alla investeringar i Finland är byggnadsinvesteringar medan tyngdpunkten i Sveriges investeringar ligger mera i produktionsrelaterade investeringar. För att investeringskvoten ska återhämta sig krävs det många goda investeringsår då investeringarna växer kännbart snabbare än BNP.

För byggnadssektorn var 2017 ett litet svagare, om än gott, år än de tidigare åren. Byggnadsinvesteringarna vände uppåt redan under 2015 och de övriga investeringarna i början av 2016. Byggnadsinvesteringarnas tillväxt var som starkast under 2016 då de växte med ca10 %. Därefter har byggnadsinvesteringarnas tillväxt blivit något svagare och var 5 % 2017.

Byggnadssektorns aktivitet är fortsättningsvis mycket hög men vi ser en liten utplaning i både byggnadslov och påbörjade byggen under slutet på 2017 och början av 2018. Risken för överutbud har varit påtagligt under det senaste halvåret på vissa orter, vilket kan bidra till att sätta sordin på byggstarter.
Bostadspriserna har fortsatt att uppvisa väldigt olika mönster beroende på ort.  Början av året har överlag sett rätt så dämpat ut. Priserna på gamla höghuslägenheter har från samma period föregående år stigit med 2,9 % i huvudstadsregionen och i övriga Finland har vi sett en nedgång på -0,6 %. Snitten för hela landet var 1,1 %.  

Utrikeshandeln fortsätter god men riskerna är påtagbara

Finlands export växte med 7,8 % under 2017. Den goda tillväxten i varuexporten har fortsatt under början av 2018, även om vi kommit ner från de allra starkaste tillväxtmånaderna i slutet på 2017.

Om man granskar varuexporten enligt destinationsland är Tyskland alltjämt det överlägset viktigaste exportlandet även om exporten till Ryssland också har vänt uppåt efter många svåra år. Den fortsatt goda ekonomiska utvecklingen i Finlands viktiga exportparters pekar på en bra tillväxt i den externa efterfrågan även under 2018. I Aktias nya prognos växer exporten med 5,9 % under 2018, vilket innebär en litet långsammare tillväxt än under 2017, men fortfarande en god utveckling. 

Varuexporten har fortsatt att utveckla sig relativt jämnt och den externa efterfrågan främjar Finlands traditionella exportindustri relativt balanserat även om eventuell eskalering av handelshinderdiskussionen kan ha en negativ effekt även på Finlands utrikeshandel, men i det här stadiet är det för tidigt att överdramatisera de möjliga effekterna. Men det är viktigt att vara medveten om att riskerna finns och att de via förtroendet kan ha en överraskande snabb inverkan på till exempel beställningar.

Exportens värde

mil eur Källor: Aktia och Macrobond

Inflationsutvecklingen fortsatt svag

I Finland har inflationen utvecklat sig ännu försiktigare än i resten av euroområdet och Finlands inflation var ifjol 0,7 % och vi förväntar oss ingen märkbar återhämtning i inflationen under 2018. De första fyra månaderna på året har uppvisat en inflation på knappa 0,8 %.

Inflationen i Finland och euroområdet

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Bristen på inflation har redan en längre tid plågat euroområdet och problemen ser inte ut att försvinna på kortare horisont. I Finland har inflationen utvecklat sig ännu försiktigare än i resten av euroområdet och Finlands inflation var ifjol 0,7 % och vi förväntar oss ingen märkbar återhämtning i inflationen under 2018. De första fyra månaderna på året har uppvisat en inflation på knappa 0,8 %.

Pristrycket är alltså fortsättningsvis mycket måttligt i Finland, men inga tecken på skadlig deflation finns heller. Vår prognos för 2018 är en inflation på 1,1 %, vilket är aningen lägre än vad vi prognosticerade i vintras. Vi förväntar oss att inflationen stiger till 1,6 % under 2019. Bland annat bostadslånens sjunkande räntor, liksom priserna på mobiltelefoner fortsätter att pressa ner priserna.

Inflationen fortsätter att i Finland vara kännbart lägre än i euroområdet där inflationen i april var 1,2 %. Det här innebär att Finland blir relativt sett billigare än euroområdet då inflationen stiger något snabbare i euroområdet i snitt. En orsak till skillnaden mellan Finland och resten av euroområdet härrör sig till konkurrenskraftsavtalet och löneuppgörelserna, vilket fortsätter att sätta sordin på inflationstrycket under 2018.

