Världsekonomin accelererar -hänger Finland med?

Ekonomisk översikt 4/2017

27.11.2017

Heidi Schauman
Dela

Sammanfattning

Världsekonomin växer i god takt. Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,7 % under 2017, en liten justering uppåt från sommarens 3,5 % och tillväxten förblir under 2018 och 2019 också god, 3,6 %. Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärkts framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan utvecklingen i de utvecklade ekonomierna når sin topp i år och därefter långsamt avtar och sjunker under 2 %. 

Finlands ekonomi växer fort. Enligt Aktias nya prognos växer bnp med med 3,1 2017, 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Den inhemska efterfrågan hålls god stödd av investeringarna och konsumtionen. Byggaktiviteten avtar något, men fortsätter på goda nivåer speciellt i tillväxtcentra. Utrikeshandeln omges av osäkerhet då tillväxten i varuexporten visat svaghetstecken under hösten. Exportmarknadernas goda utsikter stöder dock tanken att även den exporterande industrin har relativt goda utsikter även om produktionskapaciteten kan komma att utgöra ett hinder framöver då både tillgången till kunnig arbetskrafts samt begränsad maskinkapacitet bromsar utvecklingen på kortare sikt.

A.Sektion

Världsekonomins visar god tillväxt

Både realekonomin och marknaderna har dominerats av optimism och lugn under 2017. I viss mån har lugnet, speciellt på marknaderna, också bidragit till ökad oro gällande hållbarheten i situationen. Centralbankernas försiktiga steg mot en normalisering av penningpolitiken har också skapat osäkerhet gällande konjunkturens styrka och hållbarhet. Alltid då det sker regimväxling efter en lång period av en viss sort politik, krävs det vaksamhet och försiktighet.
Dela

Världsekonomins visar god tillväxt

Världsekonomins tillväxt 3,7 %

Om man bortser från de tillväxtmässigt fantastiska åren just före finanskrisen ser vi nu bland de bästa tillväxtsiffrorna under 2000-talet.

Under 2017 har världsekonomins tillväxt fått ökad styrka och året ser ut att bli det bästa sedan 2011. Om man bortser från de tillväxtmässigt fantastiska åren just före finanskrisen ser vi nu bland de bästa tillväxtsiffrorna under 2000-talet.

Både realekonomin och marknaderna har dominerats av optimism och lugn under 2017. I viss mån har lugnet, speciellt på marknaderna, också bidragit till ökad oro gällande hållbarheten i situationen. Centralbankernas försiktiga steg mot en normalisering av penningpolitiken har också skapat osäkerhet gällande konjunkturens styrka och hållbarhet. Alltid då det sker regimväxling efter en lång period av en viss sort politik, krävs det vaksamhet och försiktighet.

Världshandeln har fortsatt att växa i god takt, vilket återspeglar en ökad investeringsiver i världen. En allt större tilltro till framtiden, vilket syns t.ex. i globala inköpschefsindex, fortsätter att stöda utvecklingen. Speciellt iögonfallande är industrins bättre utsikter efter många svåra år.

Trots att ekonomin går på allt högre varv fortsätter inflationen vara låg globalt sett. Efter en återhämtning av inflationen som återspeglar energins baseffekter under sommaren har inflationen under hösten igen vänt neråt och speciellt i Europa är inflationsförväntningarna fortsättningsvis svaga och vare sig marknaderna eller de professionella prognosmakarna förväntar sig att inflationen kommer att återvända till 2 %.

Den politiska och geopolitiska situationen är fortsättningsvis instabil i världen. Trots att den ekonomiska situationen överlag ser god ut i Europa finns det många oroshärdar som snabbt kan ta större proportioner varav Katalonien är den mest akuta. Läget i Katalonien har förbryllat under hösten, men marknaderna har hållit sig lugna trots beslut av många företag att flytta bort från Katalonien. Om situationen fortsätter vara instabil kommer vi att se negativa effekter i Spaniens bnp.

Brexitprocessen fortsätter, men mycket osäkerhet omger Storbritanniens EU-utträde och förnyad turbulens kan uppstå i samband med det formella utträdet. Också i Italien är det politiska läget skört och den ekonomiska situationen svag. Även om omstruktureringar skett inom banksektorn återstår stora bekymmer.

Situationen i Nordkorea skapar oro i global skala. Än så länge har marknaderna inte visat större nervositet, men om situationen eskalerar kommer vi att få se ökad försiktighet på marknaden. I Asien är den kinesiska ekonomin fortsättningsvis i fokus och 2017 ser ut att bli ett år då stimulanspolitiken lyfte tillväxten över förväntningarna. Utsikterna i Kina omges dock av en större risk än vanligt med många saker som utvecklar sig åt oroväckande håll, bl.a. skuldsättningen och bostadsmarknaden.

Helhetsbilden av USA:s ekonomiska utsikter är fortfarande svår att forma. Förtroendet är gott, arbetslösheten rekordlåg och tillväxten har fått nya varv under andra halvan av 2017. Centralbanken går mot nästa räntehöjning under vintern samtidigt som centralbankens balanser började minskas i oktober. Under ledning av den nya Fed-chefen Jerome Powell kommer centralbanken att fortsätta sin försiktigt åtstramande politik i en osäker omgivning. De politiska strävandena går trögt framåt, främst är det skattereformen som fortfarande rör på sig, men de politiska skandalerna avlöser varandra och har lett till en miljö där ekonomifrågor får allt mindre uppmärksamhet.

I Europa får diskussionerna gällande fördjupandet av EU och euroområdet vidare efter öppningar från såväl franskt som tyskt håll. Också komissionen har presenterat sina visioner. I Finland har vi också vaknat till debatten och regeringen har tagit ställning för utvecklingen av en gemensam valutafond som kunde fungera som myndighet om ett euroområdesland blir betalningsoförmöget. Finland förespråkar alltså allt mer ansvar för medlemsländerna för sin egen ekonomi. Finland motsätter sig i dags läge federalistiska strukturer utan förlitar sig på att en fungerande marknadsmekanism räcker. Frågan är om detta räcker.

