Dela

Sverige -ett drivhus för skuldsättning

Under de senaste 10 åren har hushållens skuldsättning i relation till disponibla inkomster ökat från 110 % till 180 % och bostadspriserna har nästan fördubblats.
Det fortsätter att gå bra för den svenska ekonomin. Enligt Konjunkturinstitutets prognos landar tillväxten i år på 2,4 %, en riktigt god tillväxtsiffra, men möjligtvis sämre än tillväxten i Finland i år.

Under andra kvartalet i år växte den svenska ekonomin mycket snabbt men ändå ser den allra högsta konjunkturtoppen ut att börja vara förbi efter en tillväxt på över 4 % 2015 och över 3 % 2016.

Det är allt svårare att fylla lediga arbetsplatser i Sverige och hela 41 % av företagen har brist på arbetskraft. Speciellt svår är situationen inom den privata tjänstesektorn och byggbranschen.  Ändå stiger inte lönerna så att inflationstrycket skulle kräva en åtstramning i penningpolitiken. Lägre produktivitetstillväxt, ökad global konkurrens, högre arbetskraftsutbud samt det att svenska löner påverkas av internationell lönesättning förklarar åtminstone delvis varför dynamiken mellan löner och konjunktur inte är som förr.

 Utöver arbetsmarknaden finns det ett annat dominerande tema i den ekonomiska diskussionen i Sverige; bostadsmarknaden och hushållens skulder. Under de senaste 10 åren har hushållens skuldsättning i relation till disponibla inkomster ökat från 110 % till 180 % och bostadspriserna har nästan fördubblats.

 ”Vi har ett drivhus för skuldsättning” hävdar finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

”En alldeles uppenbar risk i dagsläge är att hushållen lånar för mycket” säger centralbankschef Stefan Ingves.

Det är inte med högre räntor situationen skall lösas enligt Ingves, eftersom Sveriges penningpolitik inte kan skilja sig alltför mycket från den penningpolitik som idkas i Sveriges närområden. Finansinspektionen som ansvarar för makrotillsynen har kommit till samma slutsats. Nu måste det bromsas, utan att bromsa för mycket, för ingen vill se en tvärbromsning i den svenska ekonomin men samtidigt måste risken för en systemkris dämpas.

Det senaste förslaget är vad man kallar skuldkvotsbroms. Det här innebär att om bostadsskulderna är större än 4,5 x bruttoinkomsterna  och man har en hög belåningsgrad jämfört med bostadens värde måste hushållen amortera 3 %, en skärpning från redan existerande amorteringskrav för hushåll med nya stora lån. Med den här åtgärden hoppas myndigheterna dämpa de värsta överslagen i låntagningen och samtidigt också dämpa bostadsprisuppgången.

Den svenska ekonomin domineras av växande obalanser. Hushållens skulder skenar iväg –utlåningen växer med 7,5 %, vilket är mycket snabbare än inkomsterna växer. De svenska hushållen tar på sig en allt större skuldbörda vilket spär på de skenande bostadspriserna. Samtidigt vet vi att det fortfarande finns en enorm efterfrågan på bostäder i Sveriges tillväxtcentra och att byggandet inte hängt med.

Det finns inget pålitligt sätt att avgöra när en bostadsmarknadsuppgång tar slut, eller hur slutet ser ut den dagen det sker. Men en sak vi kan vara säkra på är att de med höga skulder kommer att vara bland med de utsatta.

Texten är ursprungligen publicerad i HBL.
Dela