Den offentliga ekonomin är inte ännu i land

Enligt vår prognos förblir den offentliga ekonomin i underskott under 2018 och 2019 och även om skuldsättningen sjunker under 60 % under 2019, så är det oacceptabelt att vi efter fyra år av högkonjunktur fortsättningsvis snurrar den offentliga ekonomin med att ta allt mera skuld.

Statistiken över den finländska offentliga ekonomins situation 2017 är glädjande att läsa. Underskottet var mindre än förväntat och den offentliga skulden likaså. Den offentliga skulden i relation till BNP sjönk 2017 till 61,4 % från att ha varit 63 % under 2016 och den offentliga ekonomins underskott sjönk till 0,6 %. En god utveckling, men fortsättningsvis otillräcklig.

Enligt vår prognos förblir den offentliga ekonomin i underskott under 2018 och 2019 och även om skuldsättningen sjunker under 60 % under 2019, så är det oacceptabelt att vi efter fyra år av högkonjunktur fortsättningsvis snurrar den offentliga ekonomin med att ta allt mera skuld.

Den överraskande goda tillväxten och speciellt under 2017 den goda sysselsättningsökningen har bidragit till att förbättra den offentliga ekonomin, men fortsättningsvis behövs det mera intäkter eller mindre utgifter för att den offentliga ekonomin ska vara hållbar. Under 2017 förvärrade de inkomstskattelättnader samt minskningar i arbetsgivarens hälsoförsäkringsavgifter som genomfördes i samband konkurrenskraftsfördraget den offentliga sektorns ekonomi.

 Om skuldspiralen inte bryts när det går så här bra i ekonomin är det svårt att se hur det skulle kunna ske i en ekonomisk nedgång. Den bästa tiden för strukturella reformer och balansering av den offentliga ekonomin är under en högkonjunktur. I dagens Finland ser det här överraskande svårt ut.

Offentlig skuld

% av bnp Källor: Aktia och Macrobond

B.Sektion

Världsekonomin

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,8 % under 2018, en liten justering uppåt från vinterns, 3,7 %, vilket främst återspeglar en litet kraftigare tillväxt under vintern. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,7 %. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärks framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten i de utvecklade ekonomierna gör en försiktig vändning neråt återspeglande en återgång mot den potentiella tillväxttakten i euroområdet och Japan.  Efter ett lugnt och gott tillväxtår 2017 har början på 2018 visat sig vara betydligt oroligare och volatilare. Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera. På kort sikt finns det både kännbara uppåt- och nedåtrisker.
Dela

Hur mycket skakar USA om världsekonomin?

Blir det ändå ett handelskrig?

Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera. På kort sikt finns det både kännbara uppåt- och nedåtrisker.

Världens inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Efter ett lugnt och gott tillväxtår 2017 har början på 2018 visat sig vara betydligt oroligare och volatilare. Penningpolitikens normalisering samt rädslan för ett kraftigare inflationstryck främst i USA i kombination med en allt aggressivare handelskrigsretorik har fått marknaderna, men också förtroendeindikatorerna, att avvika från den uppåtgående bana vi hann vänja oss vid under 2017.

Trots att osäkerheten och risken tilltagit är det fortsättningsvis mest sannolikt att tillväxten på kortare sikt fortsätter vara god, även om nedåtriskerna på litet längre sikt börjar dominera. På kort sikt finns det både kännbara uppåt- och nedåtrisker. Skattelättnaderna i USA ledde till att vi redan i mars lyfte vår USA-prognos återspeglande bättre konsumtions- och investeringsutsikter under de kommande två åren, men det är möjligt att skattelättnaderna i kombination med en arbetsmarknad som är allt närmare full kapacitet kommer att spä på tillväxten ännu mera än vad vi prognosticerar. Samtidigt ökar risken för en överhettning och en därpå följande nedgång.

Utsikterna för den amerikanska ekonomin är fortsättningsvis konfliktfyllda och t.ex. den snabba ränteuppgången i kortare räntepapper har väckt mycket oro under de senaste månaderna. Den amerikanska centralbankens balansminskningar som började i oktober 2017 har nu pågått så pass länge och de månatliga minskningar uppnår redan 30 miljarder per månad, vilket börjar vara så mycket att det har åtstramande verkan på världsekonomin.