Trots att den ekonomiska situationen överlag ser god ut i Europa finns det många oroshärdar som snabbt kan ta större proportioner varav Katalonien är den mest akuta.

Tillväxten i utvecklade ekonomier och tillväxtländer

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Prognosen

Världsekonomin växer i god takt. Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,7 % under 2017, en liten justering uppåt från sommarens 3,5 % och tillväxten förblir under 2018 och 2019 också god, 3,6 %.

bnp-tillväxten i världen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Världsekonomin växer i god takt. Enligt Aktias nya prognos växer världsekonomin med 3,7 % under 2017, en liten justering uppåt från sommarens  3,5 % och tillväxten förblir under 2018 och 2019 också god, 3,6 %.  Skillnaden mellan tillväxtekonomier och utvecklade ekonomier förstärkts framöver då tillväxtekonomierna tillväxttakt fortsätter att öka medan utvecklingen i de utvecklade ekonomierna når sin topp i år och därefter långsamt avtar och sjunker under 2 %.  Vi har justerat upp vår prognos för euroområdet efter tre kvartal av starkt ekonomisk data och prognosen ligger nu på 2,3 % för 2017 och 2,1 % 2018.

På längre sikt ser vi dock att euroområdets tillväxtpotential fortsättningsvis är svag. Den allt äldre befolkningen sätter tryck på de europeiska ekonomierna och bristen på strukturella reformer i många medlemsländer dämpar den potentiella tillväxttakten då man ser förbi den goda konjunktur vi för tillfället befinner oss i.

I tillväxtländerna tilltar tillväxttakten till 4,8 % 2018 och 4,9 % 2019. I de utvecklade ekonomierna blir 2017 det bästa året och vi ser en liten försämring i tillväxten framöver och tillväxten förutspås bli 2,0 % 2018 och 1,7 % 2019. Uppfattningen de utvecklade ländernas konjunktur har förbättrats något under 2017, dock inte lika mycket som tillväxtekonomiernas.



Världens export

Säsongsjusterat, 6 månaders glidande medeltal. Källor: Aktia och Macrobond

Den positiva konjunkturen fortsätter i Europa


Trots att ECB försiktigt börjat signalera att penningpolitikens stimulans kommer att minska under 2018 och eventuellt vända och bli litet mera åtstramande under 2019 stöder penningpolitiken alltjämt tillväxten.

Utsikterna för den europeiska ekonomin har fortsatt att förbättras under sommaren och hösten. Vi har reviderat upp vår prognos för euroområdets tillväxt för 2017 till 2,3 % och vi förväntar oss att tillväxten fortsätter på god nivå, 2,1 % under 2018. Förtroendet för ekonomin har fortsatt befinna sig på en god nivå, och speciellt industrin har utvecklat sig väl under 2017 medan förtroendet inom servicesektorn dämpats något trots att vi fortfarande befinner oss på höga nivåer.

Ur europeiskt perspektiv är tillväxtens bredd också mycket välkommen. Alla länder inom euroområdet växer och investeringarnas andel av bnp har vänt uppåt i flertalet euroländer, dock inte i Italien. Jämfört med de flesta euroområdesländer är investeringarnas andel hög i Finland och förändringen vi sett under 2016 och 2017 är imponerande.

Trots att ECB försiktigt börjat signalera att penningpolitikens stimulans kommer att minska under 2018 och eventuellt vända och bli litet mera åtstramande under 2019 stöder penningpolitiken alltjämt tillväxten. Investeringsviljan och världshandelns tillväxt stöder också de europeiska ekonomierna medan det högre oljepriset och den starkare euron sätter sordin på tillväxten. Just nu ser det dock ut som om de positiva effekterna dominerar.

Nu när ECB:s stimulansnedkörning närmar sig är en viktig fråga hur robust tillväxten är och hur väl den skulle klara sig utan den penningpolitiska stimulans vi ser för tillfället.

Den europeiska centralbanken minskar sina stödköp under 2018 och avslutar stödköpen i slutändan, varefter räntorna så småningom kan höjas ifall realekonomin samt ränteutsikterna så tillåter. Inflationen har fortsatt att utveckla sig mycket försiktigt och ränteförväntningarna på längre sikt är fortfarande långt under ECB:s målsättning att räntan ska vara nära med under 2 %.

Ett större än förväntat inflationstryck, vilket vi ser som rätt så osannolikt, kunde dock leda till en snabbare nedkörning av stimulansprogrammet än vad som nu förväntas. Räntorna kommer enligt Aktias prognos att hållas på nuvarande nivåer under 2018 men vi kommer att se den första räntehöjningen under 2019 om den ekonomiska utvecklingen.

Utöver penningpolitiken är strukturella förändringar viktiga med tanke på euroområdets utveckling på längre sikt. I Tyskland har reformivern dämpats kännbart och en bred koalition, vilket ser sannolikt ut i Tyskland, kommer knappast att kunna köra igenom stora reformer under de kommande åren. President Macron har i Frankrike en ambitiös reformagenda. Om han lyckas köra igenom ens delar av sitt valprogram kommer Frankrikes framtidsutsikter på längre sikt att kännbart ljusna. Macrons dalande popularitet talar dock för att fransmännen kanske ändå inte vill ha så stora förändringar som presidenten vill se.

Spaniens ekonomiska situation har komplicerats avsevärt av Kataloniens frihetssträvanden. Ekonomiska reformer som skulle behövas är på is och Spaniens situation kommer troligtvis under 2018 att fokuseras på brandsläckning och politiskt knepiga frågor. Även om flera stora strukturreformer gjorts efter finanskrisen i Spanien är listan fortsättningsvis lång på reformer som är akuta för en fungerande ekonomi på lång sikt. Speciellt ungas utanförskap och dåliga situation på arbetsmarknaden skulle behöva åtgärdas.

