Dela

Det globala skuldberget växer

I politiken är det lättare att ge än att ta, och skuld kan lätt bli en abstrakt storhet som man inbillar sig att inte spelar någon roll, vilket åren efter finanskrisen med all tydlighet visade oss att inte är sant.

Skuldsättning har mycket laddning. Många upplever att idealet vore ingen skuld alls, men ändå ser vi ett samhälle fullt av skuldsättning. Mer än hälften av Finlands hushåll har någon form av lån och den offentliga sektorn har lån motsvarande ca 25 000 euro per invånare. 

Möjligheten att kunna ta lån är en viktig ekonomisk byggkloss: den möjliggör förflyttning av konsumtion över livstiden så att konsumtionen inte sker då man förtjänat pengarna utan då behoven uppstår.  Lånefinansiering av fiffiga idéer och investeringar leder till ekonomisk tillväxt och högre välfärd.

Det vi dock har sett under de senaste decennierna är en allt större skuld globalt, både privat och offentlig. I de utvecklade länderna har den offentliga skuldsättningen stigit till ca 100 % av BNP från under 70 % i början av 2000-talet. Tyskland har systematiskt minskat sin offentliga skuldsättning sedan 2010, men de andra stora länderna i världen har inte gjort motsvarande minskningar. 

I politiken är det lättare att ge än att ta, och skuld kan lätt bli en abstrakt storhet som man inbillar sig att inte spelar någon roll, vilket åren efter finanskrisen med all tydlighet visade oss att inte är sant. Italien, men också USA och Japan är länder som har en verkligt stor offentlig skuldsättning. Problemen är redan konkreta i Italien, men inte heller USA kommer att vara immun för evigt.

Kinas offentliga skuldsättning har på 10 år stigit från 27 till 47 %. Hushållens skuldsättning har ökat ännu snabbare och ligger nu på 50 % av BNP. Nivåerna är ännu acceptabla, men förändringen är dramatisk. Det som dock får alarmklockorna att börja ringa är företagssektorn skuldsättning i Kina. På 10 år har företagens skuldsättning (enligt IMF:s statistik) stigit från 100 % av BNP till över 200 %. Nivåerna är mycket högre än i USA (122 %) och Norden (ca 150 %) och innehåller dessutom inte all skuldsättning. 

Kinas skulddrivna tillväxt har fungerat som hela världsekonomins motor under det senaste decenniet, vilket väcker många välbefogade frågor om hur länge man kan fortsätta att trissa upp skuldsättningen utan att gränserna kommer emot. Allt mera stimulans behövs för allt mindre effekter, och inget vet hur länge det här kan fortsätta. Och det är just här det svåra med skuld kommer emot. Det finns inga absoluta gränser för vad som är för mycket. 

Rätt dimensionerad och använd skuldsättning genererar tillväxt och positiv förändring. Det här gäller speciellt företag, men också hushåll och den offentliga sektorn. De negativa effekterna av skuldsättning tenderar att träda in när skulden på ett eller annat sätt blir för stor.  Skuld som inte används till att förverkliga produktiva investeringar utan för att upprätthålla nuvarande strukturer kan vara ohållbara och en offentlig sektor som år ut och år in visar upp underskott under högkonjunktur är sällan hållbar. Det här är hälsosamt att komma ihåg när riksdagsvalet närmar sig och det ser ut att finnas allt fler sektorer av ekonomin som än en gång akut behöver mera pengar.

 
Texten är ursprungligen publicerad i HBL.

Kinas skulddrivna tillväxt har fungerat som hela världsekonomins motor under det senaste decenniet, vilket väcker många välbefogade frågor om hur länge man kan fortsätta att trissa upp skuldsättningen utan att gränserna kommer emot.

Dela