Trots att USA går mot penningpolitiskt allt mer åtstramande tider domineras utsikterna i euroområdet fortsättningsvis av lös penningpolitik och ECB:s signaler framhäver försiktighet och noggrannhet. Inget pekar på att ECB skulle överraska med en snabbare än väntad normalisering av penningpolitiken, utan försiktighet är den främsta dygden under de kommande åren, vilket är motiverat givet situationen i USA i kombination med det fortsättningsvis mycket måttliga pristrycket. Trots denna försiktighet så är det under de kommande åren den ultralösa penningpolitiken ska gå till historien, vilket ökar riskerna i världsekonomin.

Förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har fortsatt vara gott under de fyra första månaderna av 2018, men en viss justering nedåt går att skönja, speciellt i industrins förtroende, återspeglande just den osäkerhet som omger dagens situation. Förtroendeindikatorernas nivåer är alltjämt mycket höga men pekar på att den otroligt starka tillväxten vi såg i slutet på 2017 i t.ex. euroområdet kan dämpas något under början av 2018. Bnp-siffrorna stöder just denna uppfattning. 

En viss nervositet gällande inflationsutsikterna har dominerat under de senaste månaderna, men inga stora förändringar har skett i utsikterna. Inflationstrycket ökat stegvis i USA och inflationen är redan i linje med målsättningen. I Europa är inflationsförväntningarna fortsättningsvis svaga och vare sig marknaderna eller de professionella prognosmakarna förväntar sig att inflationen kommer att återvända till 2 %, men nog mycket nära, vilket torde räcka för centralbanken. 

Utsikterna för den amerikanska ekonomin är fortsättningsvis konfliktfyllda och t.ex. den snabba ränteuppgången i kortare räntepapper har väckt mycket oro under de senaste månaderna. Den amerikanska centralbankens balansminskningar som började i oktober 2017 har nu pågått så pass länge och de månatliga minskningar uppnår redan 30 miljarder per månad, vilket börjar vara så mycket att det har åtstramande verkan på världsekonomin.

Världens export

6 månaders glidande medeltal Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen

Världens tillväxt

% från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,8 % under 2018, en liten justering uppåt från vinterns, 3,7 %, vilket främst återspeglar en litet kraftigare tillväxt under vintern. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,7 %.

Världsekonomins tillväxt har fortsatt god under början av 2018, men speciellt inköpschefsindexen pekar på att den vassaste tillväxttoppen, åtminstone temporärt, inträffade under slutet på 2017. Trots detta ser vi det som mest sannolikt att världsekonomins tillväxt fortsätter vara god under de kommande åren. Riskerna för både överhettning och abrupt nedgång har ökat speciellt i USA. Det generösa skattepaketet som på kort sikt stimulerar ekonomin i kombination med handelskrigssnacket som skakat om världsmarknaderna samt penningpolitikens normalisering sätter speciellt USA:s ekonomi på prov, men också euroområdets tillväxt är för tillfället ifrågasatt så de stora byggblocken rubbas.

Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,8 % under 2018, en liten justering uppåt från vinterns, 3,7 %, vilket främst återspeglar en litet kraftigare tillväxt under vintern. Tillväxten förblir under 2019 på ungefär samma nivå och växer med 3,7 %. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärks framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan tillväxten i de utvecklade ekonomierna gör en försiktig vändning neråt återspeglande en återgång mot den potentiella tillväxttakten i euroområdet och Japan.  

Vi har justerat ner vår prognos för euroområdet en aning och prognosen ligger nu på 2,1 % för 2018 och 1,9 % 2019. Början på 2018 har varit svagare än slutet på 2017, vilket talar för en liten dämpning i tillväxttakten. På längre sikt ser vi att euroområdets tillväxtpotential fortsättningsvis är svag. Åldrandet, bristen på strukturella reformer samt den svaga produktivitetstillväxten skapar en situation där tillväxtpotentialen inte är så värst bra.

I tillväxtekonomierna med Kina i spetsen är utsikterna fortsättningsvis goda. Tillväxttakten stiger enligt prognosen till 4,9 % 2018 och 4,9 % 2019. Det är främst Asien som fungerar som tillväxtmotorn i de utvecklade länderna men också i Sydamerika och i Ryssland ser utsikterna nu ljusare ut. 