Italien har fortfarande en svår sits trots att problemen inom banksektorn delvis har retts upp. Politisk osäkerhet, en offentlig sektor i stora problem, en stor mängd oskötta lån och en katastrofalt låg sysselsättningsnivå är bara några av de problem som trycker Italien.

Även om flera stora strukturreformer gjorts efter finanskrisen i Spanien är listan fortsättningsvis lång på reformer som är akuta för en fungerande ekonomi på lång sikt. Speciellt ungas utanförskap och dåliga situation på arbetsmarknaden skulle behöva åtgärdas.

bnp-tillväxt i några länder

Index, 2008=100 Källor: Aktia och Macrobond

USA: ett bättre konjunkturläge men nedåtriskerna dominerar fortfarande

De senaste två kvartalens bnp-tillväxt, liksom förtroende för ekonomin, pekar på att USA:s ekonomi åtminstone temporärt kommit in i en litet bättre tillväxtfas hand i hand med resten av världsekonomins bättre utveckling.

USA:s bnp-tillväxt samt ISM-förtroendet

%-förändring samt saldotal Källor: Aktia och Macrobond

De senaste två kvartalens bnp-tillväxt, liksom förtroende för ekonomin, pekar på att USA:s ekonomi åtminstone temporärt kommit in i en litet bättre tillväxtfas hand i hand med resten av världsekonomins bättre utveckling. I Aktias nya prognos växer den amerikanska ekonomin med 2,2 % under 2017 och med 2,1 % 2018. Vi har alltså reviderat upp vår prognos från augusti återspeglande  en något bättre konjunktur under hösten. Den politiska osäkerheten är fortsättningsvis stor i USA, men allt färre förväntar sig finanspolitisk draghjälp.

Trots den förbättrade konjunkturen finns det orostecken i den amerikanska ekonomin. Arbetsmarknaden, speciellt inom det lägre inkomstsegmentet ser allt stramare ut, men överlag finns det inga entydiga signaler på att ekonomin skulle hålla på att bli överhettad. Samtidigt finns det fortsättningsvis tecken på att de ekonomiska utsikterna  i USA ser allt osäkrare ut. Inflationsutsikterna är fortsättningsvis omgivna av osäkerhet och speciellt den svaga löneutvecklingen väcker oro. Det att inflationsdynamiken är en annan än vad vi historiskt vant oss vid ökar osäkerheten gällande ränteutsikterna men också gällande realekonomins utveckling. Trots denna osäkerhet stramar centralbanken åt penningpolitiken baserat på synen att inflationen kommer att stiga under den nära framtiden.

Rysslands ekonomi i bättre fart

Uppsvinget i de utvecklade länderna har förstärkts men fortfarande är det utvecklingsekonomierna som står för merparten av tillväxten i världen.

Rysslands inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Uppsvinget i de utvecklade länderna har förstärkts men fortfarande är det utvecklingsekonomierna som står för merparten av tillväxten i världen. Den här bilden fortsätter att accentueras under slutet på 2017 och under 2018. Speciellt Rysslands situation har under 2017 vänt mot det bättre, vilket också skapar förutsättningar för draghjälp för den finländska ekonomin.

I Aktias nya prognos växer den ryska ekonomin med 1,7 % 2017 och 1,7 % 2018 efter en svagt negativ tillväxt 2016. Vi har reviderat upp vår prognos från augusti allt eftersom bättre statistik har kommit in och mycket pekar på att oljepriset kommer att fortsätta befinna sig på gynnsamma nivåer för den ryska ekonomin. Rysslands ekonomiska utsikter har förbättrats återspeglande en förbättring i den inhemska privata konsumtionsefterfrågan men de långsiktiga utsikterna är fortfarande dämpade och redan nu finns det tecken på kapacitetrelaterade problem. Investeringarna har också utvecklats väl under 2017, men återspeglar främst några större projekt och helhetsbilden är fortfarande svag på investeringsfronten. De bleka framtidsutsikterna dämpar investeringsviljan och det är svårt att se snabba vändningar i den här trenden.

Förtroendeindikatorerna ger fortsättningsvis en rätt så positiv bild av den ryska konjunkturen trots att en dämpning skett under 2017. Återhämtningen i den inhemska efterfrågan kommer att vara långsam eftersom köpkraften kommer att förbättras mycket långsamt och investeringskapaciteten fortsätter att vara begränsad. Tillväxten förblir dämpad återspeglande stora strukturella problem men också de mycket begränsade möjligheterna att stöda ekonomin via ekonomisk politik.

 I Kina har den stimulerande politiken bidragit till att hålla tillväxten hög under 2017. Vi prognosticerar att tillväxten kommer att vara 6,8 % 2017 och avta en aning till 6,6 % 2018 och 6,2 % 2019. Den ekonomiska tillväxten har överraskat med sin styrka under 2017 som en följd av den expansiva politiken i landet men också återspeglande en kraftigt växande utrikeshandel, och som en följd av detta har vi reviderat upp vår prognos för Kina för 2018. Den snabba kreditexpansionen och de höga skuldnivåerna är på litet längre sikt oroväckande i Kina, speciellt företagens skuldsättning har ökat mycket snabbt. Ifall Kina förflyttar sig till en mindre skulddriven och hållbarare tillväxt under 2018 och 2019 finns det en kännbar nedåtrisk för prognosen. Ur längre perspektiv vore det dock en god sak att flytta tillväxtens tyngdpunkt bort från en alltför skulddriven modell. Den inhemska efterfrågan dominerar i Kinas tillväxt och speciellt urbaniseringen stöder fortsättningsvis tillväxtutsikterna medan åldrandet kommer att fortsätta pressa ner tillväxten under en längre tid.


I Japan har den ekonomiska tillväxten fått fart under 2016 och 2017 och vi prognosticerar en tillväxt på 1,5 % 2017 och 1,0 % 2018, en kännbar revidering uppåt från sommarens prognos. Den investeringsdrivna externa efterfrågan har stött Japans uppsving, men också inhemska stimulansfaktorer har spelat en roll. Inflationsutsikterna är fortfarande svaga och den stora offentliga skuldsättningen tynger Japans tillväxtutsikter och den bättre tillväxten blir temporär. Den ålderstigna befolkningen och den tröga arbetsmarknaden begränsar i dags läge den japanska ekonomins tillväxtmöjligheter.

