Dela

Kina i skottlinjen

Nyckelord: #export #handelskrig
Heidi Schauman Chefsekonom
EU ser ut att för tillfället vara utanför Trumps radar.
För några månader sedan inledde USA en handelskonfrontation på många fronter. I skottlinjen var Kina, EU samt grannländerna Mexiko och Kanada. Efter flera vändor av hot och åtgärder mellan USA och EU, besökte EU:s Juncker Trump och kom hem med det som nuförtiden kallas en deal, ett skört vapenstillestånd, men som förhoppningsvis är första steget mot återupptagning av riktiga handelsförhandlingar. EU ser ut att för tillfället vara utanför Trumps radar.

Förra veckan slöt USA och Mexiko ett preliminärt bilateralt handelsavtal. Avtalet försätter Kanada i en situation med bara oattraktiva alternativ; att skriva på det avtal USA och Mexiko bestämt om eller att utarbeta ett eget bilateralt avtal. Om ingendera av dessa får flyt kan man i värsta fall återgå till handelsavtalet från 1988 man hade före NAFTA.

Det börjar nu råda en viss säkerhet om är att USA:s huvudfiende i detta krig är Kina. Hittills har USA och Kina satt 25 procents tariffer på varor till värdet av 50 miljarder, de senaste tarifferna sattes 23. augusti. USA:s tariffer gäller 279 produkter, allt från halvledare till kylskåp, medan Kinas motsvarande gäller 333 produkter, bl.a. kol och medicinsk utrustning. En tredje runda av tariffer på 200 miljarder dollar kan träda i kraft redan i september. USA:s totala import från Kina ligger på ca 500 miljarder, och Trump har hotat med att slå tariffer på hela potten. Men nu gäller tarifferna alltså ca 10 % av Kinas export till USA.

Men kanske intressantare än vem som gjort vad, är vilka effekterna på världshandeln och världens tillväxt kommer att vara. Det vi redan sett är att världshandelns tillväxt har stannat upp och många förtag har sänkt sina vinstprognoser, speciellt inom bilindustrin. Men samtidigt har flera företag satt fart på sina planer att investera i Kina, vilket väcker frågan om vilka de dynamiska effekterna av ett handelskrig är; minskar produktionen, blir produkter dyrare eller byter produktionen plats? Och hur snabbt sker allt detta?

I ett intressant forskningspapper kommer Aalto-universitetets forskare Min Zhu fram till att amerikansk anti-dumping-politik mot Kina historiskt sett inte bara har minskat handeln med dessa varor mellan USA och Kina utan också lett till mindre kinesisk export till andra marknader, vilket pekar på att snäva handelshinder kan ha oanade sidoeffekter på världshandeln i stort.

Men även om tariffnivåerna skulle stiga till mellan 30 och 60 %, återspeglande ett fullskaligt handelskrig, och världshandeln skulle sjunka med 70 % till den nivå som rådde 1950 resonerar Paul Krugman att de direkta negativa effekterna på världens BNP bara vore ca 2-3 %. Men dylika kalkyler beaktar inte de splittrande effekterna en de-globalisering medför, och dessa är betydligt större. I en sådan process finns det vinnare, men också väldigt många som skulle förlora t.ex. genom att mista sitt jobb, och många av dessa finns inom USA:s gränser. Men än så länge finns det många politiska poäng att hämta genom att driva de-globalisering.

Texten är ursprungligen publicerad i hbl.
Dela