Bnp-tillväxten i tillväxtländerna och de utvecklade ekonomierna

% Källor: Aktia och Macrobond

Euroområdets tillväxt dämpas en aning

Trots att helhetsbilden fortfarande ser rätt så god ut har riskerna ökat under det senaste halvåret. De största orosbona finns i USA, men också i euroområdet är riskerna större som en följd av den normalisering av penningpolitiken som ser ut att verkställas under de kommande åren.

Tillväxten inom euroområdet var under första kvartalet 0,4 %. Det här var litet långsammare än vad vi såg i slutet på 2017 och den rådande uppfattningen är att det är rätt så sannolikt att den vassaste tillväxttoppen är bakom oss. Euroområdets ekonomi växte under 2017 med 2,3 %, vilket är den snabbaste tillväxttakten sedan före finanskrisen, då tillväxten under ett par års tid var högre än 3 %. Vi förväntar oss att tillväxten ännu under 2018 stannar på över 2 % men att tillväxttakten dämpas under de kommande åren.

Vi har reviderat ner vår prognos för euroområdets tillväxt för 2018 till 2,1 % från vinterns 2,3 % återspeglande en litet svagare början på året. Vi förväntar oss att tillväxten fortsätter på god nivå också under 2019 och prognosticerar en tillväxt på 1,9 %.  De senaste årens tillväxt bygger på en mycket stark sysselsättningsutveckling medan produktivitetsutvecklingen fortsatt vara bekymmersam. De regionala skillnaderna är stora också gällande sysselsättningen och speciellt i Sydeuropa är situationen fortsättningsvis bekymmersam.

Trots tecken på en inte lika hög konjunktur är situationen fortsättningsvis god och förtroendet för den europeiska ekonomin är starkt, det gäller både industrin och servicesektorn. Alla länder inom euroområdet växer och investeringarnas andel av BNP har vänt uppåt i flertalet euroländer medan konsumtionens utveckling fortsatt vara god. Fortfarande mycket fördelaktiga finansieringsmöjligheter i kombination med stark extern efterfrågan från resten av världen fortsätter att stöda tillväxten framöver.

Trots att helhetsbilden fortfarande ser rätt så god ut har riskerna ökat under det senaste halvåret. De största orosbona finns i USA, men också i euroområdet är riskerna större som en följd av den normalisering av penningpolitiken som ser ut att verkställas under de kommande åren. ECB har signalerat att köpprogrammen kan ta slut redan i september 2018, men att det kan förlängas vid behov. För tillfället pekar mycket på att programmet faktiskt kan ta slut i september, men mycket hinner hända före det, så man bör vara förberedd på många olika händelseutvecklingar. 

Om avvecklandet av köpprogrammet går enligt nuvarande förväntningar förväntar vi oss en första räntehöjning i medlet av 2019, möjligtvis ännu senare ifall nedkörningen av köpprogrammet blir långsammare än vad vi nu anser vara det mest sannolika. Normaliseringsprocessen kommer att vara långsam och kontrollerad återspeglande ett mycket försiktigt pristryck. Penningpolitiken fortsätter att stöda realekonomin länge ännu. Ett större än förväntat inflationstryck, vilket vi ser som rätt så osannolikt, kunde dock leda till en snabbare nedkörning av stimulansprogrammet än vad som nu förväntas. Den starka euron bidrar under 2018 till att dämpa framtidsutsikterna en aning liksom det högre oljepriset.

Normaliseringen av penningpolitiken är på många sätt önskvärd men samtidigt är det viktigt att processen tar i beaktande realekonomin på ett lämpligt sätt. I euroområdet utgör bristen på strukturella förändringar en kännbar risk, eftersom de realekonomiska fundamenten i många länder inte är så goda som vore önskvärt. Mycket pekar på att ekonomin klarar av en litet stramare penningpolitik, men trots det bör normaliseringen vara försiktig givet att inflationstrycket än så länge är litet.

Tillväxten i euroländer

% från föregående kvartal Källor: Aktia och Macrobond

USA: full kapacitet närmar sig

De senaste två kvartalens bnp-tillväxt, liksom förtroende för ekonomin, pekar på att USA:s ekonomi åtminstone temporärt kommit in i en litet bättre tillväxtfas hand i hand med resten av världsekonomins bättre utveckling.