Kinas inköpschefsindex

Saldotal Källor: Aktia och Macrobond

Riskerna omfattande

Prognosen utgör vår bedömning av den mest sannolika utvecklingen under de kommande två åren. Riskerna som härrör sig till prognosen är omfattande men rätt så balanserade. De stora nedåtriskerna dominerar fortfarande en aning men uppåtriskerna är icke negligerbara. Under det senaste året har världsekonomin överraskat med sin styrka och speciellt regioner som är starkt beroende av industri och investeringar har sett ett överraskande starkt uppsving.

I euroområdet har den politiska risken minskat något men risken som härrör sig till penningpolitiken har ökat i och med att vi närmar oss ECB:s  nedkörande av sitt stödprogram. Det första steget kommer att genomföras i årsskiftet då ECB halverar sina köp och i september kommer vi att se nästa åtstramning, då det eventuellt blir aktuellt att helt sluta inköpen eller ännu göra en sista justering. Hur statsobligationsmarknaden inom euroområdet kommer att reagera på den krympande efterfrågan är ännu en öppen fråga men det finns en kännbar risk för att vi kommer att se en justering på marknaderna, speciellt periferiländernas masskuldebrevslån utgör en risk.

I USA utgör också penningpolitiken en risk då centralbanken under de kommande åren minskar på balansräkningen genom att inte längre förnya tidigare stödköp. Även om processen är långsamt och försiktigt ökas, kan förändringen skapa oro, speciellt i kombination med allt högre styrräntor. Även om normaliseringen av penningpolitiken är en eftersträvansvärd sak i dagsläge, omges ändå processen av många osäkerhetselement. I USA är också den politiska instabiliteten är påtagbar.

I Asien omges Kina av stor ekonomisk osäkerhet, den största risken är en okontrollerad nedgång i tillväxten som en följd av skuldrelaterade problem, i regionen i övrigt dominerar de geopolitiska riskerna som härrör sig till Nordkorea.

B.Sektion

Räntehöjning i sikte

Efter 6 år av osedvanligt låga räntor och utan rörelser uppåt i de korta räntorna inom euroområdet ser vi nu för första gången att räntorna kommer att röra sig uppåt under prognosperioden. Fortfarande handlar det om marginella justeringar, och först under 2019, men riktningen håller på att förändras och det ska inte underskattas.
Dela

Räntehöjning i sikte

Efter 6 år av osedvanligt låga räntor och utan rörelser uppåt i de korta räntorna inom euroområdet ser vi nu för första gången att räntorna kommer att röra sig uppåt under prognosperioden.

Inflationsprognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Inflationen i vissa euroländer

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond

Efter 6 år av osedvanligt låga räntor och utan rörelser uppåt i de korta räntorna inom euroområdet ser vi nu för första gången att räntorna kommer att röra sig uppåt under prognosperioden. Fortfarande handlar det om marginella justeringar, och först under 2019, men riktningen håller på att förändras och det ska inte underskattas.

ECB höjde styrräntan senast 2011. Efter det har vi sett en utdragen period av ökad penningpolitisk stimulans. Den amerikanska centralbanken började sin försiktiga åtstramning i slutet av 2015, och nu finns det mycket som pekar på att den europeiska centralbanken skulle vara redo att följa efter med en ca 3,5 års fördröjning.

Enligt Aktias nya prognos kör ECB ner sitt nuvarande köpprogram under 2018. I linje med centralbankens kommunikation halveras stödköpen i januari 2018 till 30 miljarder per månad och fortsätter i den storleken till september. Beroende på den ekonomiska situationen kan centralbanken därefter ännu förlänga stödköpen, vi ser en förlängning med 3 månader som den mest sannolika. Efter att ECB fått stödprogrammet avvecklat är nästa steg en räntehöjning. Vi bedömer det som mest sannolikt att den första räntehöjningen kommer att ske i medlet av 2019 och att vi bara kommer att se en räntehöjning under 2019.

I USA förväntar vi oss en fortsättning på den nuvarande försiktigt åtstramande linjen även om utsikterna omges av osedvanlig osäkerhet i och med att FED får en ny chefdirektör i Jerome Powell och som en följd av att många andra vakanser fylls i centralbankens ledning. I Aktias nya prognos höjer FED räntan i samband med sitt decembermöte och fortsätter åtstramningen med två höjningar nästa år och två året därpå. Parallellt med räntehöjningarna ser vi en process då centralbanken medvetet och försiktigt minskar på sin balans genom att inte återinvestera tidigare stödköp så som tidigare.

Efter att ECB fått stödprogrammet avvecklat är nästa steg en räntehöjning. Vi bedömer det som mest sannolikt att den första räntehöjningen kommer att ske i medlet av 2019 och att vi bara kommer att se en räntehöjning under 2019.

Ränte- och valutatabell

% Källor: Aktia och Macrobond

Styrräntorna

Prognos till 2019 Källor: Aktia och Macrobond

Normaliseringen av penningpolitiken har kommit igång och innebär att det finansiella landskapet förändras. Ur marknadssynvinkel finns det en kännbar risk för att avvecklingen av köpprogrammet kommer att leda till orolighet på marknaden och spekulationer kring vem som ska fylla det tomrum som ECB lämnar. Ur realekonomisk synvinkel är den stora frågan hur väl ekonomin klarar av ett klimat utan svag valuta, billig olja och mycket löspenningpolitik. Under en förändringsprocess kan det alltid ske överraskande saker och en stor fråga är huruvida det underliggande inflationstrycket är tillräckligt stort.

Inga stora förändringar har skett i inflationsförväntningarna eller i inflationsutvecklingen under de senaste månaderna. I euroområdet har inflationsförväntningarna fortsatt vara  dämpade De långsiktiga marknadsförväntningarna har stigit från sommarens bottennivåer till ca 1,7 % i november.  På kortare sikt är marknadens inflationsförväntningar fortfarande kring 1,2 % återspeglande svaga inflationssiffror överlag. Inflationen har under hösten stigit en aning och ligger nu kring 1,5 %. På tryggt avstånd från deflationshot, men samtidigt fortsättningsvis för långt borta från 2 % för att man skulle kunna argumentera att  inflationen är i linje med centralbankens målsättning.

I USA har inflationen under sommaren och hösten hållit sig på liknande nivåer som i euroområdet men marknadens inflationsförväntningar är betydligt bättre förankrade och både de kortsiktiga och de långsiktiga inflationsförväntningarna återspeglar marknadens tilltro till att centralbanken kommer att uppnå inflationsmålet.

I Aktias nya prognos är inflationen i USA i snitt 2 % under 2017 och stiger till 2,1 % 2018 och 2019. I euroområdet förblir pristrycket fortsättningsvis måttligare och vi prognosticerar att konsumentpriserna stiger med 1,6 % under 2017, med 1,5 % under 2018 och med 1,6 % 2019.
 


Normaliseringen av penningpolitiken har kommit igång och innebär att det finansiella landskapet förändras. Ur marknadssynvinkel finns det en kännbar risk för att avvecklingen av köpprogrammet kommer att leda till orolighet på marknaden och spekulationer kring vem som ska fylla det tomrum som ECB lämnar.

10-åriga masskuldebrevslån

% Källor: Aktia och Macrobond
I de korta marknadsräntorna förväntar vi oss inga större rörelser. De korta räntorna har hållits rätt så oförändrade under de senaste månaderna. 3 månaders euribor har fortsatt sjunka långsamt mot inlåningsräntan som ligger på -0,4 % liksom också 12 månaders euribor. Inga uppåtrörelser har ännu setts och kan förväntas först när det finns tecken på att åtminstone depositionsräntan skulle börja vara på väg uppåt.

Under 2017 har de långa räntorna i Europa rört sig enligt landspecifika risker även om ECB:s köpprogram dämpat rörelserna och meddelandet om att ECB:s stödköp nödvändigtvis inte slutar i september 2018 har under senhösten pressat ner ränteskillnaderna. Den tyska långa räntan har stigit måttligt, från 0,2 % vid årsskiftet, till ca 0,4 % i november. Vi ser ett litet uppåt tryck på den tyska räntan och prognosticerar att räntan håller sig kring nuvarande nivåer under 2017 men att den kommer att stiga måttligt till 1 % 2018.

Euron har under 2017 sett en kraftig förstärkning gentemot dollarn, men har efter toppnoteringar i september sjunkit till nivåer kring 1,16. Vi förväntar oss inga stora förändringar i valutan under slutet på 2017 men den relativa förändringen i penningpolitiken och speciellt det att ECB höll slutändan av sitt köpprogram öppet bidrar till en viss eurosvaghet på kortare sikt. På längre sikt ser vi att en viss förstärkning kan ske under 2018.

Valutakursen USD/EUR

. Källor: Aktia och Macrobond

C.Sektion

Tillväxten fortsätter god i Finland

Finlands ekonomi växer fort. Enligt Aktias nya prognos växer bnp med med 3,1 2017, 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Den inhemska efterfrågan hålls god stödd av investeringarna och konsumtionen. Byggaktiviteten avtar något, men fortsätter på goda nivåer speciellt i tillväxtcentra. Utrikeshandeln omges av osäkerhet då tillväxten i varuexporten visat svaghetstecken under hösten. Exportmarknadernas goda utsikter stöder dock tanken att även den exporterande industrin har relativt goda utsikter även om produktionskapaciteten kan komma att utgöra ett hinder framöver då både tillgången till kunnig arbetskrafts samt begränsad maskinkapacitet bromsar utvecklingen på kortare sikt.
Dela

Tillväxten fortsätter god i Finland

Finlands ekonomi växer fort. Enligt Aktias nya prognos växer bnp med med  3,1 2017, 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019.

bnp-tillväxt

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Merparten av statistiken för 2017 har nu kommit in och allt tyder på att 2017 går till historien som ett ekonomiskt mycket gott år.
Finlands ekonomi växer fort. Enligt Aktias nya prognos växer bnp med med  3,1 2017, 2,6 % 2018 och 2,2 % 2019. Den inhemska efterfrågan hålls god stödd av investeringarna och konsumtionen. Byggaktiviteten avtar något, men fortsätter på goda nivåer speciellt i tillväxtcentra. Utrikeshandeln omges av osäkerhet då tillväxten i varuexporten visat svaghetstecken under hösten. Exportmarknadernas goda utsikter stöder dock tanken att även den exporterande industrin har relativt goda utsikter även om produktionskapaciteten kan komma att utgöra ett hinder framöver då både tillgången till kunnig arbetskrafts samt begränsad maskinkapacitet bromsar utvecklingen på kortare sikt.

Merparten av statistiken för 2017 har nu kommit in och allt tyder på att 2017 går till historien som ett ekonomiskt mycket gott år. Tillväxten fick i början av 2017 ytterligare bredd då exporten tog ett ordentligt hopp uppåt. Redan under 2016 förstärktes konsumtionen och investeringarna, men under 2017 har investeringarna i maskiner och produktionsanläggningar tagit ett allt större ansvar för investeringstillväxten efter att byggnadsinvesteringarna i ett par år dominerat.

Efter en tillväxt på 1,9 % under 2016 växer Finlands ekonomi betydligt snabbare än euroområdet i snitt under 2017, även om året som helhet också bjudit på många positiva överraskningar inom hela euroområdet. Den investeringsdrivna tillväxten som fick sin början under slutet på 2016 har haft en positiv inverkan på hela världsekonomin, men speciellt länder som Finland med stor utrikeshandel fokuserad på investeringsvaror och därtill relaterade tjänster har fått draghjälp. Många för Finland viktiga exportområden har utvecklats väl under 2017; bl.a. Ryssland och euroområdet.