I USA pekar allt fler saker på att ekonomin närmar sig full kapacitet; PCE-inflationen är nu 2 %, dvs. i linje med centralbankens målsättning och samtidigt är arbetslöshetsgraden ca 4 %. Lönerna stiger i rätt så god takt och den stora frågan är ifall vi kommer att få se en ordentlig överhettning innan nästa lågkonjunktur, eller ifall en lyckad penningpolitik lyckas dämpa den överhettning som kan följa på den finanspolitiska stimulans som kommer från decembers skattepaket i kombination med begränsad fri kapacitet.

Förtroendet för den amerikanska ekonomin är fortsättningsvis högt. Trots diskussionerna om handelshinder och den negativa effekten som kommer från dessa domineras ändå helhetsbilden av skattelättnaderna. Om handelshinderdiskussionen inte eskalerar handlar det ändå om marginella effekter. Skattereformen som kördes igenom i slutet på 2017 ger på kort sikt tilläggsfart åt den amerikanska ekonomin. Vi håller vår prognos för den amerikanska ekonomin oförändrad; 2,6 % för 2018 och 2,5 % för 2019. Vi förväntar oss dock att skattepaketets effekter börjar avta därefter. 

Så som vi tidigare framhävt är tajmingen av skattereformen sällsynt oläglig i och med att finanspolitisk stimulans inte är optimalt i ett läge då den stora frågan är ifall den långa högkonjunkturen håller på att mogna och pristrycket ökar. I värsta fall får vi en överraskande snabb förändring i inflationen, vilket kan leda till snabba åtstramningar i penningpolitiken. Vi förväntar oss två räntehöjningar till under 2018 och två under 2019, men situationen kan förändras snabbt ifall inflationen ökar snabbare än prognostiserat. Samtidigt skapar också finansieringen av skattereformen orolighet; den offentliga skuldsättningen ökar och det ökade finansieringsbehovet skapar ett större utbud på marknaderna i en situation då räntemarknaderna redan är rätt så oroliga som en följd av att centralbanken minskar på sina balanser.

 Riskerna som omger den amerikanska ekonomin är för tillfället osedvanligt stora då både en snabbare tillväxt än prognosticerat är rätt så sannolik men också en kraftigare nedgång inte går att utesluta under prognosperioden.

USA:s tillväxt och ISM-indikator

% Källor: Aktia och Macrobond

Kina: bryts skuldspiralen?

Tillväxttakten kommer att öka i tillväxtekonomierna under 2018 och 2019 fast farten i Kina hela tiden avtar, återspeglande en bättre situation i många andra tillväxtekonomier. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under 2018.

Tillväxtekonomierna fortsätter att utveckla sig väl och fungerar fortsättningsvis som världsekonomins tillväxtmotor. Tillväxttakten kommer att öka i tillväxtekonomierna under 2018 och 2019 fast farten i Kina hela tiden avtar, återspeglande en bättre situation i många andra tillväxtekonomier. Indien, Afrika och Latinamerika är områden där vi förväntar oss att tillväxten kommer att tillta under 2018.

Rysslands ekonomi växte med 1,5 % under 2017 och upplevde en viss avstanning i tillväxten i slutet av året, men början på 2018 pekar på att tillväxten igen kommit igång och de första bedömningarna av årets första kvartal pekat på att en till växt på 1,5 % under året ser rätt så realistisk ut.  Både handeln och industriproduktionen bidrar till tillväxten, men överlag är helhetsbilden rätt så glåmig för Rysslands del.

Förtroendeindikatorerna ger fortsättningsvis en rätt så positiv bild av den ryska konjunkturen trots att helhetsindexet kommit neråt under början av 2018. Återhämtningen i den inhemska efterfrågan kommer att vara långsam eftersom köpkraften förbättras mycket långsamt och investeringskapaciteten fortsätter att vara begränsad. Speciellt industrins förtroende är mycket nära att falla till nivåer som indikerar en åtstramning av ekonomin.

Kinas ekonomi växte med 6,9 % under 2017, vilket är snäppet bättre än vår prognos på 6,8 % från ifjol. Vi fortsätter att prognostisera en långsam nedgång i tillväxten i Kina under de kommande åren och gör en liten revidering på 0,1 neråt i vår prognos för både 2018 och 2019.; 6,5 % 2018 och 6,1 % 2019. 

Kina har länge varit en region som skapat oro, mycket som en följd av den ökande skuldsättningen. Den privata sektorns skuld i relation till BNP är nu över 210 %, men en viss avstanning i skulduppgången har kunnat skönjas under slutet på 2017, vilket har väckt både hopp och oro. Hoppet som väckts har att göra med hållbarheten i den kinesiska ekonomin, som inte kan vara skulddriven i all evighet, medan oron har att göra med tillväxtutsikterna på kortare horisont. Hur snabbt kan Kinas ekonomi växa utan den skuldaccelerering vi sett de senaste åren? Det kan dock ännu vara för tidigt att deklarera att skuldspiralen är bruten för de senaste månadernas statistik pekar på att skuldsättningen i relation till BNP igen vänt uppåt.

Brytandet av skuldspiralen kunde leda till kännbart lägre tillväxtsiffror, men det är svårt att estimera hur mycket eftersom många av de mer dynamiska företagens finansiering inte är helt beroende av traditionell bankfinansiering. Den inhemska efterfrågan dominerar Kinas tillväxt och speciellt urbaniseringen stöder fortsättningsvis tillväxtutsikterna medan åldrandet kommer att fortsätta pressa ner tillväxten under en längre tid. 

Japan har, likt Finland, gynnats speciellt mycket av den investeringsdrivna tillväxtvågen som dominerade under 2017, och ekonomin växte ifjol med 1,7 %. Vi prognosticerar en tillväxt på 1,3 % 2018 och 1,0 % 2019 återspeglande en avmattning i den externa industriella efterfrågan samt en något mindre stimulerande effekt från finanspolitiken.

Vi förväntar oss ingen normalisering av penningpolitiken givet att inflationen fortfarande är långt från målsättningen och speciellt kärninflationen fortfarande är närmare noll än 2 %. Inflationsutsikterna är fortsättningsvis svaga och den stora offentliga skuldsättningen tynger Japans tillväxtutsikter. Den bättre tillväxten blir enligt vår prognos temporär.

Kinas inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Nedåtriskerna dominerar på längre sikt

Den prognos som presenteras här utgör det mest sannolika utfallet enligt vår bedömning under de kommande två åren. Riskerna som härrör sig till prognosen är omfattande men rätt så balanserade på kort sikt, men på längre sikt ser vi att nedåtriskerna dominerar, speciellt i USA där skattepaketets positiva effekter börjar avta efter 2019. 

Riskerna är i stort sett de samma som i vinterns prognos. ECB kommer att köra ner sitt köpprogram och möjligtvis signalera om den första räntehöjningen vilket ökar risken för snabba kast på marknaderna och samtidigt också utsätter realekonomin för mera risker än vad vi sett under de senaste åren då stimulansen varit osedvanligt stor.

Samtidigt kan ekonomin överraska med sin styrka under det kommande året och det kan visa sig att vår prognos är alltför negativ. Samtidigt finns det en risk att pristrycket uteblir, centralbanken inte kan genomföra sin penningpolitiska normalisering och vi blir för en lång period i en miljö med stor penningpolitisk stimulans.

I euroområdet är den politiskt känsliga situationen i både Italien och Spanien en risk. Speciellt i Italien förenas både stora ekonomiska risker och problem med en skör politisk situation. Också situationen i Grekland är även i år en risk som inte bör negligeras även om riskerna ser ut att vara rätt så begränsade.

USA:s ekonomi utgör den största enskilda risken i prognosen. Både risken för en kännbar överhettning och risken för lågkonjunktur, eller möjligtvis båda efter varann, har ökat kännbart. Stigande både korta och långa räntor, men kanske främst så kraftigt stigande korta räntorna, har skapat oro gällande högkonjunkturens hållbarhet.

I USA utgör skattepaketet som genomfördes i december en kännbar uppåtrisk på kort sikt, medan diskussionen om all mer handelshinder skapar främst nedåtrisker, men också bara ökar osäkerheten gällande framtidsutsikterna. Det här i kombination med de penningpolitiska utsikternas osäkerhet, delvis återspeglande att ledningen för centralbanken bytts, men också återspeglande att det råder osedvanlig osäkerhet kring inflationsutsikterna gör att riskerna kring vår USA-prognos är stora. 