En förbättrad konkurrenskraft, delvis som en följd av konkurrenskraftsavtalet, men också återspeglande arbetskostnadernas utveckling i centrala konkurrentländer, har också bidragit till att förbättra utsikterna.
Ur politiskt perspektiv vore det nu viktigt att utnyttja den bättre konjunkturen för att genomföra behövliga strukturella förändringar och samtidigt hålla fokus på den offentliga ekonomins hälsa.

Förtroendet

Säsongsjusterat Källor: Aktia och Macrobond
Enligt Statistikcentralens preliminära bnp-siffror så växte Finlands ekonomi med 1,1 % från föregående kvartal under tredje kvartalet 2017, vilket förstärkte bilden av att tillväxttakten har fortsatt på god nivå även under andra halvan av 2017 efter en litet svagare tillväxt under andra kvartalet.

Ur Finlands synvinkel erbjuder den goda konjunkturen ett ypperligt läge för mera omfattande reformer. Föräldraledighetsreformen förbereds för tillfället och det vore av vikt att vi skulle få en reform som förbättrar jämställdheten och spårrar till sysselsättning samtidigt som den inte dämpar fertiliteten. Ökad flexibilitet och beaktande av att barndomen inte tar slut när barnet är 1 eller 3 år är viktiga byggklossar i den här helheten.

Social- och hälsovårdsreformen är en komplex helhet som förbereds, men utöver detta behöver vi bl.a. en skattereform och en ommöblering på arbetsmarknaden för att skapa möjligast goda förutsättningar för en avsevärt högre sysselsättningsgrad. Åldersstrukturen i Finland kräver snabba åtgärder för att öka sysselsättningen för att vi ska kunna upprätthålla den rådande offentliga servicenivån då de stora åldersgrupperna kommer upp i åldrar då hälsovårdskostnaderna stiger dramatiskt. De förändringar vi nu sett räcker inte, utan djupare mera omfattande reformer behövs. Höstens arbetsmarknadsrunda är än så länge hoppingivande och visar att arbetsmarknadsparterna förstår behoven av lokala lösningar och ger således en god grund för fortsatt utveckling av den finländska arbetsmarknadsmodellen. Samtidigt är det av yttersta vikt att målmedvetet jobba för att minska den offentliga skuldsättningen.

Prognosen

bnp-prognosen

%-förändring från föregående år Källor: Aktia och Macrobond
Vi har reviderat upp vår prognos speciellt mycket för 2018 (från 2,0 % till 2,6 %) återspeglande bättre utsikter för investeringar, en fortsatt god utveckling i konsumtionen och även om utrikeshandeln inte växer lika fort som 2017 fortsätter även exporten framåt i god fart.
Enligt Aktias nya prognos växer Finlands ekonomi med 3,1 % i år, med 2,6 % 2018 och med 2,2 % 2019. Vi har reviderat upp vår prognos speciellt mycket för 2018 (från 2,0 % till 2,6 %) återspeglande bättre utsikter för investeringar, en fortsatt god utveckling i konsumtionen och även om utrikeshandeln inte växer lika fort som 2017 fortsätter även exporten framåt i god fart.

Tillväxten under 2017 har varit osedvanligt balanserad med god tillväxt i investeringar, både byggande och investeringar i maskiner och produktionsanläggningar, konsumtion och utrikeshandel. Enligt prognosen avtar tillväxttakten 2018, vilket återspeglar en liten avmattning i alla tillväxtkomponenter. Den högsta konjunkturtoppen är 2017, efter vilket tillväxttakten långsamt avtar. Vi ser att den goda konjunkturen fortsätter under 2018 och 2019. I det här sammanhanget är det bra att komma ihåg att en över 2 %:s tillväxt är mycket god givet Finlands nuvarande struktur med en snabbt åldrande befolkning.

Konkurrenskraftsavtalet, rätt så kraftiga löneökningar i våra främsta konkurrentländer, en bättre konjunktur i våra viktigaste handelspartners samt en uppgång i världshandeln överlag har stött uppsvinget. Av yttersta vikt är nu att hålla de faktorer vi kan styra, t.ex. konkurrenskraften, stödande för den exporterade industrin, så att exporten inte börjar dala efter ett halvt år av god utveckling. Snabb och flexibel omskolning av arbetskraften vore också viktigt inom många branscher.

Räntorna förblir mycket låga under hela prognosperioden, vilket stöder konsumtionen, men samtidigt också den privata skuldsättningen som ökat snabbt under de senaste åren. Måttliga löneuppgörelser behövs ännu under de kommande åren för att förbättra konkurrenskraften internationellt, men avigsidan är att en måttlig löneutveckling dämpar den privata konsumtionsutvecklingen.

Övriga centrala prognoser för Finland

Prognos för 2017-2019 Källor: Aktia och Macrobond

Exportens tillväxt blir lugnare men fortsätter på god nivå

Under 2017 har vi sett en snudd på spektakulär tillväxt i exporten. I Aktias nya prognos växer exporten med hela 9 % under 2017, vilket är en stor förändring från ifjol då exporten växte med 1,3 %. Vi har under den första halvan av 2017 fått se tillväxtsiffor i en annan storleksordning än tidigare och exporttillväxten har varit bred och huvudexportsektorerna har dragit bra. Under andra halvan av 2017 har varuexporttillväxten varit måttligare än i början av året och risken är att såväl maskinkapaciteten som bristen på kunnig arbetskraft dämpar exporttillväxten åtminstone på kortare sikt. Speciellt i juli och augusti var varuexporten en besvikelse, men i september såg vi en liten uppgång.

Även om exportutsikterna dämpas något prognosticerar vi en relativt god exporttillväxt framöver. Under 2018 växer exporten med 4 % och under 2019 med 4,2 %

Under 2017 har exporten varit kanske till och med överraskande mångsidig. Exporten av fartyg syns i siffrorna liksom fordonsexporten som härrör sig till bilfabriken i Nystad. Men också den traditionella metallindustrin, skogsindustrin och kemiindustrin har visat klara styrketecken under året.

Då man granskar exporten enligt destinationsland skiljer euroområdet som helhet, men speciellt Tyskland, sig från mängden, men också exporten till Sverige, Ryssland och USA har fått ny fart. Med så här kraftig exporttillväxt upphör Finland att mista exportandelar emedan Finlands export kommer att växa snabbare än världshandeln under de kommande åren.

Begränsningar i vår egen produktionskapacitet kan lägga sordin på utrikeshandeln men i övrigt så har vi reviderat upp tillväxtutsikterna för alla Finlands viktigaste handelspartners, vilket pekar på att den externa efterfrågan kan vara kraftigare än vad vi prognosticerade i somras.

Exportens värde

miljoner euro, 12 månaders glidande medeltal. Källor: Aktia och Macrobond

Arbetslösheten sjunker långsamt

I Aktias nya prognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 8,7 % i år och vidare ner till 8,4 % 2018 och 8,2 % 2019.

Sysselsättningen

Antal sysselsatta 12 månaders glidande medeltal, sysselsättningsgraden säsongsjusterad Källor: Aktia och Macrobond
Finlands säsongsrensade sysselsättningsgrad var i september 69,4 %, en kännbar förbättring från bottennivåerna under 68 % under 2015. Vi förväntar oss att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka, men endast måttligt och att regeringens sysselsättningsmål inte uppnås under regeringsperioden även om bnp-tillväxttakten blir bättre än man räknat med. Detta återspeglar att tillväxten hittills långt baserat sig på produktivitetsökning.

Även om sysselsättningsgraden fortsätter att stiga, ökar antalet sysselsatta inte lika fort återspeglande en krympande befolkning i arbetsför ålder. I september 2017 fanns det 14000 färre individer i arbetsför ålder än ett år tidigare och jämfört med två år tidigare har den arbetsföra befolkningen minskat med 25000 personer. Sedan 2010 har den arbetsföra befolkningen minskat med 114000 personer.

Arbetslöshet, olika mått

Statistikcentralens serie är säsongsjusterad. Källor: Aktia och Macrobond

Den arbetsföra befolkningen

15-64-åringar Källor: Aktia och Macrobond
Antalet arbetslösa har under 2017 fortsatt att sjunka försiktigt enligt statistikcentralens siffror som baserar sig på en standardiserad förfrågan. Arbets- och näringslivsministeriets registerbaserade statistik över antalet arbetslösa har sjunkit dramatisk under 2017 som följd av intensifieringen av intervjuandet av arbetslösa, vilket har lett till att många sådana som inte egentligen är arbetslösa har identiefierats som icke-arbetslösa och således avlägsnats från statistiken. Förändringen förväntas vara temporär och prognosticeras avta under de kommande månaderna, men processen gör det mycket svårt att tolka arbets- och näringslivets arbetsmarknadsstatistik för tillfället. Det gäller speciellt antalet långtidarbetslösa.

I Aktias nya prognos fortsätter arbetslösheten att sjunka långsamt, till 8,7 % i år och vidare ner till 8,4 % 2018 och 8,2 % 2019. Den minskade uppsägningsrisken stöder troligtvis konsumtionen mera än vad de officiella sysselsättningssiffrorna påvisar liksom flödena till sysselsättning från utanför arbetskraften.

Hushållen konsumerar, och skuldsätter sig

Sparkvoten, som mäts som besparingarnas andel av disponibla inkomster, var -1,0 % 2016, vilket innebär att hushållen konsumerade mer än de förtjänade. Den negativa utvecklingen har fortsatt under 2017 och sparkvoten var -2,2 % under andra kvartalet 2017.

Privatkonsumtionen

Index, 2008=100 Källor: Aktia och Macrobond

Hushållens sparkvot

% av disponibla inkomster Källor: Aktia och Macrobond
I Aktias prognos fortsätter konsumtionen att fungera som en tillväxtmotor. 2017 blir redan det tredje året med en konsumtionstillväxt nära 2 % och vi ser att konsumtionstillväxten fortsätter god även framöver. En sjunkande arbetslöshet liksom den låga inflationen stöder konsumtionen, men fortsättningsvis utgör hushållens skuldsättning en utmaning för Finland på längre sikt.

Hushållen lyfte under 2016 ca 8 % mera lån än under föregående år. Samtidigt förlängdes också återbetalningstiden för bostadslånen som enligt Finlands banks statistik nu i snitt är 19 år för nytecknade bostadslån. Sparkvoten, som mäts som besparingarnas andel av disponibla inkomster, var -1,0 % 2016, vilket innebär att hushållen konsumerade mer än de förtjänade. Den negativa utvecklingen har fortsatt under 2017 och sparkvoten var -2,2 % under andra kvartalet 2017.

Under första halvan av 2017 växte investeringarna i Finland med ca 10 % från samma period föregående år efter en tillväxt på 7,2 % under 2016. Byggnadsinvesteringarna vände uppåt redan under 2015 och de övriga investeringarna i början av 2016. Byggnadsinvesteringarnas tillväxt var som starkast under 2016 då de växte med 10 %. Därefter har byggnadsinvesteringarnas tillväxt blivit något svagare men de övriga investeringarna har vuxit mycket fort, märkbart snabbare än 10 % i början av 2017. Enligt vår prognos växer investeringarna med dryga 8 % 2017 och ca 4 % 2018 och 2019.

Hushållens skuld

% av disponibla inkomster Källor: Aktia och Macrobond

Byggboomen håller i sig men avtar något

Nybyggnation

Antal lägenheter Källor: Aktia och Macrobond
Byggnadsinvesteringarna vände uppåt redan under 2015 och de övriga investeringarna i början av 2016.
Under 2017 blir mycket nya bostäder färdiga, vilket åtminstone temporärt kan sätta litet press neråt på hyrorna eftersom en stor andel av bostäderna som nu byggs kommer att hyras ut. Ingen märkbär nedgång har ännu kunnat skönjas och hyrorna steg med 2,5 % under tredje kvartalet 2017.