I Kina har den snabba uppgången i skulderna avmattats, vilket är en positiv sak och inger hopp gällande framtiden, men samtidigt skapar det osäkerhet kring tillväxtutsikterna. Hur mycket dämpas företagens tillväxt av den mera begränsade finansieringen? Många av de snabbast växande mest dynamiska företagen är inte beroende av den inhemska bankfinansieringen, vilket kan leda till att åtstramningen inte har så stora effekter som i värsta fall, men situationen omges av mycket osäkerhet.

C.Sektion

Inflationen och räntemarknaderna

Den penningpolitiska normaliseringsprocess som pågår kommer troligtvis ändå i något stadie att leda till ytterligare turbulens. Andra halvan av 2018 kommer att vara ett mycket intressant år; ECB:s stödköp närmar sig sitt slut och FED fortsätter att minska på sina balanser. Ytterligare förändringar i förväntningar gällande räntehöjningar kan bidra till att skapa perioder av osäkerhet.
Dela

Ränteutsikterna fortfarande bleka

Den penningpolitiska normaliseringsprocess som pågår kommer troligtvis ändå i något stadie att leda till ytterligare turbulens. Andra halvan av 2018 kommer att vara ett mycket intressant år; ECB:s stödköp närmar sig sitt slut och FED fortsätter att minska på sina balanser. Ytterligare förändringar i förväntningar gällande räntehöjningar kan bidra till att skapa perioder av osäkerhet.

De första månaderna av 2018 har varit oroliga på marknaderna och också den ekonomiska politiken i USA har spätt på oron gällande de ekonomiska utsikterna. Trots att börserna sett ett sågande och en återvändo av volatilitet så har räntorna hållits rätt så stabila i euroområdet.

Den penningpolitiska normaliseringsprocess som pågår kommer troligtvis ändå i något stadie att leda till ytterligare turbulens. Andra halvan av 2018 kommer att vara ett mycket intressant år; ECB:s stödköp närmar sig sitt slut och FED fortsätter att minska på sina balanser. Ytterligare förändringar i förväntningar gällande räntehöjningar kan bidra till att skapa perioder av osäkerhet.

Inflationsutsikterna svaga i euroområdet

Trots att inflationsutsikterna i USA ser ut att vara i linje med centralbankens målsättning så kämpar euroområdet fortfarande med brist på pristryck. Inflationen var 1,2 % i april och marknadernas långsiktiga inflationsförväntningar fortsätter att vara kännbart under 2 %.

Inflationen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Inflationen i euroområdet

% från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Trots att inflationsutsikterna i USA ser ut att vara i linje med centralbankens målsättning så kämpar euroområdet fortfarande med brist på pristryck. Inflationen var 1,2 % i april och marknadernas långsiktiga inflationsförväntningar fortsätter att vara kännbart under 2 %.  De långsiktiga marknadsförväntningarna ligger kring 1,7 %.  På kortare sikt har marknadens inflationsförväntningar stigit en aning och ligger kring 1,4 % återspeglande svaga inflationssiffror överlag. 

Oljepriset har stigit kraftigt under våren och ligger nu på 74,6 dollar per barrel, vilket är kännbart högre än situationen i mars då priset var 65,5 dollar per tunna. Denna uppgång skapar ett temporärt tryck uppåt i inflationen, men är inte en hållbar drivande faktor.

I Aktias nya prognos ser vi att inflationstrycket i snitt förblir rätt så lågt i euroområdet. Inget konkret deflationshot finns dock, vilket möjliggör det för centralbanken att påbörja nedkörningen av stimulansen, även om det fortfarande finns mycket osäkerhet kring hur, när och hur mycket ECB kommer att göra.

I USA har inflationen under våren fortsatt att röra sig kring nivåer kring 2 %. PCE-inflationen var i mars 2,0 % Marknaderna förväntar sig att inflationstrycket kommer att hålla i sig. De långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit över 2,4 %, vilket indikerar att marknaderna tror att centralbanken inte längre kommer att kämpa med ett svagt pristryck. 

I Aktias oförändrade prognos är inflationen i USA i snitt 2,1 % 2018 och 2019, vilket innebär att centralbanken uppnår sin målsättning om prisstabilitet så som den har definierats.



Räntorna stiger långsamt

Räntor- och valuta

Prognos Källor: Aktia och Macrobond

Vi förväntar oss att ECB kör ner sitt nuvarande köpprogram under 2018. Beroende på situationen i realekonomin och inflationstrycket avslutar ECB programmet i september eller förlänger och förminskar för 2–3 månader. Vi ser det som mest sannolikt att ECB förlänger och minskar stödköpen med några månader efter september återspeglande det svaga inflationstrycket, men utsikterna är fortfarande osäkra och mycket hänger på vad händer i ekonomin under det kommande halvåret.

Styrräntor

% Källor: Aktia och Macrobond

Vi förväntar oss att ECB kör ner sitt nuvarande köpprogram under 2018. Beroende på situationen i realekonomin och inflationstrycket avslutar ECB programmet i september eller förlänger och förminskar för 2–3 månader. Vi ser det som mest sannolikt att ECB förlänger och minskar stödköpen med några månader efter september återspeglande det svaga inflationstrycket, men utsikterna är fortfarande osäkra och mycket hänger på vad händer i ekonomin under det kommande halvåret.

Om den goda utvecklingen fortsätter och pristrycket ökar finns det ingen orsak för ECB att inte avsluta programmet och rikta blickarna mot en första räntehöjning. Vi bedömer det som mest sannolikt att den första räntehöjningen kommer att ske under andra halvan av 2019 och att vi bara kommer att se en räntehöjning under 2019. Ur marknadssynvinkel finns det en kännbar risk för att avvecklingen av köpprogrammet kommer att leda till orolighet på marknaden och spekulationer kring vem som ska fylla det tomrum som ECB lämnar. Ur realekonomisk synvinkel är den stora frågan hur väl ekonomin klarar av ett klimat utan svag valuta, billig olja och mycket löspenningpolitik.

Trots att de ränteändringar vi förväntar oss är marginella så är de inte negligerbara eftersom riktningen håller på att förändras. De korta räntorna har än så länge hållits rätt så oförändrade. 3 månaders euribor har en längre tid legat på nivåer strax under -0,3 %.  12 månaders euribor slutade sjunka under senhösten och har sedan dess legat på nivåer kring -0,2 %. Inga uppåtrörelser har ännu setts och kan förväntas först när det finns tecken på att åtminstone depositionsräntan skulle börja vara på väg uppåt. 

I USA har både de långa och korta räntorna sett stora rörelser under våren. Inflationstrycket har ökat och tillväxtutsikterna på kortare sikt förbättrats. De korta räntorna har stigit speciellt snabbt vilket har väckt diskussioner gällande utsikterna. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att styrräntan i USA har stigit och att centralbanken samtidigt minskar på sina balanser, vilket ökar den åtstramande effekten ytterligare. Vi förväntar oss att inflationstrycket kommer att vara kännbart men i linje med förväntningarna och att centralbanken kommer att höja räntan ytterligare 2 gånger i år.  

Under den första halvan av 2018 har vi sett relativt små rörelser i de långa räntorna inom euroområdet. Ränteskillnaderna till Tyskland har till och med minskat vilket återspeglar att oron för det politiska läget t.ex. i Italien och Spanien varit överraskande litet i länder som har svåra politiska processer på gång.  ECB:s nedkörande av köpprogrammet prissätts inte heller kännbart in för tillfället, vilket ökar riskerna framöver. 
I USA förväntar vi oss att de långa räntorna fortsätter att klättra uppåt under 2018 och 2019. Vi har redan haft den första beröringen med 3 % i de 10-åriga statsobligationsräntorna, och vi förväntar oss att räntan stiger över 3 % under sommaren.

Efter en kännbar förstärkning av euron under 2017 och början på 2018, från ca 1,04 i slutet på 2016 till nivåer i närheten av 1,25 under början av 2018, har vi under de senaste månaderna sett en försvagning och valutan ligger nu på 1,2. Vi förväntar oss inga stora förändringar i valutan under 2018, men dock en liten förstärkning av euron. Den relativa förändringen i penningpolitiken kan skapa överraskningar ifall utvecklingen inte följer marknadernas litet försiktigare prissättning av ECB:s kommande agerande. Stora överraskningar kan också komma från USA. Speciellt om centralbanken inte agerar så aggressivt som marknaden nu prissätter.

10-åriga masskuldebrevsräntor

% Källor: Aktia och Macrobond

Valutakursen

Prognoser för åren 2018 och 2019. Källor: Aktia och Macrobond