Nybyggnationen mätt i antal nya lägenheter befinner sig historiskt höga nivåer medan byggandet mätt i areal inte ser lika ljust ut återspeglande att det byggs mycket små lägenheter för tillfället. Vi förväntar oss att den vassaste byggtoppen sker under vintern varefter vi ser en litet lugnare byggkonjunktur även om vi kommer att hålla oss på höga nivåer.

Den snabba urbaniseringen främst i de största städerna fortsätter att skapa efterfråga på boende medan många mindre städer kan se en svagare byggkonjunktur framöver. Ett orosmoment på längre sikt är också huruvida det starka fokuset på att bygga små lägenheter vi ser för tillfället kommer att svara på efterfrågan på längre sikt.

Bostadsprisutvecklingen har fortsatt i ganska samma mönster som tidigare. Inga kraftiga prishöjningar går att identifiera på större områden, men ställvis finns det områden som av olika orsaker kan ha sett stora prishöjningar.

Huvudstadsregionens reala prisökningar har i ett par år nu legat kring 2,5 % medan övriga landet fortfarande i snitt ser sjunkande priser. Men resten av Finland är svårt att bunta ihop till en fungerande helhet.

Speciellt om man tar ett litet längre perspektiv och tittar vad som hänt sen 2010 så har de reala bostadspriserna i Uleåborg sjunkit med mer än 10 %. Också Vanda har sett en över 5-procentig nedgång, medan priserna i Tammerfors och Esbo-Grankulla hållits rätt så oförändrade. I Helsingfors är priserna i snitt 10 % högre idag än 2010. I Åbo har en mycket kraftig prisuppgång skett under slutet av 2017.

Inflationen fortsätter mycket måttlig

Även om inflationen är under målsättningen som centralbanken har på en inflation som är nära med under 2 %, så finns det inga tecken på deflationshot.
Pristrycket är fortsättningsvis mycket måttligt i Finland. I oktober var konsumentprisinflationen bara 0,5 % , vilket var avsevärt lägre än inflationen i snitt i euroområdet där den var 1,4 %. Ökad konkurrens inom handeln bidrar till att inflationen är måttlig men också energipriserna och bosenderelaterade kostnader har utvecklats försiktigt. Inflationen förblir i Finland måttlig under de kommande åren återspeglande ett fortsatt försiktigt pristryck. Konsumentprisinflationen är enligt Aktias nya prognos 0,8 % 2017 , 1,3 % 2018 och 1,6 % 2019. Vi förväntar oss alltså en försiktig höjning av konsumentpriserna. Även om inflationen är under målsättningen som centralbanken har på en inflation som är nära med under 2 %, så finns det inga tecken på deflationshot.

Inflationen i Finland fortsätter att vara betydligt lägre än i euroområdet i snitt. Finland blir relativt sett billigare än euroområdet då inflationen stiger något snabbare än i euroområdet i snitt. En orsak till skillnaden mellan Finland och resten av euroområdet härrör sig till konkurrenskraftsavtalet och löneuppgörelserna, vilket sätter sordin på inflationstrycket under 2017 och 2018. Som en följd av konkurrenskraftsfördraget kommer inkomstökningen att vara långsam under 2017.

De löneförhandlingar som slutförts under hösten tyder på fortsatt måttlig löneutveckling i Finland även under 2018 och 2019. Inom teknologiindustrin har man t.ex. nått ett avtal som skapar starka incitament för lokalt beslutsfattande. Ifall förhandlingarna där inte lyckas på lokalt plan höjs lönerna under 2018 med 1,1 % allmän förhöjning samt en företags-, eller arbetsplatsspecifik del på 0,5 %. Löneökningen blir alltså 1,6 % per år. Flera andra branscher har redan landat på liknande lösningar, men flera avtal är ännu också öppna.

Den offentliga sektorns skuld-till-bnp-relation sjunker

Den offentliga skuldsättningen i relation till bnp sjunker enligt Aktias prognos till 62,6 % av BNP 2017 och fortsätter sjunka till 62,3 % 2019. De allt bättre tillväxtutsikterna leder alltså till att den offentliga skuldsättningen i relation till bnp faktiskt börjar minska.
Utsikterna för den finländska offentliga ekonomin har fortsatt att förbättras som en följd av den goda konjunkturen.Skuldspiralen bryts inte ännu under 2018 eller 2019, men ökningstakten i skuldsättningen blir allt mindre.

Den högre sysselsättningen, om än måttlig, märktes ifjol i de offentliga finanserna och den bättre tillväxten och de fördelaktigare arbetsmarkandsutsikterna förväntas stöda den offentliga ekonomin under prognosperioden. Under 2017 förvärrar de inkomstskattelättnader samt minskningar i arbetsgivarens hälsoförsäkringsavgifter som genomfördes i samband konkurrenskraftsfördraget den offentliga sektorns ekonomi.

Allt sedan början av finanskrisen har Finland haft ett underskott i de offentliga finanserna och den situationen kommer att fortsätta även under de kommande åren med underskott på 1,4 % 2018 och 1,3 % 2019. Den offentliga skuldsättningen nådde enligt den nya prognosen sin topp under 2015 då den var 63,6 % av bnp och är därefter i en sjunkande bana. Den sjunker enligt Aktias prognos till 62,6 % av BNP 2017 och fortsätter sjunka till 62,3 % 2019. De allt bättre tillväxtutsikterna leder alltså till att den offentliga skuldästtningen i relation till bnp faktiskt börjar minska.

Den bättre situationen inom den offentliga ekonomin samt den goda konjunkturen framhäver att det nu är ypperligt läge för  strukturella reformer. Ytterligare reformer bör göras för att anpassa vår ekonomi till den allt globalare och mera konkurrensutsatta omgivningen. Utöver detta bör vi fortsätta reformera arbetsmarknaden så att den uppmuntrar till sysselsättning och likaså minskar matchningsproblemen.

Offentlig skuld

% an bnp Källor: Aktia och Macrobond